Enhet blogg

Bloggen flyttar – Du följer väl med?

Enhet kommer att flytta bloggen till hemsidan – enhet.se. Vi gör det för att vi vill ge en samlad bild av Enhet. På enhet.se finns vårt partiprogram med vad vi vill uppnå. Vi har också gett vår hemsida en uppfräschning. Det är viktigt för oss att då även bloggen finns i anslutning till detta. Därför kommer vi inte att uppdatera denna blogg mer.

Redan nu kan du på vår nya blogg läsa om vårt kommande årsmöte som kommer att vara

9-10 april 2016 i Stockholm på Södergården, Götgatan 37

 

Vi hoppas att du vill följa med oss och fortsätta följa oss. Det gör du enklast genom att följa länken nedan och på höger sida förnya din prenumeration på vår blogg. Vi tackar dig i förväg för detta och säger ”På återseende!”

 

PrenumereraEnhets blogg

Hemsidanenhet.se

Om årsmötetVälkommen till års- och medlemsmöte


Julbrev

Julen är den tid då vi kan reflektera över och dela med oss av det vi har åstadkommit under året. Vi firar löftet om ljusets återkomst och bekräftar vår tillit till livets cykler av ljus och mörker, dag och natt, sommar och vinter, ansträngning och vila. Under julen, när vi upprepar våra ursprungsberättelser i form av sagor, sedvänjor och julspel blir vi även påminda om vår berättartradition.

För mig handlar det kristna julspelets symbolik framförallt om bemötande. Det finns kraftiga spänningar i julens iscensättning såsom klasskillnader, religiösa konflikter, politiskt förtryck, människor på flykt, vintern som kommer samt utmaningen av normer som överskrids i Marias och Josefs förhållande. Julspelet bjuder med sina enkla mirakler ett enormt utbud av exempel på förhållningssätt och just det här året känns det särskilt aktuellt. Med tiggarna, ensamkommande barn och familjer på flykt i våra närområden, saknas knappast möjligheten att uppleva julens inneboende verklighet.

En del människor har möjligheten att uppleva julens nåd och dess överseende med vår mänsklighet och den omfamnande stämning som julen bjuder på. Samtidigt har en del andra den motsatta upplevelsen. För dem innebär julen ökad stress, upplevelsen av utsatthet, utanförskap, ensamhet och löften om en fortsatt meningslös existens. Här har vi kanske de bästa av möjligheter till introspektion och själviakttagelse – både som individer och som organisation.

I Enhet finns det ytterligare speciella kopplingar till julens budskap – budskapet om fred på jorden och tron på att ljuset återkommer bär en särskild mening i Enhets vision, där vi anser att det är inre frid som leder till yttre fred. Vi betonar naturen och alltings ömsesidiga beroende, vi bejakar det själsliga och det kreativa. Vi lyfter fram verkligheten av att alla bidrar till samhällets välstånd utifrån deras likavärde. Och vi inser att för att realisera denna vackra värld som vi i våra hjärtan vet är möjlig, krävs det en attitydförändring.

Vi befinner oss i  en fortsatt utformning av den värld och det samhälle vi önskar. Det som Enhets visioner bjuder på är insikten att vår relation till oss själva, till varandra och till naturen är pelarna, på vilken en upplyst framtid kan vila. Det viktigaste är då att sköta dessa förhållanden. Och det kräver att vi granskar våra attityder på inre och yttre plan, hur vi bemöter vår egna brister, hur vi uppfattar och bemöter andra och inte minst hur vi förhåller oss till varandra inom Enhet. Attitydförändring handlar alltså inte enbart om vår konsumtion, utan även om det vi tillför i form av värdegrund, etik och förhållandesätt.

Detta innebär att vi ständigt bör engagera oss i vårt förhållningssätt – vi bör titta på det, beskriva hur det är, och formulera hur vi vill ha det fortsättningsvis. Ett annat ord för förhållningssätt är attitydkultur. Vilka attityder har och upprätthåller vi och hur tjänar de det högsta i oss? Hur tjänar en attitydkultur vår inre frid, tillit och mångfald? Hur kan jag höja nivån i mitt inre förhållningssätt och bidra till en mer kreativ, kärleksfull och upplyftande atmosfär? Hur kan jag kommunicera när energin sjunker och kreativiteten håller sig borta? Hur vill vi bemöta flyktingar i vårt land och hur skiljer det sig från hur vi bemöter våra nära och kära eller andra medlemmar i Enhet?

Det är i den andan jag med glädje bjuder in alla medlemmar till reflektion kring ‘Enhets allmäna förhållningssätt’ och välkomnar vår allra första arbetsgrupp in i vårt nya intranät. Denna arbetsgrupp kommer passande nog att handla om vårt förhållningssätt. Vi tar gärna emot kommentarer på ett första utkast som finns här att utforska : Klicka här

En av de enklaste gåvor vi kan ge andra är att berätta vad vi önskar och behöver. När vi bemöter andra med transparens om våra egna förväntningar skapar vi förutsättningar för lyckad kommunikation. Nu är alltid den bästa tiden att ge andra insikt om och tillgång till oss som människor, genom att berätta hur vi vill bli bemötta och hur vi vill bemöta andra. På ett organisatoriskt plan innebär det att vara delaktig i den löpande utvecklingen och etableringen av vårt förhållningssätt, vår kultur av attityder. Genom att sträva efter ett aktivt etiskt förfarande och en transparens i vårt förhållningssätt förmedlar vi även vår ambition om ‘en bättre värld som vi alla vet i vårt hjärta är möjlig’.

Med detta önskar jag alla medlemmar en god jul och ett gott nytt år!

Dominic Venter
ordförande i Enhets styrelse


Vägen till självorganisering

Vi befinner oss i en samhällsomvandling där utvecklingen innebär att vi lämnar den gamla industriella och maskinliknande organisationskulturen. Den hierarkiska organisationsstrukturen hör det gamla samhället till och människor upplever mer och mer frustration kopplat till den typen av struktur och tankesätt. Människor längtar och dras till nya sätt att organisera sig och samverka med varandra.

Således börjar en ny typ av organisationskultur växa fram i takt med det paradigmskifte vi ser allt mer av i samhället. Ett begrepp att beskriva detta nya är med ordet kaordiskt – mitt emellan kaos och ordning – karaktäriserat av naturens fundamentala organiserande principer. Om detta finns mer att läsa i blogginlägget Kaordiskt Enhet.

I mötet mellan kaos och ordning finns en plats av både-och där något nytt föds. Precis som livet självt emanerar ur denna förening kan vi se kreativitet och innovation födas härur. När en organisation drivs från denna plats kan vi kalla den organisk, och den har den självorganiserande kraften som styrprincip. Det innebär att alla bidrar till helheten på sitt individuella och bäst lämpade sätt utifrån vetskapen och förståelsen om vad som, och varför det, behöver göras. Alla delar samma målbild.

Under valrörelsen 2014 fanns det inga som helst frågetecken kring vad målet var. Under flera år hade målet om riksdagsinträde 2014 prytt toppen på samtliga verksamhetsplaner i partiet.

Då alla deltagare var överens om vart organisationen strävade uppstod en självorganiserande kraft på många håll i landet. Här nedan listas flera exempel på tillfällen då denna kraft kom i uttryck.

Exempel på kaordiska aktiviteter i valrörelsen 2014:

Kandidater till kommunfullmäktige startade sina egna personliga valkampanjer, bland annat genom att skapa företagssidor på Facebook och andra mediekanaler:

 

Medlemmar skapade, på eget initiativ, digitala vykort att sprida på internet.

Somliga tryckte upp sina vykort till plakat och använde på mässor och events.

Det var de som tog initiativet att skapa filmklipp som sedan lades upp på Enhets youtube-kanal.

 

Det var bara fantasin som satte stopp när det gällde aktiviteter. Här var det några medlemmar som marknadsförde Enhet på sin husvagnssemester.

Medan somliga medlemmar designade sin egen reklamtext att sätta på bilrutan.

Den kaordiska lokala valrörelsen

I lokalgrupperna runt om i landet drogs det igång mängder med aktiviteter för att sprida Enhet i valkampanjen:

  • ·         Träffar och möten
  • ·         Aktioner på stan där man oftast delade ut Enhetsbroschyrer
  • ·         Föreläsningar och utbildningar
  • ·         Studiecirklar
  • ·         och andra events

    Lokalgrupp som anordnade föreläsning om Enhet,

 

 

 

 

Delar av Stockholms lokalgrupp som delade ut Enhetsbroschyrer i Kungsträdgården, Stockholm.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lokalgruppen i Dalarna lät trycka upp två stora vägplanscher som placerades ut på strategiska platser i Dalarna. De hittade inspirationen ifrån Enhetsbroschyrer och hemsidan.

 

Det var förstås betydligt fler medlemmar som valkampanjade kaordiskt än de fåtal exempel som nämndes här. Det som kännetecknar dessa handlingar är kreativitet, lust, vilja att bidra till helheten och engagemang ifrån hjärtat. Människor som brinner för något större och skapar något utifrån det tillståndet. Det finns en alldeles speciell energi i att få ta del av andra människors bidrag till gemensamma syften och processer. Det göder ens egen vilja och lust att bidra eller göra ytterligare bidrag. Som dåvarande styrelseordförande i partiet fanns det inget som gav mig mer glädje och energi att fortsätta göra mitt arbete som att bevittna dessa initiativ och det fantastiska engagemang som uttrycktes.

Då medlemmar i Enhet redan beter sig på ett kaordiskt sätt innebär en förtydling av kaordisk organisation att definiera det som redan sker i Enhet snarare än att introducera något nytt. En mycket viktig faktor i sammanhanget är delaktighet – att medlemmar är med i utvecklingsprocessen. Det här vill vi se mer av i organisationen. Medlemmar behöver vara med och besvara de existentiella frågorna för organisationen – varför finns vi och vad är vårt syfte? Detta påverkas i hög grav av samhället, utifrån kommande behov, förväntningar och krav. Genom att besvara dessa frågor formaliseras organisationens existensberättigande.

Ett av målen med det kaordiska arbetssättet är att göra processerna levande, dynamiska och nära alla medlemmars medvetande om partiet, med betydligt fler medskapare än idag. Jag tillsammans med mina kollegor i Enhet ser fram emot att få se denna utveckling och bevittna hur den nya tidens organisation slår ut i full blom – där mångfalden är själva kärnan till utveckling och framgång.

Sara Hamidi Widén

__________________________________________________________

Om Sara:

Jag satt som ordförande i Enhets styrelse 2013-2015, innan dess hade jag rollen som sekreterare. Blev aktiv i Enhet redan 2006 och satt i styrelsen i över sju år.

Numera ägnar jag mer tid åt att få livspusslet att gå ihop. Hälsa och mänskliga relationer är hjärteämnet. Bor med man och bonusbarn i södra delen av Stockholm.

På fritiden ägnar jag mig gärna åt matlagning, sång, dans, mänskliga möten och mind-body-aktiviteter.

 

 


Att bo på en Enhetsgård

Hej allesammans i Enhet!

Jag är medlem i Enhet sedan två år tillbaka och har nu i höst varit på min första sammankomst i Stockholm. Det känns väldigt bra att ha hittat människor att sträva tillsammans med mot ett mer helt samhälle och en mänskligare värld, på naturens villkor.

Jag söker folk!

Jag har närt en dröm i många år om att skapa en Bygemenskap på landet, en ”Enhetsgård”. Jag vill där kunna leva mer i fas med min egentliga person. Jag känner att jag kompromissar alltför mycket med mig själv då jag lever i ”ekorrhjulet”: köper alla min mat i butik, arbetar åt någon annan, köper kläder och saker som jag egentligen skulle velat tillverka själv och låter almanackan styra mitt ”fikande” med vänner. Och så ser jag att ungdomar mår sämre och sämre och att klimatet förändras i rask takt. Jag vill bygga en plats som inger hopp åt barn och unga och som visar att ett hållbart liv är möjligt.

Jag kan så mycket och vet så mycket men endast en bråkdel kommer till användning. Jag vet också att livet kan bli så mycket mer om man slår ihop sina idéer och sitt kunnande och smider planer och projekt med andra!

Därför vill jag ut på landet och leva mitt liv! Men inte ensam.

Vem är jag då? Jag är en 44 årig kvinna som bor i Stockholmstrakten. De senaste tretton åren har jag arbetat med funktionshindrade vuxna och ungdomar, innan dess inom vård och omsorg.

Har gått tolv år i Waldorfskola samt studerat Humanekologi till C-nivå. Ät utbildad Fritidsledare med social inriktning (2år) och Trädgårdsmästare med inriktning på Biodynamisk grönsaksodling (3år). Har även 10Hp i Ekologisk boende och byggande från Högskolan Dalarna.

Teater, sång, friluftsliv, kontaktimprovisation, kreativitet, självhushållning och yoga är intressen jag har. Dessutom är jag en mycket kär skogsvän samt har erfarenhet av politiken.

I kommunens regi startade och drev jag en skolträdgård en säsong tills kommunens medel ”tog slut”.

Jag har en idé om en verksamhet som riktar sig till barn/ungdomar/(vuxna?) i syfte att stärka deras självkänsla och känsla av mening och sammanhang, genom: naturkontakt, odling, hantverk,  självhushållning, kreativitet, återvinning, djurhållning etc. (Behöver partner i detta, gärna en Socionom eller lärare!).

Ispirationskällor

SLOW-rörelsen, Eckhart Tolle, Rudolf Steiner, Thich Nhat Hanh, Eileen Caddy (Findhorn), Kay Pollak, tidsskriften ÅTER…

Var vill jag bo?

Jag vill helst att gården ska ligga i Sörmland och uppåt. I Hälsingland är gårdarna billiga och det finns snö om vintern för skidåkning, i Sörmland är jag närmast släkten och odlingszonen lämpligare för större grad av självhushåll, men i Dalarna kan man hitta hela små byar till salu eller kanske Järbo, Gävle, där jag funnit några likasinnade. Vi får se vad det blir!

Boendet tänker jag att var och en får bestämma fritt över. Vissa vill dela, andra vill bygga sitt eget ekoslott eller gräva ned sig i en ”jordkula”.

Viktigt

För mig är det viktigt att platsen använder trådburen teknik för hälsan.
Bilpool är genialiskt och återbruk och korta kretslopp är målet. Solkraft i så hög utsträckning som möjligt och avgörande att sträva efter ett hållbart och moget sätt att kommunicera och utvecklas tillsammans!

Viktigt är också att platsen är utåtriktad, dvs att det vi gör kan statuera exempel och ge inspiration för andra (kommuner, privatpersoner…) att leva mer hållbart med naturen och med sig själv.

Viktigt för att platsen skall fungera och bestå är gedigen kunskap samt tydlig struktur kring beslutsprocesser, samarbete, avtal etc.

Personligen tror jag på så lite gemensamt ägande som möjligt med undantag av Bilpool, energiteknik, avloppslösningar etc. Men att vi trots eget ägande strävar efter största möjliga gemenskapskänsla.

Vänliga hälsningar!

Maila mig gärna på: hjortronmyr@live.se så bjuder jag in till träff!

 


Enhetsgård som boende

Hej allesammans i Enhet!

Jag är medlem i Enhet sedan två år tillbaka och har nu i höst varit på min första sammankomst i Stockholm. Det känns väldigt bra att ha hittat människor att sträva tillsammans med mot ett mer helt samhälle och en mänskligare värld, på naturens villkor.

Jag söker folk!

Jag har närt en dröm i många år om att skapa en Bygemenskap på landet, en ”Enhetsgård”. Jag vill där kunna leva mer i fas med min egentliga person. Jag känner att jag kompromissar alltför mycket med mig själv då jag lever i ”ekorrhjulet”: köper alla min mat i butik, arbetar åt någon annan, köper kläder och saker som jag egentligen skulle velat tillverka själv och låter almanackan styra mitt ”fikande” med vänner. Och så ser jag att ungdomar mår sämre och sämre och att klimatet förändras i rask takt. Jag vill bygga en plats som inger hopp åt barn och unga och som visar att ett hållbart liv är möjligt.

Jag kan så mycket och vet så mycket men endast en bråkdel kommer till användning. Jag vet också att livet kan bli så mycket mer om man slår ihop sina idéer och sitt kunnande och smider planer och projekt med andra!

Därför vill jag ut på landet och leva mitt liv! Men inte ensam.

Vem är jag då? Jag heter Aurora och är 44 år och bor i Järna och arbetar sedan flera år tillbaka på ett internat på särskolgymnasium. Jag är född i Järna men uppvuxen i Delsbo i Hälsingland.

Har gått tolv år i Waldorfskola samt studerat Humanekologi till C-nivå. Ät utbildad Fritidsledare med social inriktning (2år) och Trädgårdsmästare med inriktning på Biodynamisk grönsaksodling (3år). Har även 10Hp i Ekologisk boende och byggande från Högskolan Dalarna.

Teater, sång, friluftsliv, kontaktimprovisation, kreativitet och yoga är intressen jag har. Dessutom är jag aktiv med att rädda en skog där jag bor, har suttit i Miljönämnden i två år samt startade och drev en skolträdgård tills kommunens medel ”tog slut”.

Jag skulle vilja livnära mig på att ta emot ungdomar (enskilt och klassvis) för att göra saker med dem som får dem att känna mening och sammanhang. (Behöver partner i detta, gärna en Socionom).

 

Ispirationskällor

SLOW-rörelsen, Eckhart Tolle, Rudolf Steiner, Thich Nhat Hanh, Eileen Caddy (Findhorn), Kay Pollak.

Var vill jag bo?

Jag vill helst att gården ska ligga i Sörmland eller i Delsbo/Hudiksvallstrakten men inget är ”hugget i sten”. I Hälsingland är gårdarna billiga och det finns snö om vintern för skidåkning, i Sörmland är jag närmast släkten och odlingszonen lämpligare för större grad av självhushåll, men i Dalarna kan man hitta hela små byar till salu… vi får se vad som dyker upp!

Boendet tänker jag att var och en får bestämma fritt över. Vissa vill dela, andra vill bygga sitt eget ekoslott eller gräva ned sig i en ”jordkula”.

Viktigt

För mig är det viktigt att platsen använder trådburen teknik för hälsa och närvaro.
Bilpool är genialiskt och återbruk och korta kretslopp är målet. Solkraft i så hög utsträckning som möjligt och avgörande att sträva efter ett hållbart och moget sätt att kommunicera och utvecklas tillsammans!

Viktigt är också att platsen är utåtriktad, dvs att det vi gör kan statuera exempel och ge inspiration för andra (kommuner, privatpersoner…) att leva mer hållbart med naturen och med sig själv.

Viktigt för att platsen skall fungera och bestå är gedigen kunskap samt tydlig struktur kring beslutsprocesser, samarbete, avtal etc.

Personligen tror jag på så lite gemensamt ägande som möjligt med undantag av Bilpool, energiteknik, avloppslösningar etc. Men att vi trots eget ägande strävar efter största möjliga gemenskapskänsla.

Jag har suttit i enorma Ekobygrupper och funderat tillsammans i flera år utan att någon gård har köpts. Därför tror jag att en liten skara på tre-fyra personer ska starta arbetet med att bygga en stark kärna som mejslar ut värderingar och riktning, för att sedan tack vare denna tydlighet dra till sig intresserade. Precis som Findhorn skapades (Läs boken ”Resan till Friheten av Eileen Caddy. Jag har den om någon vill låna).

Kontakta mig gärna på mail: aurora_unge@hotmail.com

Vänliga hälsningar, Aurora Unge


Om Kaordisk Enhet

Vi lever i en föränderlig värld där samhällsutvecklingen går framåt i en rasande snabb takt. Detta speglas också i våra företag och organisationer. Det går att se att vi lämnat ett paradigm och börjat färden in i ett nytt – där samverkan och självorganisering är bärande delar. Samtidigt lever många människor kvar med en uppfattning om att den hierarkiska strukturen fortfarande är normen. Många organisationer garderar sig genom att leva med ena foten i det gamla och andra foten i det nya som ofta innebär osäkerhet och förvirring. Det är viktigt att veta åt vilket håll man vill sträva åt och vilka organisationsmodeller man vill klippa banden till. I följande text beskriver vi några av det nya paradigmets organisationsprinciper som bygger på det kaordiska synsättet – balansen mellan kaos och ordning.

Begreppet Kaordisk och partiet Enhet

Begreppet kaordisk bygger på två ord – kaos och ordning, och användes först av Dee Hock 1993 som en beskrivning av den karaktär som präglar framtidens organisationer, bland annat hans egna organisation Visa. Ordet reflekterar spänningen som finns i det skapande moment som enligt forskning i kaosteori och komplexitetsteori definierar alla levande system. Hocks vision bygger på hans erfarenhet av hierarkiska organisationer som enligt honom förtrycker kreativitet och utveckling:

“De höll på att bli ett offentlig hot, i motsats till den mänskliga anden och destruerande av biosfären. Jag var övertygad om att vi var på gränsen till en epidemi av institutionellt misslyckande.” Dee Hock

Hocks idéer utvecklades till en beskrivning av grundprinciper och processer för hållbara, utvecklande organisationer. Många av de värderingar och principer beskrivna i Hocks arbete finns redan i Enhets vision och värdegrund. Idémässigt ligger Enhet på framkanten av paradigmskiftet/omställningen som pågår. Det kaordiska sättet att uppfatta vår organisation är ett sätt att förverkliga vår vision om “den bättre värld vi vet i våra hjärtan är möjlig” (Charles Eisenstein).

Brister det i Enhets organisationsplan idag? Båda ja och nej. Den nuvarande organisationsplanen innehåller de flesta strukturella aspekter som behövs för att medlemmar kan orientera sig i Enhets verksamhet. Det finns olika arbetsgrupper där medlemmar kan engagera sig, tillsammans med stadgar och partiprogram som regelverk – en gedigen beskrivning av vad vi gör. Det som brister är våra gemensamma synsätt på organisationen, som behöver uppdatering. Ett av målen i en organisationsuppdatering är att förtydliga, fördjupa och förstärka förståelsen för hur vi arbetar. Främst i det avseendet är våra relationer, inte bara hur vi förhåller oss till varandra, utan även vilka möjligheter vi har att vara medskapare i Enhets verksamhet.

Enhets expansion har belyst det faktum att Enhet befinner sig i en situation där organisationens värdegrund och vision inte står i harmoni med en de facto upplevelse av en centralstyrd organisation. En typisk hierarkisk organisation som fundament har aldrig varit målet för Enhets utveckling. I det avseendet finns det behov om att möjligöra den inneboende potentialen av Enhets vision och värdegrund genom att utveckla våra sätt att uppfatta hur vi engagerar oss.

Det kan vi utveckla och förstärka genom att sikta på att bli en medveten, lärande organisation som dynamiskt fördjupar vår förståelse av våra syften, principer och praxis. En sån fördjupning bygger på kvalitén i relationer och processen av ett kontinuerligt samtal i medlemskap/Enhet om de aspekter som vi bygger vår identitet på. En förstärkning av Enhets organisationskultur behövs för att säkra organisationsmiljön där medlemmar engagerar sig.

Tabellen nedan beskriver skillnader mellan det utdaterade konventionella synsättet och det framväxande kaordiska systemet.

Konventionella System: Framväxande System: Stängd Öppet Top-down och centraliserade Multi-centrisk och själv-organiserande Korporativ Författningsenligt Hierarkisk Distributiv Departmentaliserade Fractal Kontrollerande Aktiverande

En anmärkningsvärd aspekt av Enhet är hur många medlemmar som uttrycker upplevelsen av att ha “hittat hem” i partiet. Denna upplevelse är oftast tillskriven till Enhets värdegrund och vision. Det är önskvärt att värdegrunden skapar trygghet och tillit i en gemenskap av människor som kan vara sig själva i gruppkontexten/gruppsammanhanget. Att behov av prestation eller tillhörande av något ideologiskt block är frånvarande, och en existensberättigad miljö har byggts där alla upplever sig som värdefulla. Att alla kan bidra efter sin egen förmåga.

Det är även grundprincipen för de vackra komplexa förhållanden vi kallar naturen, och därutav Enhets vision av en politik på naturen och människors villkor. Enhet förespråkar även största möjliga frihet för alla – ett uttryck för frihet under ansvar, precis den princip som reglerar alla levande system. Ett exempel från naturen är att ett rovdjur har friheten och möjligheten att döda hur mycket som helst, t.o.m hennes konkurrenter. Men sådant beteende har konsekvenser som till slut leder till utrotning genom kraften av naturens självorganiserande karaktär. Levande system trivs i ett smalt band mellan kaos och ordning.

Det som präglar Enhets vision och värdegrund är främst ideal att sträva efter, snarare än statiska föreskrivningar om hur saker och ting borde vara. Utifrån ett organisatoriskt perspektiv baserat på en kaordisk modell kan man beskriva dessa ideal på följande sätt:

  • Är baserad på tydlighet i gemensamt syfte och principer.
  • Självorganiserande och självstyrande i sin helhet och delar.
  • Designad för att främja maximal autonomi/självstyre samtidigt som samordning och koherens/samstämmighet finns på alla nivåer .
  • Drivs från periferin, enad i kärnan.
  • Är hållbara i syfte och princip, formbara i form och funktion.
  • Rättvist fördelar kraften, rättigheter, ansvar och belöningar.
  • Är kompatibel med och främjar mångfald, komplexitet och förändring.
  • Förenlig med mänskligheten och biosfären.
  • Ständigt lärande, anpassande och förnyande.

Harmoniskt kombinerar samarbete och konkurrens s.k coopetition. Befriar och förstärker kreativitet, påhittighet, initiativ och omdöme. Konstruktivt utnyttjar och harmoniserar konflikter och paradox.

Om vi redan har det här i styrdokument, vad är det som saknas?

Vad som saknas är en kultur av aktivt engagemang med självorganisation, lika fördelning av resurser och information. Allt för mycket arbete utförs av för få människor, med föjld av att för lite information delas och medskapas. Organisationen är i obalans med sin värdegrund, förtroendevalda riskerar att bli uttbrända och arbetskvalitén blir lidande. Här finns några exempel på områden som har potential att öka kvalitén i Enhets arbete.

  • Fördelning av arbete och ansvar
  • Transparens och öppenhet
  • Likvärdighet
  • Aktiva samtal om värdegrund och etik och dess betydelse
  • Aktivt medlemsengagemang i strategisk utveckling
  • Kultur / förväntning av centralstyrning / ledarskapsbeslut / tillåtelse
Hur kan vi förbättra oss?

Här finns några ändringar vi kan verkställa genom att som organisation engagera oss för att
forma våra organisationskultur och utvidga våra förståelserum för vårt gemensamma arbete:

  • Förmedla tillit fritt från prestationskrav – alla tar ansvar för och presterar efter förmåga, organisationen bär ansvaret gemensamt.
  • Medlemsområden på hemsidan där all info + utvecklingsrum / forum osv. finns.
  • Bjuda in till och delegera organisationsförvaltning i alla aspekter och former.
För att kunna nå det, behöver vi:
  • Betydligt fler medlemmars engagemang
    • Alla aktiviteter behöver fler personal
    • IT
    • Kommunikation
    • Admininstratörer
    • Finansiering
    • Events
    • Ideologi & Statsvetenskap
    • Forskning/Tankesmedja
    • Förvaltning
  • Uppgradering av infrastrukturen
    • Onlineverktyg för gemensamma engagemang
      • Medlemsområden på hemsidan
      • Medlemsforum på hemsidan
      • Webinar
      • Dokument- och bildproduktion
      • Mötesmjukvara / omröstningsverktyg

Det kaordiska arbetssättet bygger på en metastruktur som fungerar som en ledstjärna för alla deltagare. Denna sexdelade metastrukturen är som en holon* med element som leder från syfte till principer till deltagare till organisationskoncept till stadgar och sist till praxis. Alla delar stöder varandra i system och delar. Delarna beskrivs som linser genom vilket man kan åskada organisationen.
* Holon, se http://en.wikipedia.org/wiki/Holon_(philosophy)

Sex linser för att se Enhet

  • Syfte: Ett klart, gemensamt förstått uttalande för det som identifierar och binder Enhet samman, det som är värdigt att sträva efter.
  • Principer: Klara, gemensamt förstådda uttalanden om hur medlemmarna/deltagarna kommer att uppträda i strävan efter Syfte. Som organisationens DNA-kod är principer prövostenen / kriterium för alla beslut.
  • Medlemmar: Alla relevanta och berörda parter är nödvändiga för partiets effektiva aktiviteter och fortsättning. Enhet behandlar alla, inte bara medlemmar, efter Principer ovan dvs externa organisationer, personer, företag och rörelser.
  • Organisationskoncept: Beskrivning av förhållandesätt som alla kan lita på är riktigt, rättvist och effektivt för att uppnå syftet i enlighet med principerna.
  • Stadgar: regelverket som specifierar organisationskonceptet i form av rättigheter, skyldigheter och förhållanden mellan medlemmar/deltagare, vilket ger upphov till organisationen som juridisk person.
  • Praxis: Verksamhet, aktiviteter, projekt och tjänster genom vilka medlemmar driver organisationens syfte och skapar värde.

Idag finns rikligt med stoff att tillämpa. Enhet har stödjande beskrivningar och/eller dokument i alla sex kategorier. Under tillfällen har en liten del av medlemmarna varit medskapande i processen. Ett av målen med det kaordiska arbetssättet är att göra processerna levande, dynamisk och nära alla medlemmars medvetande om partiet, med betydlig fler medskapare än idag.

Vad vi nu beskrivit – Enhet utifrån kaordiska principer – skulle i praktiken inte innebära en genomgående strukturförändring i Enhet som organisation. Då Enhets värdegrund redan bygger på dessa principer skulle det snarare innebära ett förtydligande och uppmuntrande att följa de organiska principer Enhet redan står för: natur, samverkan, mångfald, tillit, decentralisering och syntes. En balans mellan motsatser som rymmer “både-och” likt symbolen för yin och yang. En balans som innebär Enhet.


Arbetslinjens tid är förbi – dags för existenslinjen

Vi befinner oss mitt i mänsklighetens största samhällsomvandling någonsin.
“Mer än hälften av dagens jobb har automatiserats inom 20 år” står det i en ny forskningsrapport från Stiftelsen för strategisk forskning av ekonomen Stefan Fölster och fysikern Lars Hultman. “Människorna behövs inte när datorer tar över” sa Andrew McAfee i Almedalen, professor vid MIT i USA, medförfattare till boken “The second machine age”.

De omvälvande sociala och ekonomiska effekterna av datorisering och robotisering borde vara huvudtemat i den politiska debatten. Men i stället diskuteras jobben, som om ökad efterfrågan i ekonomin fortfarande leder till fler traditionella jobb, utan vilka dagens ekonomiska modell inte fungerar och där lön på arbete utgör samhällets skattebas. Men när maskinerna börjar sköta sig själva är Arbetslinjens tid förbi.

Ändå kör Sverige på, som om industrisamhällets logik fortfarande gäller. Samtidigt som samhällsomvälvningen fortsätter i ökad takt. Informationsteknologin har på 20 år revolutionerat vårt sätt att leva och arbeta. Och ändå har vi bara sett början av denna utveckling. Enligt Moore´s lag fördubblas datakraften i samhället var artonde månad. Otaliga nya användningsområden öppnas. Produkter och tjänster görs mångdubbelt effektivare och till lägre priser. En fascinerande utveckling, ännu mer omvälvande än när för drygt 100 år sedan jordbruksepoken övergick i industriepoken. Då liksom nu borde vi försöka dra full nytta av epokskiftet – till glädje för hela befolkningen – i stället för att som nu använda tekniken för kontroll och övervakning, skapa arbetslöshet och fattigdom för ett flertal, och göra ett fåtal mycket rikare.

Så länge som vi inte förändrar vår syn på utvecklingen kommer datoriseringen att göra alltfler människor arbetslösa och bidragsberoende. Det leder i sin tur till en farlig social skevhet. Brist på inkomst och jobb skapar otrygghet och stress, vilket undergräver samhällsklimatet. Ekonomiprofessorn i London Guy Standing har skrivit en bok om detta, som översatts till svenska med titeln Prekariatet, det namn han ger en ny växande och medellös samhällsklass.

Existenslinjen

Bortom vänster-höger-tänkande växer en annan samhällsuppfattning fram byggd på empati och helhetstänkande. För att möta utmaningar, som en minskande del av befolkningen sysselsatt med traditionella lönejobb utgör, har partiet ENHET formulerat en ny välfärdsmodell, Existenslinjen. Den utgår ifrån FN:s deklaration om alla människors lika värdighet. Människor har värde därför att vi existerar, och inte bara om vi presterar.

Genom ökad närdemokrati engageras människor att utveckla samhället tillsammans. Existenslinjen värderar människans unika egenskaper, som – i motsats till maskinernas – är kreativitet, omtanke och vård, relationsbyggande, rekreation och fortbildning samt stöd och inspiration åt andra, egenskaper som i dag inte värderas på samma sätt med Arbetslinjen. Den ”utbrändhet” som Arbetslinjen leder till hos många människor är kostsam för samhället, inte bara ekonomiskt utan än mer socialt.

Existenslinjen innebär att en grundtrygghet, som garanterar en värdig överlevnad, är en mänsklig rättighet. Och vidare att alla medborgare har lika rätt till del i vinsterna från både den tekniska utvecklingen och från våra gemensamma naturresurser. 

Med Existenslinjen får alla medborgare en garanterad basinkomst utan krav på motprestation. Lönebeskattningen minskas, vilket finansieras med ökade avgifter på uttag av naturresurser samt genom att successivt avveckla Arbetslinjens kostsamma och i många stycken godtyckliga fördelningssystem.  

Som resultat stiger åter efterfrågan på mänskligt arbete. Valfriheten ökar, när alla får mer tid för sina barn, för gamla och för sjuka. Det blir lättare att ta deltidsjobb eller säsongjobb och att ta ledigt, när man behöver en viloperiod eller vill fortbilda sig. Alla får en bättre förhandlingsposition på arbetsmarknaden. Jobben fördelas på fler. Det blir lättare att starta nya småföretag inom olika servicebranscher. Stress och sjukdom kommer att minska, när ingen behöver oroa sig över att bli vräkt från sin bostad eller att inte ha mat för dagen. Lokalsamhällena stärks och kreativiteten kan blomstra.
Riksdagskandidaterna för Enhet

Anders Axner, civilingenjör, Skokloster
Sara Hamidi Widén, hälsoinformatör, Stockholm
Jens Jerndal, författare, Lund

Lars-Olof (LO) Landin, civilekonom och turistchef, Stockholm
Martin Larsson, civilingenjör, Vingåker
Agneta Oreheim, socionom, Göteborg
Georg Svensson, företagare, Haninge

Dominic Venter, snickare, Harlösa

 

 


Enhet välkomnar PP i debatten om Basinkomst

Att Piratpartiet äntligen kommit ut som medborgarlönsförespråkare är välkommet. Deras grundideologi med kunskap och immateriella tillgångar som marknadsallmänningar stämmer väl överens med att ”livet” i sig inte ska villkoras av en paternalistisk statsapparat som ska avgöra om livets nödtorft ska ges dig, eller inte. Vi i Enhet applåderar Piratpartiet för deras nya linje.

Vad Piratpartiet dock saknar är en finansieringslösning som inte slår mot samhällsekonomin. En medborgarlön/basinkomst kan nämligen inte finansieras med skatter på arbete och kapital. Dels kommer opinionen inte att tillåta det, dels kommer de skattehöjningar som krävs snedvrida marknaden för mycket. Av denna anledning har frågan om basinkomstens finansiering vanligen sammankopplats med de skatter som snedvrider marknaden minst – skatter på jord och ekonomiska privilegier. Detta faller väl ut i linje med Piratpartiets grundideologi att snedvridande monopol inte är önskvärda i en fri marknadsekonomi och ett fritt samhälle. Men varför begränsa den tanken till endast kunskap och immateriell rätt, Piratpartiet?

Vi i Enhet har anammat en ”Existenslinje” där skatter på ekonomiska orättvisor används för att finansiera en basinkomst för alla medborgare i Sverige. Genom att omvandla riktade bidrag och avdrag till en generell basinkomst samtidigt som vi kvittar ned inkomstskatter och moms på ekologiska varor med hjälp av naturresursavgifter skapar vi inte bara ett enkelt, rättvist och frihetligt trygghetssystem utan även en friare marknadsekonomi där våra företag ges bättre möjlighet att skapa ett hållbart välstånd för Sverige.

De neoklassiska idéer som styrt finanspolitiken sedan 80-talet har grundlagt ekonomiska klyftor mellan människor och ödelagt stora delar av vår natur. Vi i Enhet anammar istället en geoklassisk finanspolitik där våra naturliga allmänningar står i centrum och där den som profiterar passivt på andras arbete via ekonomiska privilegier eller förstör naturen får betala skatt – men den som genom arbete eller fritt företagande skapar välstånd åt samhället får behålla frukterna av sina insatser själv. Värdet av våra gemensamma allmänningar fördelar vi sedan som basinkomst till medborgarna. Vi ser denna ekonomiska naturresursdelning som en självklar utveckling av vår svenska allemansrätt.

Existenslinjen betyder att Sverige optimeras för trygghet, frihet och materiellt välstånd på naturens och människans villkor. Piratpartiets nya intresse för basinkomst är välkommet. Låt oss hoppas att fler nu ser fördelarna med denna viktiga reform.

Jonas Lagander, riksdagskandidat för Enhet

 


DEN GRÖNSKANDE DALEN SOM VISSNADE – En allegori om vårt samhälle

Det var en gång en vackert grönskande dal i fjärran. Små och stora växter levde tillsammans i frid. Dalen var allas. Alla fick så mycket vatten och solljus de själva behövde och de fick utrymme att växa sig starka och friska, i sin egen takt och på sitt eget sätt. Luften och jorden var allas.

Men en dag så tänkte de stora Tallarna och Granarna att de som faktiskt var lite större borde ha lite mer rätt att bestämma i dalen. Tallarna tyckte att de som ändå hade lite bredare stammar borde få bestämma. Granarna tyckte att de som ändå hade lite fler grenar borde få bestämma. Granarna och Tallarna stämde upp till möte i dalen och samlade alla de övriga växterna.
”Om ni väljer att vi ska få bestämma, så kommer ni få massor av friskt vatten” sa Tallarna.
”Om ni väljer att vi ska få bestämma, så kommer ni att få massor av härligt solljus” sa Granarna.

De övriga växterna i dalen blev lite förbryllade men tänkte att om Granarna och Tallarna hade ett behov av att få bestämma så fick de väl göra det. Vatten och solljus skulle de ju få ändå. Vattnet och solljuset var ju allas.

Rösten föll på Tallarna. Nu skulle alla dalens växter få hur mycket vatten de ville. Men efter en tid så tänkte Tallarna att de inte bara kunde ge ut vatten till alla hur som helst utan att de faktiskt hade förtjänat det. Vem skulle förtjäna vattnet mest? Tallarna samlade åter till stormöte i den stora dalen och berättade för växterna att de skulle få börja arbeta för Tallarna. De skulle få börja samla in vatten. Och för varje del vatten de gav till Tallarna så skulle de själva få behålla en liten del.

Det började arbetas för fullt ute i dalen. Alla växterna hämtade vatten till de stora Tallarna. Det blev mindre och mindre vatten ute i den stora dalen även om växterna fick behålla lite vatten. De små växterna som inte riktigt hade samma förmåga att hämta vatten vissnade och dog och många av de mellanstora växterna hade inte längre samma kraft att växa. Vissa av de större växterna som ändå hade mer tillgång till vatten började låna ut vatten till de övriga växterna men krävde då att de skulle betala tillbaka vattnet med ränta. Till en början tyckte de övriga växterna att det lät som en toppenidé men när det blev torka så krävde de stora växterna samma ränta, ibland högre ränta. De skuldbelagda växterna slet hårdare och hårdare. Flera av dem lånade mer vatten för att kunna betala räntan. Många av dem dog.

De stora växterna började förstå faran. De förstod att de var tvungna att kräva sin rätt till marken. Björkarna, Asparna och Alarna gick till Tallarna och bad dem att få helt egna markområden. De var trots allt så stora att de behövde egen mark och det var trots allt Björkarna, Asparna och Alarna som försåg Tallarna med mest vatten.

Sagt och gjort. De större träden fick sina egna markområden. De små växterna fick flytta på sig.
Det rådde nu stor depression i den stora dalen. De stora växterna växte sig större. De små och även mellanstora växterna hade det mycket svårt.
”Vi hinner inte samla så mycket vatten till er” sa Syrénerna till Tallarna. ”Vi måste ta hand om våra små skott och ge dem av vårt vatten annars så dör de.”
”Ni får lämna bort skotten till hagen där borta. Några av er får ta hand om dem åt er medan ni samlar vatten åt oss” svarade Tallarna ”annars så får ni inget vatten alls!” Syrénerna som givetvis inte ville dö och som givetvis inte ville att deras små nya skott skulle dö gjorde som Tallarna sa.

Alla i dalen såg att det här inte alls var hållbart men alla var så rädda att inte få sin egen ranson av vatten. Många gick och klagade och sa att ”Vi skulle ha röstat på Granarna istället!”

Fyra år senare samlades det åter till stormöte och Granarna skällde ut Tallarna. ”Ni är inte kloka! Vi är mycket smartare!” ”Rösta på oss istället!” sa Granarna till dalens växter. ”Vi ska fixa det här!” Granarna lovade guld och gröna skogar. Hela dalens växter jublade och röstade på dem istället. Björkarna, Alarna och Asparna var dock inte fullt lika nöjda. De hade det bra på sin egen mark och de levde gott på räntan som de fick av de övriga växterna.
”Vi ställer inte upp på det här” förklarade de för Granarna. ”Om ni tänker dela vår mark och vårt vatten med andra så slutar vi att förse er med vatten och flyttar härifrån.”

Granarna insåg att det vore en katastrof, så guldet och de gröna skogarna rann så sakteliga ut i den torra sanden och ordningen förblev som den hade varit under Tallarnas stormaktstid. Dalens grönska var nu inte längre lika grönskande. Stora markområden låg helt öde. Och i de områden där det fortfarande fanns liv levde växterna i stor desperation och rädsla. De blev sjukare och sjukare. Svagare och svagare.

Men så en morgon vaknade en av Solrosorna. Hon hade drömt en dröm om en möjlig framtid där alla växterna i dalen hade samma rätt till allt de behövde för sin överlevnad. En dröm om att marken, solen, vattnet och vindarna tillhörde dem alla och att de därför skulle dela på allt tillsammans. Ge var och en vad de behövde ifrån deras gemensamma jord för att överleva.

Solrosen talade med Kaprifolen och med flera av dalens övriga blommor. Det visade sig snart att de alla hade drömt exakt samma dröm. Med stor rädsla, men också med stor övertygelse, beslutade de sig för att göra allt de kunde för att få de övriga växterna i dalen att förstå de alla var lika värdefulla och därför inte behövde arbeta för de stora växterna för att förtjäna sin rätt till överlevnad. Många av de övriga växterna kunde inte tro att det var sant eller ens möjligt. De kunde inte se sitt eget värde. Men fler och fler började förstå att de alla var lika betydelsefulla och värdiga till ett blomstrande liv. Till sin egen existens. Det skulle bli en lång och krokig resa men med ett vackert och lyckligt slut.

Sanna Nova Emilia
– För Enhet, Basinkomst och ett mer medmänskligt samhälle

Läs mer om basinkomst och existenslinjen. Följ oss också gärna på Facebook. 


Existenslinjen med basinkomst – en övergripande hälsoreform

En ny rapport av Hjärt- Lungfonden visar att ekonomisk stress – att inte klara oförutsedda utgifter –ger mer än dubblerad risk för

hjärt-kärlsjukdom och förtida död.

Statistik från SCB visar att ca 1,3 miljoner svenskar lever under den här typen av ekonomisk stress, med svårigheter att klara oförutsedda utgifter.

​- ​Samhället behöver se till att alla människor har lika goda förutsättningar, menar Ulrica Klettner, kommunikationschef på Hjärt-Lungfonden.

Det står helt klart att alla människor inte har samma förutsättningar. Stressen i samhället tycks öka alltmer – de som har ett jobb jobbar som bara den, samtidigt som en halv miljon människor står utan arbete och långtifrån alla människor har den grundläggande ekonomiska trygghet de behöver i livet. Det är dessutom ohälsosamt både att arbeta för mycket och att inte få arbeta alls, inte minst att inte få ingå i ett socialt sammanhang som arbete många gånger innebär för människor.

Vi har trygghetssystem som skapar mer lidande än trygghet hos människor. De är konstruerade efter föreställningen att alla ska ha ett heltidsarbete. De politiska lösningarna som ofta presenteras i Sverige utgår ifrån arbetslinjen där det gäller att ständigt skapa nya jobb. Det som det sällan talas om är att det är omöjligt att skapa tillräckligt med nya jobb för att sysselsätta alla människor, då existerande jobb försvinner i allt snabbare takt genom robotiseringen och datoriseringen. Denna utveckling uppmuntras för övrigt av skattesystemet, som gör det lönsammare att avskeda människor och låta maskiner och datorer ta över. Det betyder allt fler arbetslösa, allt fler i meningslösa men kostnadskrävande beredskapsjobb, och allt fler på olika former av behovsprövade och administrativt krävande bidrag. Det betyder också att allt fler hålls sysselsatta i en konstgjord arbetsmarknad som inte producerar något någon behöver eller vill ha, med arbeten ingen vill göra, men som kostar en massa pengar och gör allt fler människor frustrerade, stressade, otillfredsställda och olyckliga. Det behöver inte vara så.

En basinkomst, dvs en summa varje månad som är villkorslös och betalas ut till alla myndiga medborgare, skulle vara en gedigen lösning för att få bukt med människors ekonomiska stress. Det skulle även kunna ge flera andra dynamiska hälsoeffekter. En sådan är minskad ohälsa till följd av stress och dåliga arbetsförhållande och arbetsskador. Människor skulle kunna ägna sig mer åt det som känns meningsfullt. En upplevelse av meningsfullhet i livet är mycket viktigt för att skatta god hälsa. Det skulle också möjliggöra för varje individ att få balans mellan sysselsättning och vila.

Befolkningens mentala skick skulle få positiva ekonomiska konsekvenser både genom minskade kostnader för sjukvård och genom minskad sjukfrånvaro och ökad produktivitet, oavsett om denna återspeglas i bruttonationalprodukten eller bidrar till den socialt viktigare dolda ekonomin. Människor skulle helt enkelt kunna ”ladda upp batterierna” utan att ha en sjukdomsdiagnos, när de ”gått i väggen” eller känner sig slutkörda. Allt detta är mycket viktigt i ett samhälle, för att människorna ska må bra och därför också kunna hjälpa varandra, och även bli mer produktiva. Det handlar om livskvalitet som inte kan mätas i pengar, men som ändå automatiskt brukar leda till en förbättring av den s.k. ”bottom line”, dvs. företaget Sveriges vinst.

Vi anser att samhället behöver överge arbetslinjen till förmån för existenslinjen. Livet är mer än arbete och vi har alla värde som människor bara för att vi existerar, oavsett om vi har ett betalt jobb och presterar mätbara ekonomiska resultat eller ej.

 

Sara Hamidi Widén, riksdagskandidat och styrelseordförande i Enhet

Jens Jerndal, riksdagskandidat och kommunikatör i Enhet

 


Enhets politik är friskvård

Inte bara det att Enhet har en fantastisk vision om en bättre värld för människor, djur och natur, och ett partiprogram som ger lösningar på hur vi ska gå tillväga för att skapa detta. Enhets politik är också i sin helhet friskvård, kan det finnas bättre samhälle att leva i än ett som är friskvård? En del undrar om vi verkligen har råd med Enhets politik, men jag undrar istället har vi råd att låta bli att manifestera detta partiprogram?

Så vad grundar jag min åsikt på att Enhets politik är friskvård?

1. Enhet står för ett människovänligare samhälle, där människans existens sätts i centrum. Var på Enhet har antagit Existenslinje som en lösning istället för den rådande arbetslinjen. Alla prognoser visar på att fler och fler arbeten kommer försvinna i och med att så mycket datoriseras och många arbeten utförs av robotar. Så istället för att skapa onödiga och konstruerade arbeten, lägger vi dessa resurser till människors möjlighet till en friare existens. Där var och en har rätten att forma sitt liv som var och en önskar, utan att det blir på bekostnad av någon annans samma rättighet.

2. Basinkomst är en av Enhets grundpelare, där alla människor ges en ekonomisk grundtrygghet. En rättighet som står inskriven i FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna. Vi kommer med basinkomst kunna eliminera den ekonomiska otryggheten och stress som råder runt detta, oavsett vilket skede du är i livet. Vi tror att med detta kommer människor bli mer harmoniska och välmående. Vilket i sig kommer leda till många goda effekter i vårt samhälle och då även på den ekonomiska fronten. Vi kan ju spekulera hur mycket mindre sjuka välmående och trygga människor kommer att bli, alltså så minskar vi kostnaden för sjukvården. Människor kommer bli kreativare och många som idag inte ges möjlighet till att skapa sina egna arbeten, kommer själva orka och våga ta steget att skapa och förverkliga sina egna drömmar. Arbeten som ger mening och glädje, vilket i sin tur ger ännu mer välmående människor. En känsla av meningsfullhet i livet är en viktig faktor till att uppnå och bevara en god hälsa. Vi tror att i grunden vill människor skapa och fylla en funktion, och troligtvis kommer många även vilja arbeta mer ideellt då de inte hela tiden måste tänka på sin överlevnad. Ett humanare samhälle får alltså sin grogrund i ett basinkomstbaserat samhälle. Många som idag inte ges möjlighet att stanna hemma med sina barn, kommer välja att göra detta. Vi vet att barns anknytning under de tre första åren är av stor vikt för deras utveckling. Den är känsligast runt ett års ålder då många av dem gör sin debut på förskolan. Självklart är detta en valmöjlighet och upp till varje förälder att själv välja. Basinkomst skulle innebära att man kan slopa studielån, som man sedan skall dras med hela livet för att betala av. Inga pensionärer skulle behöva försöka överleva på existensminimum. För självklart gäller vår existenslinje och basinkomst även dem.

3. Det ska kännas tryggt att få åldras enligt Enhets vision om ett humanare samhälle. Där äldreomsorgen ska utgå från vad som är livskvalitet med hänsyn till varje individs behov och önskan. Vill man bo hemma, ska man få det, vill man komma till ett äldreboende så ska det vara möjligt. Ett äldreboende där personalen har tid och orka att ge de boende en stimulerande och livsbejakande tillvaro. En äldreomsorg där man har tid att sitta ner och samtala – en stund av närhet och närvaro.

4. Enhet vill skapa en skola som barn, lärare och övrig personal älskar att gå till. En skola som bygger på individens behov, med kunskap för självkännedom för utvecklandet av självkänsla. Kunskap inför livet. En skola som bygger på att bejaka kreativitet och barns nyfikenhet att lära sig nya saker Där lärare avlastas och ges möjlighet att vara de pedagoger de är. Barn som mår bra mobbar inte, även om barn också påverkas av sin hemmiljö skulle detta var ett steg för en mobbningsfri miljö. Ekologisk och näringsrik mat.

5. Ekologiskt är i Enhets politik en självklarhet. Att stödja ekologisk odling och att det blir fördelar både för dem som odlar och de konsumenter som väljer ekologiskt. Det finns många studier som visar att vi får ett bättre allmäntillstånd av ekologiskt odlad mat.

6. Miljöfrågor och en ekologisk omställning där vi gör allt för att värna och ta hand om den värld som vi existerar i. Att vi inte utarmar den jord som föder oss utan behandlar den varsamt och med kärlek. Självklart så skall vi göra allt vi kan för att eliminera utsläpp och miljöförstöring. Jag tror även människor som mår bra och som har mindre stress i tillvaron orkar att ta sitt ansvar att vara mer miljömedvetna och se till att göra det var och en kan.

7. Ett ekosystem i balans och harmoni mellan så väl människor, djur som natur. Tänk om vi fick till ett fungerande ekosystem som är i total samverkan med allt. Vilken värld skulle inte det vara att existera i. En existens som är friskvård i sin helhet.

8. Vi anser att varje myndigperson ska ha möjlighet att påverka beslut genom att själva kunna rösta i samhällsfrågor. En form av direktdemokrati som komplement till dagens representativa demokrati. En människa som känner sig delaktig, har ansvar och egenmakt upplever trygghet och välbefinnande. Vilket i sin tur är viktiga faktorer för en god hälsa.

9. Vi är självklart för nolltolerans gällande mobbning och utanförskap. Vi vill vara delaktiga i att skapa ett samhälle där alla känner sig trygga och harmoniska. Där vi människor har tid för varandra. För vi behöver alla få känna oss sedda och att någon lyssnar till oss. Ett medmänskligare samhälle som är friskvård.

10. Jag ber er nu att blunda och känn in detta samhälle och hur det i sin helhet är friskvård.

Detta är några exempel på varför jag anser Enhets politik är friskvård. Jag tror även att det kommer tillkomma många positiva effekter när vi väl är där som vi kanske inte ens förväntat oss eller räknat med. För vi kan ju förstå hur allt i detta kretslopp påverkar varandra och effekten blir att allt blir bara bättre och bättre.

För mig finns inget alternativ i valet 2014. Det är dags att tänka nytt, det är dags att tänka Enhet.

En trygg människa är en rik människa.

Hasse Nyander
Riksdagskandidat Enhet


20 år med Enhets politik som egenföretagare

Jag är rätt gammal nu och sitter här och tänker tillbaka på mitt liv. Min arkitekt-mångsysslarverksamhet startade jag i och med att Enhet lyckades införa basinkomst efter att ha blivit riksdagsparti i valet 2014. Jag har den fortfarande kvar och har rätt mycket uppdrag fortfarande faktiskt fast det har gått över 20 år sen dess.

Jag har egentligen hela mitt vuxna liv velat bli egen företagare, men förstod aldrig hur övergången skulle kunna fungera. Hade jag ett jobb så hade jag inte energi över att också starta företag. När jag inte hade jobb utan hade a-kassa då fick jag inte jobba. Alla mina dagar var jag inte heller på topp och oron för att inte få in tillräckligt med pengar för att klara mat och hyra stoppade mig. Efter att Enhet blev riksdagsparti i valet 2014 kämpade Enhet i riksdagen för att införa basinkomst och naturresursavgift och succesivt fasa ut skatten på lön. Enhet lyckades faktiskt få med sig majoriteten i riksdagen några år senare.

När basinkomsten infördes… vilken lättnad! Jag kan säga att mitt liv fick en helt annan vändning, och jag var inte den enda som upplevde det kan jag säga. Det visade sig att efter en period av förvåning och omställning så började kreativiteten flöda. Ett tag fanns till och med en oro från de redan etablerade att produkter av olika slag som bjöds ut på marknaden inte skulle hitta köpare. Men eftersom skatten på lön sänktes succesivt i och med att naturresursskatten infördes så blev
tjänster och produkter, framför allt av återbruksmaterial mycket billigare. Så människor köpte hellre dem än industriprodukter från utlandet som ju blev dyrare i samma takt på grund av att transportkostnaderna blev högre och att miljömässigt dåliga framställningsmetoder fick straffskatt.

I början arbetade jag i en omdanad arbetsförmedling som inspiratör. Vi kallade den Idéförmedlingen. Det var ett landsomfattande projekt för att fånga upp de som ville ha hjälp att komma ur den förlamande känsla av att inte kunna styra sina liv det var så lätt att fastna i när man
blev omkringskyfflad i de olika bidragssystem som fanns innan basinkomsten infördes. Vilken energi och kraft som utvecklades hos dessa människor när de fick få komma ut och blomma. Alla möjliga idéer fick komma fram. En hel del var av ideéll karaktär, men många också fullt dugliga affärsideer som kunde få luft för att man vågar med en basinkomst i ryggen. Vilken kreativitet det finns i människor när de får kraft och tid att utforska sina obegränsade möjligheter. Med tiden
behövdes knappt denna förmedling längre. Det finns fortfarande idécenter runt omkring i landet dit man kan gå för att utveckla en idé och kanske hitta samarbetspartners till och för att samlas och finna varandra och utbyta erfarenheter. Dessa center är närmast självgående. Anställningar finns ju ändå fortfarande. De som arbetade heltid då basinkomsten infördes insåg efterhand att de kunde gå ner i arbetstid. Det gjorde ju att fler kunde få anställningar.

Det blev ju också mycket enklare med administrationen för mitt företag. Jag fick behålla mycket mer själv av det jag jobbade in och kunde därför sänka arvodet regält. Detta gjorde ju att fler anlitade mina arkitekttjänster och affärerna blomstrade. De företag som använde material som inte var av återbrukskarraktär fick ju betala mer skatt, men med tanke på att arbetskostnaderna samtidigt blev lägre så jämnade det ut sig.

Ibland tänker jag på den debatt som var om högre pensionsålder på 2010-talet. Så konstigt det var tänker jag nu. Naturligtvis jobbar man så länge och så mycket man vill och orkar, något annat är otänkbart nu tycker alla. Jag är nästan 80 år nu och är aktiv och har fortfarande rätt mycket att göra i min verksamhet. Jag blev till sist den mångsysslare som jag så många år drömt om att bli. Jag ritar fortfarande lite om- och tillbyggnader. Jag håller på rätt mycket med konst- och konsthantverks sysslor, säljer till en butik i närheten. Det går rätt bra, mina saker är omtyckta. Men mest av allt tycker jag om att arbeta i min trädgård. Min

Jag gör salvor och kryddor med mera av blommorna i min örtagård

permakulturodling har växt rätt mycket med åren. Vi har i grannskapet gått samman i ett kooperativ som har en gemensam distributionskanal och säljer våra produkter i ett par butiker i grannbyarna. Det är främst grönsaker, ägg, kyckling och honung. Vi hjälper varandra och odlar också gemensamt, det ger både glädje, nytta och gemenskap. Själv får jag nästan all min mat härifrån.

Nu har Enhets politik under 20 år mer och mer omdanat samhället och inte mycket är sig likt sen innan. Naturligtvis är det inte enbart Enhtets förtjänst. Tiden var helt enkelt mogen. Människor mår mycket bättre när hetsen har försvunnit. Borta är kanslan av att man klättrar på varandra, konkurrensen om jobb har försvunnit och tur är väl det. Med tanke på hur mer och mer robotar drivna av sol och vind har övertagit fler och fler arbeten. De stora bussarna som fanns förr är ett minne blott. Nu finns det bara mindre bussar som är ett slags mellanting mellan taxi och buss, naturligtvis är de förarlösa. Att transportera sig mellan hem och arbetsplats som vi ägnade mycket av vår tid till då, förr är en sällsynt syssla numer. Många yrkesgrupper har försvunnit, så för att göra något så behöver vi vara kreativa vilket har bevisats nu är något som gör människor glada och friska. Kreativitet är nog också det enda vi kan konkurera ut robotarna med fortfarande. Många jobbar hemifrån, men vill man inte det så finns speciella arbetslokaler decentraliserat, så att det inte ska behöva vara långt till en arbetsplats om man vill ha gemenskap. Därifrån kan man arbeta som anställd i vilket företag som helst egentligen som inte kräver enormt mycket speciella arbetsredskap, eller som egen. Dessutom behöver man ju inte så värst mycket redskap för att utöva människans specialitet, nämligen att tänka och uppfinna.
Nu äntligen har det tidiga 1900-talets filosofer som siade om en framtid då vi slulle kunna sluta jobba fått rätt: Ett citat av Ernst Wigforss (som var finansminister 1925-1926 och 1936-1949):
”Om målet med samhällsutvecklingen skulle vara att vi alla skulle arbeta maximalt voro vi sinnessjuka. Målet är att frigöra människan till att skapa maximalt. Dansa. Måla. Sjunga. Ja, vad ni vill. Frihet.” Nu, äntligen är vi här!

Författare: Monika Ågren


Enhet är partiet som människor längtar efter

Dagens gästbloggare: Jens Jerndal – riksdagskandidat för Enhet

Förrförra veckans politiska och kommersiella pådrag i Almedalen var det största någonsin sedan 1968, då Olof Palme inledde traditionen. Långt över tre tusen evenemang var registrerade under veckan, ett genomsnitt av 400 om dagen. ENHET hade dagliga framträdanden, och jag deltog i fem av dem. Så inledde vår lilla fronttrupp valkampanjen 2014. Det var verkligen en upplevelse, i synnerhet som det var första gången jag besökt Visby och Gotland, ett unikt stycke Sverige.

Men min starkaste upplevelse var det positiva för att inte säga entusiastiska mottagande vårt politiska budskap rönte bland så gott som alla vi pratade med.

Det är uppenbart att det finns ett starkt otillfredsställt behov hos svenska folket efter något helt annat än det de etablerade riksdagspartierna erbjuder idag. Det kommer tydligt fram hos de allra flesta människor jag pratat med i år, inte bara i Almedalen.

Jag ser klara tecken på att ett paradigmskifte är på gång i svensk politik, men varken politikerna eller media tycks förstå det. Och det gäller inte bara Sverige.

Undersökningar visar att hela 18 % av de svenska väljarna inte vet vad de vill rösta på i det kommande valet, eftersom det de erbjuds av de etablerade partierna inte övertygar dem. Och ändå tillhörde många av dem jag talat med inte ens den kategorin. De visste precis vem de skulle rösta på – ända tills de läste ENHETs lilla folder. Då visade det sig att de visserligen hade tänkt rösta likadant som tidigare, men att de i själva verket inte alls var nöjda med det partiets politik. Det var bara det att de inte kände till något bättre alternativ. Tills de fick höra om ENHET. Och som de sken upp! Det var en fröjd att se.

De påtagliga framgångarna för Miljöpartiet och FI på ena kanten, och för SD och liknande rörelser på den andra kanten, är utslag av det rådande missnöjet, men inget av dessa partier erbjuder vad de flesta innerst inne mest av allt söker och saknar och tycker är viktigast.

Jag tvivlar inte ett ögonblick på att ENHET seglar in i Riksdagen med flaggan i topp, om bara en liten del av alla dem som egentligen vill som vi, faktiskt röstar på ENHET. Enda problemet är att massmedia bara skriver om de partier som redan är i Riksdagen, och därför är det en stor utmaning att nå ut till tillräckligt många med vårt budskap för att säkra det antal röster vi behöver. Det krävs att 4% procent av väljarna röstar på oss för att vi skall komma in – det är mindre än en fjärdedel av de osäkra väljarna, men det handlar ändå om c:a 300.000 röster.

I EU-valet blev Enhet det 13:e partiet i röstetal. Förvisso ingen stor succé, tills vi betänker att vi inte gjort någon kampanj alls, inte hade valsedlar, och bestämde oss att delta bara en månad före valet. Riksdagsvalet den 14 september blir något HELT annat, och vi hoppas gå förbi både Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokaterna och Sverigedemokraterna i röstetal, och segla rakt och självklart in i Riksdagen.

Som jämförelse och uppmuntran vill jag berätta om det nya spanska partiet Podemos, som bildades bara fyra månader före EU-valet och trots det fick en miljon röster i valet och fem mandat i Europaparlamentet. Podemos har mycket gemensamt med Enhet, bl.a. basinkomsten. Detta är ett annat exempel på den starka medvind för det nya paradigmet och för Enhets idéer, som världen just nu upplever, och som jag förutspådde redan 2010 i min bok på engelska Paradigm Pulse.

Vill Du ha ett stressfritt, medmänskligt och rättvisare Sverige med grundtrygghet för alla och tid att umgås med både Dig själv, Dina barn och Dina gamla, ett Sverige med utrymme för kreativitet, egna småföretag och personlig utveckling, ett rikt, tryggt, friskt och fritt Sverige på människans, naturens och djurens villkor? – I så fall sprid vårt budskap till så många Du bara kan, och rösta sen på ENHET. Du kommer att var med och skriva historia.

Som världen ser ut idag, är en röst på ENHET den enda röst som inte är bortkastad! – Och jag menar det verkligen.

/Jens Jerndal

PS. Gör inte misstaget tro att ENHET saknar politisk och ekonomisk sakkunskap. Vi har många duktiga ekonomer och andra sakkunniga i våra led. Jag själv är en av dem med en jur. pol. mag. med nationalekonomi och statskunskap som huvudämnen och livslång praktisk erfarenhet av olika aspekter av ekonomi. Alla Enhets riksdagskandidater har lång praktisk yrkeserfarenhet från verkliga livet. Ingen av oss är karriärpolitiker på vänster/höger-skalan sedan skoltiden, som aldrig smakat på ett riktigt jobb.

 

Om mig själv:

Jag är är född och uppvuxen i Göteborg, men har inte blivit min hemstad trogen. Jag började tidigt resa utomlands, studerade juridik, nationalekonomi och statskunskap i Lund, Stockholm och Uppsala, och var svensk diplomat i 7 år med placering i Danmark och Pakistan. Därpå hoppade jag av för att bli investeringsrådgivare och fastighetsmäklare på Kanarieöarna medan jag studerade astrologi, parapsykologi och holistisk medicin. Jag grundade Cosmosofiska Stiftelsen i Stockholm år 1977 och blev efter studier i olika länder professor i holistisk medicin i Sri Lanka år 1987. Under en 2-årsperiod på 1990-talet bodde jag i Dalarna på norska gränsen nära Idre, där jag skrev boken VAKNA SVERIGE – FRAMTIDEN ÄR HÄR.

Har besökt 76 länder och hållit föredrag i 23. Mitt övergripande perspektiv på det omvälvande paradigmskifte som äger rum i världen just nu är grundat på en kombination av mina samhällskunskaper och min astrologiska expertis. Jag har skrivit om detta på engelska i mina senaste böcker CRACKING THE RAINBOW CODE (2009) och PARADIGM PULSE – SENSING THE SURGE OF CHANGE (2010). Jag är riksdagskandidat för Enhet.


Efter 20 år med Enhets politik, Anders lantbrukare. Del 2

Del 2.

Här kan du läsa del 1. 

Bisamhällen

När Anders blev klar med sina studier återvände han hem för att satsa på ekologisk produktion för den nära marknaden. Han ville främst leverera till de större städerna Linköping, Norrköping och Motala som vuxit och utvecklats rejält de senaste 10-15 åren. Här fanns det köpkraft och kunder! Men Anders ville vänta lite med att köpa ut sin far och istället började han småskaligt med att sikta in sig på de markplättar som hans far inte hade tid att ta hand om fullt ut. Här började Anders att hålla gräsbetesbaserad produktion av nöt, fjäderfä och får. I skogen lät han grisar beta. Han investerade även i biodling genom att ansluta sig till ett lokalt biodlarekooperativ som bistod med kunskap och materiel till goda villkor för sina medlemmar. Investeringarna skedde genom Crowd funding och genom att ansluta sig till den lokala kooperativa bytesringen där han bytte arbetstid mot materiel och livdjur. På detta sätt behövde han inte skuldsätta sig alls. När han kommit igång med produktionen började han marknadsföra sig genom ett östgötskt matkooperativ för närproducenter. Därigenom fick han många nya kontakter och kunder. Många medlemmar i bytesringen började även hälsa på honom för att köpa hans produkter. Slakten skedde på gården, ofta direkt i hagen, efter Enhets uppluckringar av lagstiftningen så att djuren inte behövde åka någonstans. Granngården hade satsat på ett litet slakteri som klarade hela byproduktionen. Perfekt för Anders del. Slaktaren kom till gården och avlivade djuren. Sen fick de åka till granngården för styckning och förädling. Sen levererades den färdiga maten till kooperativet direkt, eller tillbaka till Anders gårdsbutik.

Matkooperativet såg till att köpklubbar inne i städerna fick tillgång till Anders kött- och honungsprodukter. Han fick bra betalt och kooperativet som var icke vinstdrivande såg till att hålla nere mellanhandskostnaderna. Med tiden började allt fler kunder även komma ut och handla av Anders direkt på gården. Då fick han ännu bättre betalt. Han tyckte även att det var väldigt trevligt att kunna se kunderna i ögonen, visa hur djuren hade det och berätta om sin verksamhet. Hans djur åt enbart gräs och följde holistiska förvaltningsprinciper han lärt sig på universitetet. Det innebar att toppjordarna på betesmarken ökade för varje år. Detsamma gjorde den biologiska mångfalden med ökat antal växtarter och insekter. Mer vilt kunde även ses på marken Anders jobbade med än på den hans far nyttjade till sitt plogbaserade jordbruk. Boskapen stängdes inne av portabla elstängsel som hölls igång av solpaneler. Anders flyttade dessa ”mobila hagar” varje dag så att djuren fick färskt bete och kunde leva mer som de skulle gjort i det vilda. Efter korna flyttade han in ägghöns som pickade larver och åt insekter som trivdes där korna lagt sin spillning. Vilka ägg det blev! Stora färgsprakande gulor och underbar smak som genererade nästan dubbla säljpriset.

5 år gick och Anders byggde sakta men säkert upp sin verksamhet på gården samtidigt som hans far amorterade sina skulder – bland annat genom arrendebetalningar från Anders som tjänade mer pengar nu. Eftersom Anders verksamhet var mer lönsam än hans fars, sett till den använda markytan, bestämde de att den skulle få allt mer utrymme på gården. Sakta men säkert minskade Anders far sin spannmålsodling och mer djur började beta på marken. Till slut kom de på att tanken att skaffa mjölkkor igen. Småbönderna i byn gick samman i ett lokalt mjölkkooperativ där de hjälptes åt att åka runt med mjölkningsutrustning och mjölka direkt i beteshagarna. Sen levererades den kyld och opastöriserad direkt till kunderna. Oftast via automater utsatta i livsmedelsbutiker. Äntligen kunde Anders far få jobba med mjölk igen och kunderna blev både fler och mer nöjda. Godare mjölk hade de aldrig smakat!

Efter 20 år med Enhets politik löste Anders ut sin far och sina syskon. Han tog ett litet lån för att göra det och beräknade att detta skulle vara borta inom en rimlig tid. Amorterings- och räntekostnaderna blev låga hos byns kooperativa bank som nyligen bildats. Hans far och mor bodde kvar i ett hus som de gemensamt uppförde på gården. De levde på basinkomst och medborgarlön samtidigt som de båda hjälpte till i lantbruket så mycket de ville och orkade. För det var ju himla trevligt nu med alla kunder som hälsade på och drängarna som Anders anställt som de kunde språkas med. En affär med fik hade även uppförts i byn dit de kunde åka för att träffa folk. En affär med fik… här ute på slätten? Det hade varit otänkbart för 20 år sedan. Men nu kunde byns innevånare köpa bananer och kläder utan att åka till staden. Kunderna blev fler och fler eftersom landsbygden så sakteliga började återbefolkas. Kvinnan som hade satsat på affären lyfte ju även medborgarlön och inkomstskatten sänktes ju kontinuerligt, vilket gjorde att hon klarade av ett sämre kundunderlag i början. Men det blev bättre och bättre för varje år. Att butiken uppskattades märkes på naturresursavgifterna i byn som gick upp lite när det visade sig att butiken var en tillgång för innevånarna. Hade ingen använt den hade ingen höjning skett, och hade den varit negativ för byn hade den bidragit till lägre markhyror.

Anders var ordförande i den lokala partigruppen för Enhet och lärde ut hur markens ekonomi fungerar till nya generationer av landsbygdsbor. Inte minst sina egna barn som nu sprang runt på gården och hjälpte till med allehanda sysslor, när de inte lekte och gjorde hyss förstås. Mor och farföräldrarna hjälpte till att hemskola dem de dagar de inte gick i den kooperativa byskolan. Anders och hans fru hittade ett nytt intresse i fruktträd som de planterade i en av hagarna. De blir bra för bina, tänkte de och kalkoner skulle kunna gå mellan träden beta. Men den stora skörden från träden lär dröja. Men då ska det säljas färsk buteljerad äppelmust direkt till kund. Kanske bryggs det lite äppelcider också. Vem vet? Framtiden är vår och livet på den svenska landsbygden är härligt. Fler grannar, mer gemenskap, bättre inkomster och mindre utgifter.

Anders kommer aldrig att sluta försvara naturresursdelningsprinciperna och existenslinjen. Aldrig kunde han tro när han växte upp och såg sin fars olönsamma slit att han som vuxen skulle få ett så rikt, harmoniskt och tryggt liv på landet.

Läs gärna även om undersköterskan Margareta – om 20 år med Enhets politik. 

Författare: Jonas Lagander


Efter 20 år med Enhets politik – Anders, lantbrukare

Del 1.

Anders är en ung småbonde på Östgötaslätten. Han och hans familj har levt här så länge han kan minnas. Hans släkt har i generationer ägt hans gård, och även andra gårdar där kärleken gjort att hans släkt fått nya fotfästen i bygden. Men när Anders växte upp var det svårt för småbönderna att överleva. De hade krav på sig att producera allt mer till lägre pris. Och när de producerade mer sjönk såklart priserna mer till följd av det utökade utbudet som blev följden. De var beroende av bidrag från EU för att klara lönerna till sig själva. Den globala marknaden pressade priserna alldeles för hårt. Inte minst de multinationella spannmålsuppköparna!

Småbönderna försvann, en efter en. Många små gårdar blev färre. Det var en negativ spiral som inte ville ge med sig. Det var ohållbart och Anders hade nästan börjat ge upp drömmarna om att överta sin fars gård som var värderat till ett så högt pris att han skulle bli skuldsatt för livet om han köpte ut sina syskon från den. Han skulle bli en torpare till bankerna istället för en fri lantbrukare helt enkelt. Hans far hade redan givit upp som mjölkbonde, ett liv han älskade, för att satsa på andra saker. Men han tjänade inte mycket mer pengar på det. Knappt bara så han klarade sig. Men bondelivet ville han verkligen inte ge upp. Inte Anders heller.

Men så hände något under Anders uppväxt som gjorde att han så småningom faktiskt kunde köpa ut gården till ett bra pris. Partiet Enhet kom i regeringsställning och genomförde en neutral skatteväxling från inkomster och kapital till naturresurser och ekonomiska privilegier. Anders hade varit skeptisk i början för han var inte så insatt i hur partiet tänkte kring det här. ”Beskatta mark… det måste ju vara dödsstöten för landsbygden”, tänkte han. Men så gick han till ett av Enhets lokala medlemsmöten för att lära sig mer. Efter det så bytte han åsikt. Faktum är att han gick med i Enhet och blev en lokal ungdomsaktivist. Vad Anders inte hade förstått innan var att allt värdeskapande i samhället höjer markvärdena. Och detsamma gör spekulationen på mark som sker via bankernas kreditgivning. Priset på mark sätts även utifrån vad den genererar för inkomster. Anders hade aldrig fått lära sig hur vare sig banker eller de ekonomiska lagarna kring markvärdet fungerar tidigare. Nu blev allt plötsligt glasklart för honom.

Eftersom hans fars mark erhöll EU-stöd gick priset upp på ett konstgjort sätt. Samtidigt drev bankerna upp priserna i hans bygd genom att låna ut samma mängd pengar till flera olika köpare som kunde tävla mot varandra i vem som kunde skuldsätta sig mest. Den mest kreditvärdige fick gården. Ofta var detta någon som redan ägde mycket mark sedan innan. Stor blev större. Anders förstod nu att hans livslånga skuldsättning till bankerna som skulle bli följden om han satsade på gården till stor del vore helt i onödan. Det var det politiska och finansiella systemet som tvingade in honom i denna boja, inte den fria marknaden. På Enhetsmötet lärde han sig även skillnaden mellan markvärdena i städer och på landsbygden. Mark i städerna har minst 10ggr högre värde än på landet. Detta eftersom det finns ett högre välstånd i städerna, räknat utifrån tillgänglighet till arbeten, samhällsservice, tjänster, butiker och infrastruktur. Fler människor tjänar mer pengar i städerna, det vill säga marken genererar högre inkomster, än på landsbygden. På den platta Östgötaslätten där Anders bor får man åka en bra bit innan man når närmsta tätort. Landsbygdsbor betalar på grund av denna ekonomiska grundförutsättning mer skatt i förhållande till vad de får ut. Att kvitta ned skatter på arbete och kapital och istället beskatta markvärde skulle därför ge Anders en rejäl skattesänkning. Speciellt om han kunde komma på ett sätt att tjäna mycket pengar på liten markyta. Att arbeta var Anders inte rädd för. Det hade han gjort sedan barnsben ihop med sin far på gården och han önskade inget annat än att fortsätta med detta. Men på sitt eget sätt.

Så blev det också med tiden. Efter 10 år med Enhets politik började markpriserna att sjunka. Anders gick då på lantbruksuniversitetet – efter några år av ströjobb och resande efter gymnasiet då han bland annat besökte ekologiska lantbruk i utlandet via så kallad ”wwoofing” – och såg vilken fin effekt Enhets politik hade börjat få i det svenska samhället. Han var även ordförande för en Enhetsförening på universitetet där han och hans vänner jobbade för att sprida partiets politik hos framtidens lantbrukare. Precis som förväntat steg markpriserna lite de första 10 åren eftersom inkomstskattesänkningarna medförde att marknaden tolkade det som att marken gav högre intäkter i och med att reallönerna höjdes och arbetslösheten sjönk i Sverige. Det blir så när markspekulationen blir allt mindre lönsam  och bankerna ges incitament att låna ut mer riskfyllt till företag som producerar välstånd istället. Under den perioden kunde många bönder amortera ned sina stora skulder. Bland annat Anders far. Senare kom prissänkningarna när inkomstskattesatserna börjat närma sig nollpunkten. Ju mer inkomstskatterna sjunker, ju mer går markhyrorna upp och de plockas ju in av staten via naturresursavgifterna. Men när det inte finns några inkomstskatter kvar… varför skulle någon vilja betala höga priser för en mark som kommer med en hög hyra/naturresursavgift? Svaret är att ingen vill detta, därför går markpriserna ned markant. Hög markhyra, men lågt inköpspris blir följden. I städerna går hyrorna upp rejält, men på landsbygden höjs de inte alls lika mycket. På vissa ställen inte alls!

Läs gärna även om undersköterskan Margareta – om 20 år med Enhets politik. 

Författare: Jonas Lagander


Vi kan inte blunda längre

Dagens gästbloggare: Jessica Jonsson

Vad händer med och i vår värld?

Den frågan verkar fler och fler ställa sig och missnöjet kring den värld vi lever i växer. Obalanserna och de sociala klyftorna i världen ökar. Makt, girighet och orättvisor tilltar på bekostnad av vårt mänskliga välmående! Vi är alla en del av detta och nu hoppas jag att vi fått nog av den politik som sätter ekonomisk tillväxt och prestationer högst på listan. Vi behöver inte politiker som tror på att högre krav och kniven hårdare mot strupen leder till positiva förändringar och ett bättre samhälle. Vi håller på att förgöra hela vår planet och nu är det dags för mänskligheten att vakna. Vi har alla ett ansvar och vi är delaktiga i att skapa den värld vi vill leva i. Jag tror att varje individ har en inre drivkraft och en vilja att på sitt sätt medverka till ett medmänskligt samhälle. Men tyvärr får allt för få chansen att blomma i det samhälle vi lever i nu.

Det vi behöver är politiker som är beredda på att tänka om och som inser att all förändring behöver börja inifrån individen själv. Politiker som tror på människan och som vågar tänka utanför ramarna för att skapa ett samhälle vi i nuläget bara drömmer om. Demokrati är inte att få möjlighet att rösta om vem eller vilka som ska hålla i piskan de näst kommande åren. Demokrati är att själv få möjlighet att göra sin röst hörd i de frågor som engagerar och berör.

Jag önskar inget hellre än att få leva i ett samhälle där människor, djur och natur står i fokus och en värld där de sociala klyftorna jämnas ut. Om vi ska lyckas skapa ett bättre samhälle och en mer medmänsklig värld så behöver vi satsa på hälsa och välmående framför ständig ekonomisk tillväxt. Vi håller på att stressa sönder både oss själva och våra barn och i stressens spår gror ohälsan och sjukdomarna föds.

Jag skulle vilja koppla detta till dagens situation i skola och förskola. Den plats där våra barn ska växa upp till trygga, harmoniska och tillitsfulla individer. Det vi vill ge våra barn är ett lustfyllt lärande, en sund självkänsla och en positiv framtidssyn i en lugn och rofylld miljö. Men det som har hänt är att kraven för oss som arbetar med dessa barn ökar samtidigt som förutsättningarna försämras och barngrupperna blir större. Vi får mindre tid att se, bekräfta och känna genuin närvaro med våra fantastiska barn och elever. Dokumentationer, systematiskt kvalitetsarbete och mycket annat stjäl tid från det vi helst av allt vill göra… nämligen vara med barnen.

Min fråga till dagens politiker är således: Vilken kvalité är det egentligen som efterfrågas? Ni får kanske det ni frågar efter även om det inte är det som egentligen behövs för att leda samhället åt rätt håll!

Skoltrötta elever, röriga klasser, stressade lärare är ett faktum. Frågan är varför är det så och hur ska vi ändra på det? Om nu våra barn blir sämre inom vissa ämnen som anses viktiga i dagens samhälle och om fler och fler inte klarar av de krav vi har i skolan idag kan det då vara rätt att öka kraven ytterligare? Jag tror inte att hårdare läroplaner och kursplaner eller tidigare betyg och fler skolår är den rätta vägen till att väcka barns lustfylldhet och tilltro till sig själva som lärande individer. Jag har för länge sedan slutat tro på att mer av det vi redan har är rätt väg till förändring. Vi har idag ett skolsystem som tidigt lägger grund till konkurrens och jämförelse istället för samarbete och känslan av att duga som man är. Alla ska göra lika och bedömas efter samma mallar.  Vi har ett samhällssystem som tyvärr verkar handla mer om hur vi ska lyckas hålla pengar och ekonomi i rullning istället för hur vi ska hålla människor, djur och natur vid liv och god hälsa.

Den människosyn jag har innefattar en stor tilltro till oss människor i allmänhet och till barn i synnerhet. Vi vill gärna se barn som små individer och därför i stort behov av beskydd från oss vuxna som förstår bättre eftersom vi levt längre. Jag är inte alls säker på att det alltid är så enkelt.  Barnen har med sin enorma nyfikenhet, sin härliga lekfullhet, sin fina öppenhet och sin oförstörda ärlighet mycket att lära oss. De har en närhet till sitt hjärta och till glädje och lycka som tyvärr ofta mattas ut med åren.  I ett samhälle som bygger på kärlek och medmänsklighet skulle barnen vara våra stora läromästare!

Vad vi behöver är en ny politik och ett nytt tänk i förskola och skola för att börja bygga ett bättre och mer hållbart samhälle. Vi kan inte blunda längre! Vi behöver höja vår medvetenhet och börja fundera på i vilken värld och med vilka värden vi vill leva och sedan inse att vi själva är skapare av dessa.

Jessica Jonsson
Förskollärare, kandidat till kommunfullmäktige för Enhet i Norrköping


Fem skäl till varför Naturresursdelning är bra för människa, miljö och ekonomi

Dagens gästbloggare: Richard Danilda

Nordamerikas indianer reagerade på den vite mannens föreställning att en människa skulle kunna äga jorden. De såg det istället som viktigt och värdefullt att förvalta och bruka det arv de fått, för kommande generationer. Med Naturresursdelning uppnår vi ett ekonomiskt system som har denna idé i grunden, ett system för verklig hållbarhet, jämlikhet och rättvisa.

1. Fattigdomen. Ingen människa har skapat jorden och därmed har ingen enskild människa äganderätt till den. Därför har varje människa rätt till sin beskärda del av de oförädlade naturresurserna, eller att bli ekonomiskt kompenserad till motsvarande värde.
En skatt eller avgift betalas vid exploatering av våra gemensamma naturresurser. Den mest påtagliga är mark. Till det kommer det bergen ger i form av mineraler, olja och gas, förutom sten, grus och sand i sig. Vi har även luft- och rymdkorridorer, utsläppsrätter, jakt- och fiskekvoter och bandbredd. Vi delar alla på dessa naturresurser, de gåvor vi får från naturen. Jordens frukter skall tillkomma oss alla och i detta system finns alltså inte utrymme för att några få lever på den stora massan.
Fattigdomen utrotas.

2. Klimat, miljö och ekologi. Hur ska vi lösadet här med klimatet? Det känns som att vi står handfallna inför detta. Det handlar endast om rätt styrmedel. Styrmedel för att främja de aktiviteter som kan vända på denna trend vi går mot med massutrotning av arter, temperatur- och koldioxidhöjningar med tillhörande naturkatastrofer och klimatflyktingar och en icke livbringande biotop och biosfär. Den absolut viktigaste åtgärden för att komma till rätta med detta är att lägga om produktionen av livsmedel från konventionell metod till en mosaik av regenerativa metoder. Jordbruket står för 50 % av klimatbelastningen och med metoder som Ekologiskt Kretsloppsjordbruk, permakultur, Holistiskt Betesbruk (Holistic Management) och en mängd andra, drar vi lätt ner koldioxiden från atmosfären till jorden och matjordslagret byggs återigen upp, själva kvittot på civilisationens status.
Det fina i detta är att med styrmedlet landskatt, som ju är den ena delen i Naturresursdelning (den andra är själva den ekonomiska Medborgarutdelningen, eller Basinkomst) blir det ekologiska det mest lönsamma och billigaste för konsumenten då få naturresurser nyttjas, i jämförelse med det konventionella som använder mycket av detta.
Jorden harmonieras i sina outgrundliga processer.

3. Fastighetsbubblor. De finansiella kriser vi återkommande har är ett resultat av bankers expansion av krediter över mark. Vid ett system av landskatt kommer affärsbankerna att bli hänvisade till den produktiva sektorn istället, där de skulle göra någon nytta. I det nuvarande systemet låter vi oss bli bakbundna genom stora skulder och mycket stress.
Ingen kan nyskapa jordyta i en fabrik utan den som finns måste räcka till alla. Och om ett fåtal tillåts monopolisera jorden kommer de ha möjlighet att i princip beskatta oss andra via vårt behov av naturresurser (som mark till boende) för vår överlevnad.

När samhället utvecklas ekonomiskt stiger markvärdena vilket gör att markspekulationen tilltar vilket återkommande utlöser ekonomiska kriser (likt 1990 och 2008) och vidare fastlåser mark som borde tillgängliggöras för samhällets bästa. Därtill ökas boendehyror och markarrenden till fördel för de som äger mark. Med markvärdesavgiften på plats kan vi avskaffa alla hyresregleringar och tankarna om nya miljonprogram och de kommer ersättas av marknadsmässiga bostäder till korrekt prissättning. Samtidigt behöver ingen bestraffas ekonomiskt för att denne renoverar sitt hus eller bygger ett nytt då endast marken belastas med en avgift, inte förbättringen av den.
Vi ser en ekonomi i balans och resiliens.

4. Optimalt nyttjande av naturresurserna. Mineralavgifter, fossila avgifter, avgifter för fisket osv. Det som åläggs en avgift hämmas. Istället för att lägga det på arbetet, vilket skapar arbetslöshet, kan vi lägga det på den tidigare nämnda exploateringen av de gemensamma naturresurserna, vilket då kommer att underblåsa en utveckling mot återvinning, återbruk och cirkulationsekonomi. För naturresursen mark blir effekten att städer kommer förtätas, byggas på höjden och solpaneler och vertikalodlingar på och i husen kommer bli mer vanligt som exempel. Inga tomma ytor kommer finnas kvar som idag. Dessa suger idag endast åt sig ökat markvärde genom andras strävanden och tillför inget av värde i sig. Redan nyttjad mark kommer användas optimalt.

Fler kommer välja att flytta ut på landsbygden, för nu finns alla möjligheter till det. Det blir mycket billigare än idag och väldigt mycket billigare än att bo i staden. Dessutom, med utflyttningen kommer arbetstillfällena att bli fler och samhällsservicen blomstra och maten kommer att produceras väldigt nära och ekologiskt, av fler människor.
Subventionerna till jordbruket upphör. Mark som ligger outnyttjad går antingen tillbaka till vildmarken och understödjer därmed den biologiska mångfalden, eller nyttjas istället till produktion av mat.

Vi når det verkligt hållbara samhället.

5. Nyckeln till alla globala och lokala utmaningar. Vår generation är den första som ser och börjar förstå vad det är som håller på att hända, med klimatet, inom ekonomin och i de bakomliggande processerna inom marknaden och ifrågasätter nu de rådande systemen vi byggt upp.

Detta system, med landskatt som huvudfinansiering av ett land, är allmänt erkänt inom den nya akademiska rörelsen ”Klimatekonomi” som det enda system som sluter cirkeln i en växande ekonomi och med ökad sysselsättning samtidigt som vi skyddar den biologiska mångfalden, vildmarken och naturresurserna. Det får också stöd av de förnämsta ekonomerna (och upplysta politiker, filosofer och andra kändisar) sedan ett par sekler (se nedan), senast av en svensk nationalekonom för bara några veckor sedan (Stefan Koch http://www.etc.se/ekonomi/fastighetsbubblan-sa-fungerar-den). Norge kom ut med en statlig rapport för några månader sen som klart och tydligt hävdar detta (http://www.regjeringen.no/nb/dep/kld/dok/nou-er/2013/nou-2013-10/17/6/7.html?id=734655), för att nämna ett axplock.
Det skattesystem vi idag har är direkt skadlig för ekonomin, vilket vi med lätthet kan se då nationer, företag och enskilda människor faller och då klimatet löper amok. Det är dags att nu ta ansvaret, ta de rätta besluten och agera!

 

Richard Danilda, riksdagsledamot Enhet

 

Ett axplock av Landskattens förespråkare genom tiderna:

 

Nationalekonomer:
John Locke, Adam Smith, John Stuart Mill, David Ricardo, Henry George, Fred Harrison, Mason Gaffney, Michael Hudson, Fred Foldvary, Dan Sullivan, Paul Samuelson Nobel laureate in Economics 1970, Joseph Stiglitz Nobel laureate in Economics 2001, Milton Friedman Nobel laureate in Economics 1976, Franco Modigliani Nobel laureate in Economics 1985, Robert Solow Nobel laureate in Economics, 1987, James Buchanan  Nobel laureate in Economics 1986.

 

Politiker och filosofer:
Abraham Lincoln. Thomas Jefferson, Albert Einstein, Mark Twain, Thomas Paine, Lev Tolstoj, Winston Churchill, Michail Gorbatjov, Sun Yat-sen, Ralph Nader, Voltaire, Thomas Carlyle, Ralph Waldo Emerson, Theodore Roosevelt, Dwight D. Eisenhower…

 

Svenskar:

Anders Wijkman https://www.youtube.com/watch?v=XNcD9wjRB2M

Stefan Koch, Nationalekonom: http://www.etc.se/ekonomi/fastighetsbubblan-sa-fungerar-den

Lars Wilderäng (Cornucopia?) skrev om landräntan: http://cornucopia.cornubot.se/2014/02/landrantan-aterstalld-i-england-och.html?showComment=1392384553541#c3743882276107779578

 

Norska statliga rapporten:

http://www.regjeringen.no/nb/dep/kld/dok/nou-er/2013/nou-2013-10/17/6/7.html?id=734655

Citat: ”Ett välkänt resultat från skatteteorin är att skatt som korrigerar för externa kostnader bör vara statens första inkomstkälla.(Anm: exempel: om man släpper ut något som skadar omgivningen får man betala dyrt för det). Sådana skatter skapar önskade justeringar som förbättrar ekonomins funktionssätt. Men sådana skatter är sällan tillräckliga för att finansiera statliga utgifter och jordräntesskatter bör vara intäktskälla nummer två. (Anm: Jordränta är en inkomst som uppstår genom att naturen och omgivningen har ett överflöd, att naturen och omgivningen arbetar åt markägaren. Blotta närvaron av en affär, en busslinje, en skola eller av antalet andra hus, som exempel, höjer jordräntan). Jordräntesskatter skapar i teorin inga vridningar, och påverkar inte effektiviteten i ekonomin. Det är först när potentialen för externalitetskorrigerande skatter och jordräntesskatter utnyttjas fullt ut som staten ska införa andra skatter (moms, skatt på arbete, etc.) eftersom dessa är skatter som skapar oönskade ändringar och påverkar ekonomin negativt.”

Att notera är att skattetrycket inte ökar, det förskjuts bara till andra poster.

 

Värdefulla hemsidor:

http://www.henrygeorge.org/

http://www.earthrights.net/

http://www.earthsharing.org.au/

http://savingcommunities.org/issues/landtrust/

http://www.masongaffney.org/

http://www.landskatt.se/

http://www.sharetherents.org/

 

En ekonomihistorisk timeline:

http://cdn.knightlab.com/libs/timeline/latest/embed/index.html?source=0AgkmdARiJ_Q_dG5lWVVMMnBJZFFCUjdHVXBOb1piWEE&font=Bevan-PotanoSans&maptype=TERRAIN&lang=en&height=650

 

Läs om:

Landskatt i stad: http://mobile.sightline.org/2014/06/10/to-revitalize-downtowns-tax-land-speculation/

Landskatt och landsbygd: http://enhetsblogg.wordpress.com/2014/05/11/landskatt-for-en-levande-landsbygd-vildmark-klimat-och-ekonomi/

Landskatt och jordbruk:

http://enhetsblogg.wordpress.com/2014/05/02/landskatt-och-jordbruk/

Introduktionsserie om 3 delar om landskatt, basinkomst och Naturresursdelning: http://enhetsblogg.wordpress.com/2013/09/16/landskatt-enhets-system-for-hallbarhet-rattvisa-och-jamlikhet/

Grunderna i geoklassisk ekonomi: http://enhetsblogg.wordpress.com/?s=lagander&submit=S%C3%B6k

Visionen om ett samhälle baserat på Naturresursdelning och basinkomst, 2 delar: http://enhetsblogg.wordpress.com/?s=lagander&submit=S%C3%B6k

Landstiftelse kan även införas kommunalt och är ett sätt att neutralisera problemen med den enskilda jordräntan, utan landskatt: http://savingcommunities.org/issues/landtrust/

 

Titta på:

Kort introduktion landskatt: https://www.youtube.com/watch?v=sTxyNQ0ea-k

30 min intro landskatt: https://www.youtube.com/watch?v=1pYSsME_h7E

Introduktion till hur de hela hänger ihop: https://www.youtube.com/watch?v=XL3n59wC8kk

Hur de hela hänger ihop: https://www.youtube.com/watch?v=5fbvquHSPJU

Landskatt och stad: https://www.youtube.com/watch?v=jFQgOy-5Tng

Landskatt och jordbruk/landsbygd:

https://www.youtube.com/watch?v=TTiVS2lhMuY

Om hur inkomstskatten flyttas från fattig till rik: https://www.youtube.com/watch?v=6ZkfmY1PMng

 

Om Richard:

Jag är riksdagskandidat för Enhet. Är aktiv i och arbetar för Svenska Biodynamiska Föreningen på deltid och odlar för husbehov hemma.

Jag är övertygad georgist och mitt främsta mål är den balanserade organisationen av jorden. Jag befinner mig helst på landsbygden och i naturen och arbetar för att vända den urbaniserade ekonomiska likriktningen. Jag brinner särskilt för att åter sätta gården i centrum för människors existens, den plats som fortfarande är lika viktig som den alltid varit.


Barns lärande framför skolplikt

Dagens gästbloggare: Hasse Nyander

På 70-talet talades det mycket om att lära för livet, det fanns till och med en TV-serie med detta namn. Att lära för livet är vad skolan bör handla om, för dess syfte är att ge kunskap för livet i samhället. Idag verkar det som om det endast handlade om att lära för skolan och omskapas efter en mall som skolsystemet kräver, inte att förvalta individer som får utvecklas individuellt.

I min vision om en framtida skola ser jag en skola som ser till individen och hjälper den att förvalta och utveckla sina individuella resurser, så att vi tar tillvara på allas olika kapaciteter. För alla behövs i ett samhälle. Vi behöver inte några stereotyper som formpressats i en mall för att passa in i det rådande systemet. Ett system som ändå inte finns i framtiden. Utvecklingen går så snabbt framåt så vi vet inte vad för färdigheter eller kunskaper människor kommer behöva i framtiden. Vi vet däremot att självkänsla är något som är behövligt i alla sammanhang och samhällen. Att därför vara delaktig i barns utveckling i självmedvetenhet och självkänsla är av stor vikt, vilket också ger trygga och välmående individer.

Jag vill se en kreativ och skapande skolmiljö, där det faktiskt handlar om att lära för livet, för att kunna skapa det liv man själv drömmer om och önskar sig tillsammans med andra. Tänk er ett samhälle som varit delaktigt i att ta fram det bästa hos varje individ, förvaltat var och ens naturliga egenskaper och förmågor, och att dessa får komma till nytta och glädje för andra. Många som inte klarat skolan, har på egen bedrift kunnat skapa sig fantastiska och fungerande liv utifrån sin egen kapacitet. Låt dessa bli förebilder istället för att se dem som förlorare som inte klarade sin skolgång. Om skolan hade anpassats efter dem, så hade även de klarat skolan. Alla har inte denna kapacitet själva, så att skapa en skola som är anpassad för alla och allas olika behov är en självklar utveckling som vi ska arbeta för. 

Om vi ser till barn och deras utveckling under de första åren, så inser vi hur mycket de lär in under denna tid. Detta gör de via sin egen naturligt medfödda pedagogik som bygger på glädje, lust, nyfikenhet, lek, vetgirighet och utforskande. Detta naturliga tillstånd av lärande är något som skolan verkligen skulle bejaka och förstärka, inte som idag då många tappar lusten och glädjen i att lära. Så hur upprätthåller vi detta tillstånd? En bra början är att ta bort betyg och att barns växande, utveckling och förmåga att lära in kunskap slutar att värderas och jämföras. Att varje individ på sitt egna sätt får lära in den grundkunskap som skolan skall ge och som skall ligga till grund för att kunna existera i samhället. Jag personligen tror då att de flesta barn under dessa former skulle klara av sin skolgång. En skola där man förhöjer varje barns kapacitet istället för slå ner på deras svagheter.

Många med mig kommer då undra över hur man söker in till gymnasium, högskola osv. om det inte finns några betyg att gå på. Det självklaraste vore att införa ett system med inträdesprov som ligger till grund för detta. Vilket skulle leda till att fler elever skulle komma in på sina utbildningar beroende på deras lämplighet för yrket, inte deras förmåga att studera in fakta för att få bra betyg.

Enhet vill öppna för flera former av undervisning såsom hemundervisning som idag inte är tillåtet i Sverige. I första hand bör det vara föräldrarnas rätt att tillsammans med sina barn välja vilken form av undervisning som skulle passa dem bäst. Europakonventionen ger denna rätt till föräldrarna, likväl som det står med i FN:s deklaration de mänskliga rättigheterna att man skall ha rättighet till alternativundervisningsform och då även hemundervisning.

Läroansvar framför skolplikt och lära för livet går för mig ihop som handen i handsken. Idag finns det ungdomar som går ur skolan som inte kan läsa och/eller skriva. Sådan basalkunskap borde väl vara det viktigaste. Det finns de som inte klarar enkel matematik. Dessa så grundläggande kunskaper borde vara en rättighet att alla kan när då de lämnar skolan och till detta behöver vi omfördela resurser så varje barn blir hjälpta att utveckla och lära sig.
Vi behöver också se till så att skolorna har en god, näringsrik och till 100 procent ekologisk mat som ger energi och förmåga till koncentration.

Även om Enhet är för olika undervisningsformer så är det ju inte okej att bedriva en vinstdrivande skola, utan detta skall ses över, så att man kan skapa en ny bolagsform speciellt för skolor som inte ger möjlighet till detta. Självklart skall pengar som samhället satsar på utbildning gå till att bedriva skolverksamheten för barnens och ungdomarnas bästa.

Lärarnas situation behöver också ses över för att ges större möjligheter att utföra sitt arbete på ett bra och tillfredställande sätt för dem själva, likväl för barnens och ungdomarnas bästa. En bra början kan vara att avlasta lärarna från deras administrativa uppgifter och lägga över dem på administrativ peson, så att lärarna kan ägna sig åt att vara lärare och finnas för sina elever. Dessutom se till att det blir mindre klasser eller fler lärare i samma klassrum, så tid kan ges till elevernas individuella behov.
Vad gör en människa till en god samhällsmedborgare? Detta bör tas med i betraktelsen då man omskapar läroplanen. För ingen kan väl påstå att eller tro att ren korvstoppning av kunskap kan åstadkomma detta?

Jag skulle verkligen vilja föra in t.ex. avslappning, meditation, massage och medmänskligt beteende byggt på förståelse och medkänsla i läroplanen. Det finns skolor som redan på eget bevåg har infört detta på schemat och att det påvisar goda resultat, varför det bör vara helt naturligt att det redan skulle finnas med i läroplanen. Det finns hur många studier som helst som påvisar att detta ger trygga, harmoniska och välmående individer, således genererar det även goda samhällsmedborgare.

Dessa värdegrunder nedan ligger med i läroplanen. Vad jag undrar är om vi verkligen har en skola idag som kan leva upp till detta?

”Värdegrund i förskola och skola.

Värdegrundsarbetet sker överallt och hela tiden. Barn och elever ska känna sig trygga och få vara som de vill vara. De ska kunna påverka sin egen skolsituation genom delaktighet och inflytande och samtidigt utveckla demokratiska kompetenser som kritiskt tänkande och reflektionsförmåga.
De grundläggande värden som förskolans och skolans värdegrund omfattar ligger i linje med de värden som vårt demokratiska samhälle vilar på.

Värdegrunden omfattar
• människolivets okränkbarhet
• individens frihet och integritet
• alla människors lika värde
• jämställdhet mellan könen
• solidaritet mellan människor

Det är dessa värden som ska förmedlas och gestaltas. All personal ska också främja aktning för människans egenvärde och vår gemensamma miljö.”

Visst ser dessa värdegrunder bra ut i läroplanen, men hur får vi till en skola som verkligen kan leva upp till dem? Jag anser att med Enhets vision om skolan så blir inte detta bara fina ord i en läroplan utan det handlar om att gå till ett förverkligande av dem, där även möjligheter ges att manifestera dem. Vi bör strukturera om så att individen och värdegrunderna kommer i centrum, tänka småskaligt, eliminera stress och tävling, öka medkänsla och omhändertagande, vara lyhörda för varandra – där varje vuxen person är en förebild för ett gott och medmänskligt beteende. Vi kommer även att behöva komplettera lärarnas och skolpersonalens kompetens för att de skall få kunskap i att förstå individen och dess olikheter.

Avslutningsvis en text ur Enhets partiprogram:

”Den avgörande skolfrågan bör vara: Hur skapar vi en skola dit våra barn älskar att gå? Där varje barn känner glädje och meningsfullhet? Där varje barn känner att det får komma till sin fulla rätt och utvecklas utifrån sin egen bästa förmåga?”

Dessa meningar gör det självklart för mig att ge min röst till Enhet i valet 2014. För jag anser att detta är varje barns rättighet. Varken vi har barn eller inte så är det dags att tänka våra barn och alla ska ha samma rättigheter till en bra start i livet.

Hasse Nyander, riksdagskandidat för Enhet 

 


Landskatt – för en levande landsbygd, vildmark, klimat och ekonomi

Dagens gästbloggare: Richard Danilda och Peter Smith

Landskatt skulle inte bara skapa arbetstillfällen och understödja ekonomin i en regenerativ riktning, det är också nyckeln till skyddet av vildmarken, biologiska mångfalden och hushållningen med naturresurserna. Landskattesystemet tillser att vi alla delar på dessa naturresurser, antingen via att fysiskt ges tillgång till denna, eller genom att bli ekonomiskt kompenserade för andras nyttjande och extraktion. Det har också en effekt av en större känsla för sammanhang och samhörighet i ett samhälle och respekt för vildmarken och naturen som sådan.

Naturligt Kapital

Finansieringen av en regering, alltså av ett land, borde komma ur det Naturliga Kapitalet, alltså de gåvor vi får från naturen. Dessa kallas idag ofta för Ekosystemtjänster, men förståelsen för hela detta begrepp kanske inte står helt klart, och kommer troligen aldrig göra. Dagens skattesystem tillåter privatisering av monopolvärdet av dessa, utan beskattning. Detta medför över tid en koncentration av oförtjänade inkomster, s.k. friluncher, till en handfull människor och som dessutom reducerar ekonomins effektivitet.

När ett samhälle framåtskrider och blir mer och mer förmöget, så kommer det Naturliga Kapitalet, eftersom det är ändliga resurser, utgöra en allt större andel av den totala rikedomen. Men monopolvärdet koncentreras också i allt färre händer, oftast banker, landlorder och improduktiva finansiella spekulatörer. De ”fångar” det ekonomiska värdet (economic rent i ekonomiska termer), som vi alla (utan undantag) bidrar till genom bara vårt varande, och gör stora vinster. På det sättet dräneras också entreprenörskap och de produktiva medlemmarna i ett samhälle massivt.

En skatt, eller en avgift om man så vill, på nyttjandet av detta Naturliga Kapital, har mycket större positiv påverkan på ekonomin än skatter på arbete och handel som är direkt skadliga. Det stimulerar både arbete och industri, samtidigt som skyddet av mark och naturresurser kontinuerligt stärks. Ett par andra effekter vi kommer se är att redan nyttjad mark kommer användas mycket mer effektivt, investeringar kommer göras i fattigare områden istället för at bryta ny värdefull jordbruksmark och grön energitillverkning blir det självklara valet.

Ge värde till vildmarken

Så fort en av naturens gåvor blir ”förstörd”, genom att vi t.ex. bryter ny mark eller mineraler, avverkar skog eller pumpar upp olja, höjs värdet på denna och en avgift bör då bli ”påföljden” för detta. Genom denna avgift (landskatt) tillser vi att det vi verkligen nyttjar, ja det gör vi så effektivt som möjligt, men framförallt kommer vi lämna tillbaka den mark vi inte behöver. På det sättet skapas alltså mer vildmark och den biologiska mångfalden får en rejäl skjuts framåt.

Skapandet av arbetstillfällen på landsbygd, i jordbruk och naturvård

Dagens system understödjer en utveckling mot mer och mer intensiva jordbruksmetoder, ökat djurlidande, oljebaserad kemikalieanvändning och urbanisering av människor och ekonomi. Bränsle, gödningsmedel och kemiska bekämpningsmedel ges stora subventioner och reflekterar inte den sanna kostnaden för samhället och miljön.

Tar man bort skatterna på arbete och handel (kapital alltså), skapar vi fler arbeten över huvud taget, men vi kommer framförallt se en balansering mellan stad och landsbygd. Många kommer gärna välja att bosätta sig utanför städerna. Och det mest ekonomiska jordbruket blir det ekologiska! Vi kommer alltså se en ökning i antalet människor på landsbygden, producerandes mat! Även företag inom turism och vildmarksguidning lär bli en nog så viktig effekt. Vi återkopplar på detta sätt vår kontakt med naturen i större utsträckning, något vi tror är oerhört viktigt. Dessutom kommer vi åt ett annat problem; det konventionella tillvägagångssättet med input av palmolja och soja, på bekostnad av regnskog.

Varför andra system har misslyckats

Det har varit många försök att understödja vildmarken och skydda naturresurserna. Försök med väldigt höga skattekostnader som följd. Många av dessa försök har givit små förtjänster och endast lett till ökade markpriser och till att dessa fåtal stora markägare endast skapat ännu större rikedomar. Bidrag och anslag till markägarna, subventioner till jordbruket och den policy vi har för hur vi nyttjar marken är en katastrof för vildmarken och den biologiska mångfalden.

Sammanfattning

Detta system är allmänt erkänt inom den nya akademiska rörelsen ”Klimatekonomi” som det enda system som sluter cirkeln i en växande ekonomi och med ökad sysselsättning samtidigt som vi skyddar den biologiska mångfalden, vildmarken och naturresurserna. Det får också stöd av de förnämsta ekonomerna sedan ett par sekler.

I dagarna kom en norsk statlig utredning som slog fast att ett land framförallt bör finansieras via landskatt. Citat: ”Ett välkänt resultat från skatteteorin är att skatt som korrigerar för externa kostnader bör vara statens första inkomstkälla.(Anm: exempel: om man släpper ut något som skadar omgivningen får man betala dyrt för det). Sådana skatter skapar önskade justeringar som förbättrar ekonomins funktionssätt. Men sådana skatter är sällan tillräckliga för att finansiera statliga utgifter och jordräntesskatter bör vara intäktskälla nummer två. (Anm: Jordränta är en inkomst som uppstår genom att naturen och omgivningen har ett överflöd, att naturen och omgivningen arbetar åt markägaren. Blotta närvaron av en affär, en busslinje, en skola eller av antalet andra hus, som exempel, höjer jordräntan). Jordräntesskatter skapar i teorin inga vridningar, och påverkar inte effektiviteten i ekonomin. Det är först när potentialen för externalitetskorrigerande skatter och jordräntesskatter utnyttjas fullt ut som staten ska införa andra skatter (moms, skatt på arbete, etc.) eftersom dessa är skatter som skapar oönskade ändringar och påverkar ekonomin negativt.” Att notera är att skattetrycket inte ökar, det förskjuts bara till andra poster.

Landsbygden är idag en glesbyd, både på människor, djur och växter, jämfört med förr. I en alltmer komplex värld behöver vi nu ändra vårt sätt för att vända trenden av självdestruktivitet. Till syvende och sist kan vi se ett samhälles och klimats välmående på tjockleken av matjorden, och om den ökar eller minskar. När den på sina ställen är bara ett par decimeter och fortfarande blir tunnare, behöver vi inte längre fråga vad vi ska göra.

Källhänvisning och tips: http://www.regjeringen.no/nb/dep/kld/dok/nou-er/2013/nou-2013-10/17/6/7.html?id=734655 The Killing Fields (Documentary – Land Value Tax) på Youtube. Ni missade väl inte dokumentären ”Greven och frälsebönderna” på SVT? Mer tydligt än så kan det inte bli. Om jordränta: http://www.landskatt.se/vad-aumlr-jordraumlnta.html

/Richard Danilda och Peter Smith

 

Om Richard:

Jag är riksdagskandidat för Enhet. Är aktiv i och arbetar för Svenska Biodynamiska Föreningen på deltid och odlar för husbehov hemma.

Jag är övertygad georgist och mitt främsta mål är den balanserade organisationen av jorden. Jag befinner mig helst på landsbygden och i naturen och arbetar för att vända den urbaniserade ekonomiska likriktningen. Jag brinner särskilt för att åter sätta gården i centrum för människors existens, den plats som fortfarande är lika viktig som den alltid varit.


Visionslös politik – och dess konsekvenser

De politiska partierna vill inte prata om framtiden. Och när de ändå gör det, är bilden mörk. Varför har de långsiktiga visionerna försvunnit ur politiken? Och vad får det för konsekvenser?

Förr hade politiska partier reformprogram som sträckte sig långt fram och som gav medborgare hopp och framtidstro. Nu handlar diskussionerna om betydligt kortare tidsperspektiv, och ofta tillsammans med skrämmande hotbilder.

Politiken har till uppgift att tala till människors drömmar och när den inte gör det så tappar politiken sin förmåga att engagera människor. Icke mötta behov som inte tillgodoses eller lyssnas till i ett samhälle börjar tillslut föra ett eget liv och reaktionerna kan då framföras på ett sätt som inte alltid är konstruktivt för samhället och med följder som inte är önskvärda. Genom att inte låta visionerna leda det politiska arbetet bereds istället mark för populistiska och högerextrema rörelser som framför snabba och enkla svar på komplicerade frågor. Dessa grupper kan förvisso ha tydliga framtidsvisioner som inte hymlas med, men innehåller inte en önskvärd utveckling för ett jämlikt och medmänskligt samhälle.

Ekonomiprofessor Guy Standing har myntat begreppet ”prekariatet” för den ständigt växande grupp människor som har blivit socialt marginaliserad, ofta med fysisk och psykisk ohälsa som följd av effektivisering och arbetslöshet. Han kallar denna grupp människor ”den nya farliga klassen”, och varnar också för konsekvenser av att inte ta denna grupp på allvar.

Vi behöver nu mer än någonsin, ledas av livskraftiga, positiva visioner som skapar det medmänskliga, trygga och kärleksfulla samhälle vi verkligen vill ha. Ett led i detta är införandet av ett helt nytt ekonomiskt system där basinkomst och naturresursdelning utgör fundamentet till ett samhälle och en värld som gynnar alla dess medborgare, inklusive djur och natur.

 Agneta Oreheim, språkrör för Enhet

 

Om mig:

Språkrör och riksdagskandidat i Enhet. Intresset för personlig utveckling har funnits med mig i över 30 år, och är lika mycket för mig ett sätt att leva som mitt arbete och stora engagemang. I mitt arbete erbjuder jag olika typer av konsultationer och ger även föreläsningar, kurser och seminarium.


Sidor