Dagens Arena

Arbetsrättsforskaren: » Märkliga slutsatser om turordning«

Forskningsresultaten från IFN om turordningsreglernas effekt på småföretag ifrågasätts av arbetsrättsforskaren Mats Glavå. Att sjukfrånvaro och Vab minskar är inget positivt, och borde inte ses så. »Det är en konstig människosyn«.

I onsdags skrev Dagens Arena om en artikel publicerad i Ekonomisk Debatt som sammanfattar slutsatserna av sex studier om turordningsreglernas effekt på bland annat personalomsättning, produktivitet och frånvaro från jobbet. Studierna handlar i huvudsak om effekter av det så kallade tvåundantaget som innebär att företag med upp till tio anställda kan undanta två av dem från turordningsreglerna vid uppsägningar.

Slutsatsen som forskarna från Institutet för näringslivsforskning, IFN, drar är att om tvåundantaget tas bort kan det leda till »minskad personalomsättning, ökad sjukfrånvaro och minskad produktivitet«.

Mats Glavå, docent i arbetsrätt vid Göteborgs universitet, är skeptisk till problemformuleringen i artikeln, som gör gällande att det i huvudsak är positivt att sjukfrånvaro och VAB minskar efter tvåundantagets införande.

– Det är märkliga slutsatser. Jag tycker inte att frågorna är relevanta. Om man nu vill att människor ska vara mindre sjukfrånvarande finns det en annan lösning; ta bort rätten till sjukersättning.

– Naturligtvis är det så att om du har någon som står och piskar dig så arbetar du fortare och mer, det vet vi från slaveriets tid. Men det bygger på en konstig människosyn, tycker jag, säger Mats Glavå.

När det gäller produktiviteten visade en av de studierna som redogjordes för i Ekonomisk Debatt att den kunde öka med 2-3 procent, att jämföra med två procents ökning i företagen generellt under samma period.

– Jag reagerade på att det var ett ganska tunt underlag för att göra påståenden om ökad produktivitet genom tvåundantaget, säger Mats Glavå.

Finns det anledning för småföretag att inte bara tolka studieresultaten av tvåundantaget som något positivt?

– Det är naturligtvis negativt för småföretag att inte få säga upp de man vill. Men det finns också studier som visar att arbetsgivare inte använder tvåundantaget så mycket, för det skapar dålig stämning hos övriga anställda. Turordning däremot skapar en känsla av rättvisa, säger Mats Glavå.

Om man nu vill att människor ska vara mindre sjukfrånvarande finns det en annan lösning; ta bort rätten till sjukersättning.

En annan fördel med turordningsregler, enligt Mats Glavå, är att de som får gå vid uppsägning inte behöver känna sig stigmatiserade på arbetsmarknaden efteråt, eftersom uppsägningen antas bero på anställningstid och inte kompetens.

I själva verket har systemet med turordning redan i dag kompetens som en viktig beståndsdel.

– Det är en felaktig bild att turordning gör att den som jobbat längst får stanna kvar. Om man tar bort funktioner som är omoderna i ett företag och det är de som jobbat längst som gör de uppgifterna så är de ofta inte kompetenta nog för de jobb som finns kvar. Då blir de uppsagda, det är så det alltid har fungerat sedan lagen kom 1974, säger Mats Glavå.

Las har också alltid byggt på att fack och arbetsgivare kommer överens om lokala avtalsturlistor; ett system som ingen av parterna har något emot

– Den viktigaste delen med avtalsturlistorna är att arbetsgivarsidan ska bevisa att de med lång anställningstid som ska få gå inte klarar av de nya tjänsterna.

Moderaterna vill att kompetens ska väga tyngre gentemot anställningstid i turordningsreglerna. Vad skulle det få för effekt?

– Poängen i min bok är att om man rycker i ett ben av arbetsrätten påverkar det ett annat ben, nämligen personliga skäl för uppsägning. Eftersom arbetsgivare har rätt att bestämma när uppsägningar ska ske kan de inte heller få bestämma vilka som ska få gå.

– Att göra kompetens viktigare i turordningsreglerna skulle innebära krav från facket på att man prövar den reella uppsägningsgrunden i domstol, och det skulle arbetsgivarsidan förlora på.

Las är bättre för arbetsgivare idag än den var 1974.

Håller du med de som säger att Las är otidsenlig?

– Nej, jag skulle säga att turordningsreglerna är teknikneutrala. Och Las är bättre för arbetsgivare idag än den var 1974. Då hade man 100 gubbar som gjorde samma sak, och de man skulle behålla vid uppsägningar var kanske de äldsta som var trötta.

– Idag när det finns många olika kompetenser i företag kan arbetsgivare mer styra vilka funktioner som de ska dra ned på.

Hur ser styrkeförhållandena ut mellan arbetstagare och arbetsgivare på svensk arbetsmarknad idag?

– Arbetsrätten är väldigt arbetsgivarvänlig. Sen är det naturligtvis olika i stora och små företag, och beror på om man har kollektivavtal eller inte. Det är generellt mer arbetsgivarvänligt i småföretag.

– Om man tittar på hur man tillämpar Las vid saklig grund för uppsägning och arbetsbrist så kan arbetsgivare agera i princip som de vill. Man kan också använda hyvling för att dra ned tjänster eller omplacera för att åstadkomma i stort sett vilka förändringar man vill.

Enligt Mats Glavå bygger regelförändringar i arbetsrätten ofta på missförstånd av verkligheten.

– När S ändrade Las i slutet av 90-talet för att få igång anställningar i små företag byggde det på en föreställning att småföretag inte vågar anställa för att de inte kan bli av med folk sedan. Ingvar Carlsson sa att det inte är sant att det är så, men eftersom småföretag tror det så ville de ändra reglerna av det skälet, säger Mats Glavå.

Inlägget Arbetsrättsforskaren: » Märkliga slutsatser om turordning« dök först upp på Dagens Arena.

Åldersdiskrimineringen ökar – värst bland fordonsförare

Antalet anmälningar till DO om åldersdiskriminering har nått rekordnivåer. För varje tio år man blir äldre minskar chansen att man får jobb med fem procent, hela vägen till pensionen där chansen nästan är noll.

Den nuvarande diskrimineringslagen som förbjuder att man diskrimineras på olika grunder, så som religion, kön och ålder trädde i kraft 2009. Förra året fick Diskrimineringsombudsmannen (DO) in 274 anmälningar om åldersdiskriminering. Det är en ökning från året innan, och ett av de högsta antalen någonsin, rapporterar SVT.

– Man söker ofta någon som är ”ung och hungrig”. Och tänker att ambition och nyfikenhet inte går ihop med någon i min ålder – det vill säga femtio, säger Erik Haglöf, VD på rekryteringsfirman Bohmans nätverk till SVT.

Tio års högre ålder gör att chansen att man blir kontaktad av arbetsgivare är cirka fem procentenheter lägre. Det visar en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) från juni 2017. Ju närmre pensionsålder man kommer, desto mindre är chansen att en arbetsgivare är intresserad av att erbjuda en anställning. När man är nära pensionen är chansen nästan noll.

– Det finns fördelar med att anställa en person som inte är i barnåren. Mycket går tillbaka till stereotyper av hur man tänker på en äldre person och en yngre person, säger Stefan Eriksson, universitetslektor i nationalekonomi vid Uppsala universitet som är en av de som skrivit IFAUs rapport.

Ålderseffekten är störst bland fordonsförare i de olika yrkesgrupper som rapportern undersöker.

– Jag tror att det förekommer, men det kommer nästan aldrig oss till kännedom. Jag är rädd för att folk bara sväljer och går vidare, säger Lars Mikaelsson, förbundssekreterare på Transportarbetarförbundet.

Förra året bestämdes det att pensionsåldern skulle höjas, vilket sker successivt fram till 2026. Då höjs den lägsta åldern för att ta ut allmän pension till 64 år och åldern för när man tidigast får ta ut garantipension och bostadstillägg kommer då kopplas till medellivslängdens utveckling. Från 2023 kommer ens anställning vara skyddad av LAS tills att man är 69 år.

Hur tror du att den höjda pensionsåldern kommer påverka åldersdiskrimineringen?

– Det kan gå åt båda hållen. Om samhället vill att man ska arbeta längre krävs det att arbetsgivare anställer även äldre, säger Stefan Eriksson.

– Jag tror det är viktigt att man diskuterar de här frågorna med allmänheten men också med arbetsgivare. Vilka förmågor som blir sämre när man blir äldre och vilka som inte blir det. Forskningen och den allmänna uppfattningen går isär där, fortsätter han.

Läs mer:
Åldersdiskriminering börjar redan vid 40 år
Turordningsreglerna skyddar lågavlönad personal

 

 

 

Inlägget Åldersdiskrimineringen ökar – värst bland fordonsförare dök först upp på Dagens Arena.

Välkommen Tanvir Mansur

Tanvir Mansur är en av de tre nya krönikörerna på Dagens Arena. Tidigare har han varit kolumnist för Metro och arbetat som folkbildare på ABF.

Hur känns det att bli krönikör på Dagens Arena?

– Det känns fantastiskt! Jag tycker mycket om Arenagruppen. Jag var på studieresa med Arenagruppen 2016 till USA för att kolla på presidentvalet, det var då jag upptäckte dem.

 Vad kommer vi kunna läsa om i dina texter?

– Det kommer bli lite av varje. Jag är mest intresserad av makt, relationer mellan människor och hur vi kan organisera och tillsammans skapa ett bättre samhälle.

Tanvir bor i  Stockholm, och frilansar som podcastproducent med fokus på storytelling.

I morgon, fredag, är det premiär för Tanvirs första krönika.

Här är fler nya skribenter på Dagens Arena:

Inlägget Välkommen Tanvir Mansur dök först upp på Dagens Arena.

Kamrater, glöm inte bort Nicaragua

Till er i Sverige som en gång i tiden trodde på revolutionen i Nicaragua: glöm inte bort folket ni kämpade för. Gör det ni kan för att få stopp på det dödliga våldet och den antidemokratiska utvecklingen, skriver Dennys Bello, med rötter i Nicaragua.

Den senaste veckan har jag i sociala medier nåtts av protesterna i Nicaragua. Ett videoklipp visar hur en ung journalist blir skjuten i huvudet.

Jag tänker: inte mer blod Nicaragua. Inte du som reda fått genomlida alldeles för många krig. Inte du som fått se släktingar och grannar döda varandra. Tiotusentals dog på 70- och 80-talet. Ungefär ett 30-tal har dött de senaste dagarna.

Det räcker nu!

Jag var i Nicaragua för några år sedan. Jag gjorde praktik genom en svensk biståndsorganisation. Jag träffade många aktiva inom den kooperativa rörelsen då jag skrev en rapport om kaffe.

Många var gamla sandinister som stridit mot diktatorn Somoza och senare mot den USA-stödda Contras-gerillan. Det var med vemod och besvikelse de beskrev den nya politiska väg som den gamle sandinisten, numera Nicaraguas president, Daniel Ortega slagit in på.

Många kände en saknad och sorg över att de ideal som varit bärande i revolutionens begynnelse gått förlorade någonstans på vägen. Offrades så många unga liv bara för att ersätta en diktator med en annan?

Jag är uppvuxen med berättelser om revolutionen. Många i min släkt var med.

Idag ser vi våld som skördar liv på Nicaraguas gator. Jag struntar i vilken politik president Ortega och andra krafter i landet vill driva. Bara de gör det utan att spilla blod. Att de gör det med demokratiska verktyg. Att de respekterar sitt egets folks mänskliga rättigheter.

Jag är uppvuxen med berättelser om revolutionen. Många i min släkt var med. I mammas hemstad finns det ett helt kvarter uppkallat efter hennes kusin som gav sitt liv för revolutionen. När han mördades var han i samma ålder som många av de studenter som protesterar idag.

Nu när dessa unga nicaraguaner blir skjutna på öppen gata tänker jag på alla de svenskar som var i samma ålder på 70-talet. De som sympatiserade med sandinisterna och stödde revolutionen.

Många av dessa unga och engagerade svenskar fick troligtvis ledande befattningar inom svensk arbetarrörelse och civilsamhälle. Kanske är de vänner med flera i regeringen eller andra med makt och inflytande? Kanske till och med vår utrikesminister Margot Wallström?

Det är inte många i min generation av 80- och 90-talister som kan så mycket eller egentligen bryr sig om det lilla landet i Centralamerika. Men ni äldre kamrater, ni som var unga på 70-talet, kanske kan ni skriva ett mejl eller ringa någon som har makt att påverka utvecklingen i landet?

Jag vädjar därför till er i Sverige som en gång i tiden trodde på revolutionen i Nicaragua: glöm inte bort folket ni kämpade för. Gör det ni kan för att få stopp på det dödliga våldet och den antidemokratiska utvecklingen.

Dennys Bello är skribent med rötter i Nicaragua

Inlägget Kamrater, glöm inte bort Nicaragua dök först upp på Dagens Arena.

Studie: Turodningsregler skyddar lågavlönad personal

Möjligheten för småföretag att undanta två personer från turordningslistorna leder till minskad sjukfrånvaro och högre personalomsättning. Men i större företag kan turordningsregler skydda lågavlönade anställda som har jobbat länge.

Tre forskare – Carl Magnus Bjuggren, Martin Olsson och Per Skedinger – verksamma vid Institutet för näringslivsforskning, IFN, har studerat resultaten från sex olika studier om effekter av turordningsreglerna på företagen och anställda. Artikeln publiceras i tidskriften Ekonomisk debatt.

Framförallt analyseras det så kallade tvåundantaget för företag med upp till tio anställda. Undantaget är resultatet av en överenskommelse mellan de borgerliga partierna och Miljöpartiet år 2000 och innebär att småföretag kan undanta två av sina anställda från turordningsreglerna vid uppsägningar som är relaterade till arbetsbrist.

I princip alla uppsägningar som inte sker på grund av personliga skäl motiveras med arbetsbrist, vilket är ett begrepp som arbetsgivaren själv kan definiera.

Resultaten av tvåundantaget som sammanställs i Ekonomisk debatt är i huvudsak följande:

  • Personalomsättningen ökade i små företag med i genomsnitt fem procent. Antalet anställda i stort påverkades inte eftersom omsättningen av personal skedde både genom nyanställningar och avslutade anställningar.
  • Sjukfrånvaron minskade genom tvåundantaget. Minskningen tycks hänga ihop med en beteendeförändring, som beror på att den nya regeln gör anställda mer oroliga att förlora sin anställning. Den oron gör att de tar ut färre sjukdagar.
  • VAB-dagarna hos pappor minskade markant efter tvåundantaget i mindre företag; med 7,8 procent. Kanske anmärkningsvärt är att även partners till dessa pappor, som inte arbetade i de undersökta företagen, minskade sitt VAB-uttag, med 5,4 procent, efter regeländringen. Att minskningen av VAB-dagar märktes mest hos relativt unga par, par utan kapitaltillgångar och par med lägre utbildningsnivå tolkas som att förändringen beror på en rädsla att en i familjen ska förlora jobbet och därmed sin inkomst.
  • Produktiviteten i småföretag ökade med två till tre procent, vilket kan jämföras med att produktivitetsökningen i samtliga svenska företag ökade med runt två procent årligen under samma period.

När det gäller turordningsreglerna överlag redovisas resultatet av en studie som bygger på en jämförelse mellan företag verksamma i dels Finland, som saknar turordningsregler i lag, dels i Sverige. Det här är alltså stora företag som inte omfattas av tvåundantaget.

Effekterna på anställningsskydd visar sig främst för vissa grupper och under vissa omständigheter. I krympande företag är risken för de med längst anställningstid att bli av med jobbet lägre i Sverige än den är i Finland. I stabila eller växande företag märks ingen skillnad mellan länderna.

En annan skillnad är att risken för uppsägning för lågavlönade anställda var större i Finland än i Sverige.

»Detta tyder på att turordningsregler främst skyddar anställda med en svagare position på arbetsmarknaden« skriver forskarna.

Även när det gäller lönenivå har arbetare (som ofta tillhör de lågavlönade) som varit anställda länge i ett företag en bättre löneutveckling i Sverige än i Finland. Enligt forskarna styrker det tesen att turordningsregler ger en bättre förhandlingsposition med arbetsgivarna, eftersom anställningen upplevs som tryggare.

Inlägget Studie: Turodningsregler skyddar lågavlönad personal dök först upp på Dagens Arena.

Klä av särintresset i vårddebatten

Just när man trodde att marknadsfundamentalismen var död och begraven växlar en tidigare socialdemokratisk minister och en tidigare ordförande i Svenskt Näringsliv upp i falsett. 

Treans buss ringlar sig längs den kaotiska Solnavägen, förbi Eugeniavägen, Stockholm blir Solna. Medpassagerarna tittar nyfiket på skrytbygget som skulle bli ”världens modernaste sjukhus” och en triumf för marknadslösningarna OPS, offentlig-privat samverkan, och värdebaserad vård.

Borgen i stål, glas och tegel blev i stället något annat. Nästa generation, som pojken på bussen som pekar ut genom den grumliga glasrutan, växer upp med konsekvenserna. Och prislappen.

Men ingen kan väl tycka annat än att Nya Karolinska Solna är beviset på att marknaden ska hållas utanför vården – väl?

»Håll min öl«, ropar näringslivets megafoner i kör.

I en debattartikel häromdagen växlade Björn Rosengren, rådgivare inom investmentkoncernen Kinnevik och tidigare socialdemokratisk minister, och Leif Östling, tidigare ordförande för näringsorganisationen Svenskt Näringsliv, upp tonläget till falsett. »Politikerna är sjukvårdens stora problem«, menar herrarna.

Beviset är handplockade rapporter och indikatorer för vad som kännetecknar bra vård. Genomsnittsläkaren i OECD behandlar tre gånger så många patienter på samma tid som i Sverige, slår Östling och Rosengren fast.

Lösningen är att »plocka bort alla politiker och byråkrater som styr vården« så att vi inte sätter »moderna sjukhus i händerna på amatörer«.

Ja men då så.

Just när man trodde att marknadsfundamentalismen var död och begraven.

Den senaste tiden har näringslivet gjort det till något av en konst att försvara slukhålet NKS och idéerna som skandalbygget representerar. Möjligen som en undanmanöver för hagelskurarna med nyheter om okontrollerade kostnader, ljusskygg process och direkt livsfarlig vård.

I senaste numret av Handelskammartidningen Sthlm skriver Maria Ranka och Urban Edenström, vd respektive ordförande för näringslivsorganisationen Stockholms handelskammare, att »visionen måste hållas vid liv« med avseende på Nya Karolinska. Och »en alltför ensidig diskussion leder åt fel håll«.

Det blir faktiskt lite tröttsamt. Vi vet ju varför det blev fel – det är knappast ett mysterium. Är det några som är ensidiga är det i själva verket marknadsprofeterna.

Jag ger Rosengren och Östling rätt i en sak: det är amatörer som beslutat om Nya Karolinska.

Hur kommer det sig, egentligen? »Follow the money«, som uttrycket myntades i Watergateskildringen »All The President’s Men« från 1976. Näringslivets megafoner får lön för att försvara organisationer och företag som representerar ett särintresse i svensk politik.

Det finns helt enkelt pengar att tjäna på att dörren lämnas på glänt till sjukvården, skolan och omsorgen. Att reglera vinster i välfärden eller marknadsmodeller i vården hotar därmed den ekonomiska maktens kärnintressen.

Vi kan vara trygga i en sak. Ju ivrigare och krampaktigare näringslivets profeter försvarar NKS-haveriet, desto säkrare kan vi vara på att debatten är på väg åt rätt håll. Att det enda rätta är att vrida av kranen för pengapumpen från det gemensamma.

Men jag ger Björn Rosengren och Leif Östling rätt i en sak: det är amatörer som beslutat om Nya Karolinska.

Just därför är det så viktigt att rösta bort de ansvariga vid valurnorna i september, snarare än att dela ut fler blanka checkar till näringslivet.

Inlägget Klä av särintresset i vårddebatten dök först upp på Dagens Arena.

Så här funkar dag innan röd dag

Våren är här, och med den också en massa ledigheter. Valborg och första maj står för dörren. Men hur fungerar det egentligen med förkortad arbetstid dagen före röd dag? Och vad är egentligen en klämdag?

Under 2018 är det 13 röda dagar totalt, varav åtta infaller på en vardag. I den bästa av världar, där dag före röd dag är halvdag, klämdagar och aftnar är ledigt, kan ledigheten 2018 innebära 16 lediga dagar, två till fyra halvdagar och två klämdagar.

En av anledningarna till att våren upplevs innehålla så mycket ledighet är just på grund av klämdagar och förkortad arbetsdag före röd dag. Men den ledigheten är inte lagstadgad utan regleras i bland genom centrala eller lokala avtal, eller genom policys från arbetsgivaren.

För många innebär jul och nyår mycket ledigt, men i årets 13 lediga dagar ingår inte julafton eller nyårsafton (inte heller midsommarafton), eftersom att de regleras i kollektivavtalen. Bland andra de som jobbar inom handels, inom sjukvården eller som städare måste ofta jobba på julafton och nyårsafton.

Det här gäller för dag före röd dag på fyra avtalsområden:

Statligt anställda
Anställda med kontorsarbetstid har förkortad arbetstid dagen innan röd dag. Men olika helger har olika regler: trettondagsafton, allhelgonaafton och 23 december är det halvdag som gäller. Även valborgsmässoafton blir halvdag om den infaller på en fredag, annars gäller samma regler som för skärtorsdagen – två timmar kortare arbetsdag.

För medarbetare som jobbar statligt men har flex- eller förtroendearbetstid eller som jobbar inom jourverksamhet, som kriminalvårdare och poliser, har inte förkortad arbetstid innan röd dag. Där styr lokala avtal som utgår ifrån verksamhetens behov.

Anställda i kommuner och landsting
I Kommunals centrala avtal med SKL finns ingen reglering om halvdagar före röd dag eller klämdagar. Det är arbetsgivaren som bestämmer. Alla medlemmar har rätt att söka semester över jul och nyår men det är arbetsgivaren som beviljar eller avslår den.

Generellt är det troligare att tjänstemän inom kommunal erbjuds ledigt, medan många verksamheter behöver sin personal oavsett tid på dygnet, eller dag i kalender så som vårdpersonal.

– Arbetsgivaren bestämmer ensidigt, vill de teckna lokalt avtal med oss så gör vi det. Ofta är det en förmån arbetsgivaren erbjuder. På vårdsidan är det inte möjligt att säga att det inte blir någon verksamhet, de äldre behöver hjälp oavsett. De flesta av våra medlemmar råkar ut för att jobba dagarna eller jobba in dem medan tjänstemän erbjuds ledighet utan något krav, säger Maria Hansson, ombudsman på Kommunal, till tidningen Arbetet.

Inom skola och utbildningsförvaltning är det dock vanligare med halvdagar och klämdagar och lokalt finns ofta överenskommelser eller arbetsgivarbeslut på att vissa klämdagar är arbetsfria. Exempelvis utbildningsförvaltningen i Stockholm Stad tillämpar stadens bestämmelser avseende ledighet vid klämdagar och förkortad arbetstid på helgdagsaftnar och är generellt sett lediga klämdagar. Dag innan röd kalenderdag förkortas arbetsdagen med 4,5 timmar.

Detaljhandelsavtalet från Handels
De som jobbar inom detaljhandeln behöver ofta jobba så väl aftnar som röda dagar, klämdagar och heldag innan röd dag. Är du tillsvidareanställd och har lämnat in önskemål om att få vara arbetsfri på julafton ska du få ditt önskemål tillgodosett minst vartannat år.

Nyårsaftonen räknas som en lördag enligt kollektivavtalet för detaljhandeln. Efter klockan 12:00 är det 100 procent ob-tillägg.

Det finns lokala överenskommelser, så som den mellan Handels och Ica, som säger att de som jobbar en röd dag ska kompenseras med en ledig dag. Men det gäller så gott som aldrig dag före röd kalenderdag eller klämdag, även om lokala skillnader kan förekomma.

Teknikavtalet i industrin
I Teknikavtalet, IF Metalls avtal med Teknikföretagen, finns det centralt inga lediga halvdagar före röd dag reglerade, varken för arbetare eller för tjänstemän. Däremot är aftnar lediga.

Sedan tillämpar IF Metall har via Teknikavtalet arbetstidsförkortning som gör att varje individ jobbar in 8 alternativt 19 dagar, beroende på vilket skift man går, som kan användas till att exempelvis vara ledig på klämdagar. Ofta är den lokala klubben som gör upp med arbetsgivaren kring just klämdagar.

Det är heller inte ovanligt med lokala avtal om förkortade arbetstider dag före röd dag.

 

Röda dagar under 2018

Nyårsdagen – 1 januari, måndag.

Trettondagen – 7 januari, söndag.

Långfredag – 30 mars, fredag.

Påskdagen – 1 april, söndag.

Annandag Påsk – 2 april, måndag.

1 maj – 1 maj, tisdag.

Kristi Himmelfärds dag – 10 maj, torsdag.

Pingstdagen – 20 maj, söndag.

Sveriges nationaldag – 6 juni, onsdag.

Midsommardagen – 23 juni, lördag.  

Alla helgons dag – 3 november, lördag. 

Juldagen – 25 december, tisdag.  

Annandag jul – 26 december, onsdag.

 

Aftnar, klämdagar och dag innan röd dag 2018

30 april, måndag, Valborgsmässoafton klämdag

9 maj, onsdag, dag innan Kristi Himmelfärds dag – halvdag

11 maj, fredag, dagen efter Kristi Himmelfärds dag – halvdag

5 juni, onsdag, dagen innan Sveriges nationaldag – halvdag

21 juni, torsdag, dag innan midsommarafton – halvdag 

22 juni, fredag, Midsommarafton – Afton

24 december, måndag, Julafton – Afton

31 december, måndag, Nyårsafton – Afton

Inlägget Så här funkar dag innan röd dag dök först upp på Dagens Arena.

EU:s flyktingkvoter göder bara högerpopulism

Att tvinga på länder som Ungern kvotflyktingar kommer endast gynna högerpopulistiska krafters EU-förakt. Låt de som vill köpa sig fria istället, skriver två SSU-medlemmar.

Per Lundborg är för nuvarande verksam som professor med fokus på internationell migration & etniska relationer vid Stockholms universitet lyfter i den senaste upplagan av nationalekonomisk debatt fram Dublinförordningens förfall.

Han resonerar kring hur den senaste tidens flyktingvåg till följd av konflikterna i Mellanöstern underminerat dess grundläggande principer – att EU:s medlemsländer tillsammans ska bära ett gemensamt ansvar över de människor som flyr hit.

Lundborg betonar vikten av det ekonomiska perspektivet som länge varit avsaknat i diskussionen om hur ansvaret för asylsökande ska fördelas i Europa. Han lyfter fram förslaget om att införa asyl- och integrationsskyldigheter, något som Socialdemokraterna redan driver, vilket handlar om att EU:s medlemsländer måste ta emot ett visst antal asylsökande och bevilja ett visst antal uppehållstillstånd. Det finns dock möjligheter att driva detta ett steg längre, asyl- och integrationsrättigheter är något som kan öppna upp en marknad där man via handel matchar asylsökandes kompetenser till länder där de efterfrågas.

Enligt detta förslag skulle medlemsland A ha möjligheten att sälja av sig sina rättigheter till medlemsland B där behovet av vissa typer av kompetenser finns. Denna kostnad i sin tur skulle vägas upp av de sociala och politiska kostnaderna som finns för medlemsland A ifall de blir anvisade ett stort antal flyktingar.

Vi tycker det är värt att begrunda.

Eftersom krav som främst ställts gentemot Viségradsländerna (Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern) att acceptera sin flyktingkvot inte visat sig funka är det viktigt att tänka om sin strategi gällande flyktingfördelningen i Europa.

Att tvinga på länder kvotflyktingar såsom fallet med Ungern kommer endast ge högerpopulistiska krafter fler incitament för sitt förakt mot EU. Så länge Viktor Orbán styr i Ungern kommer ingen asylsökande känna sig välkommen eller inkluderad. Motivet är såklart att han vinner fler politiska poäng med en misslyckad integration av dessa människor. Ett system som öppnar upp för handel av asyl- och integrationsrättigheter skulle göra att länder där ökad invandring inte efterfrågas ges möjligheten att köpa sig fria från det.

Det hjälper ingen att man står i EU-parlamentet och pekar ut högerpopulismens ledare som inte tar ansvar.

Hårdare ton mot dem som inte tar sitt ansvar kommer aldrig att lösa situationen, utan i stället är det bättre att ha ett system som beaktar varje lands förmåga och behov.

Vi föreslår i stället att ett land som inte har förmåga eller behov att ta emot kvotflyktingar kan köpa sig fria från det. Så skulle exempelvis Tyskland, som har tagit ett väldigt stort ansvar och som har förmågan att ta emot fler flyktingar också kunna göra det, i utbyte mot att få de sociala och administrativa omkostnader som det medför betalda.

Problemet med att möjliggöra för länder att köpa sig fria från ansvaret som kvotflyktingsystemet bär med sig, är att högkvalificerade asylsökande alltid kommer vara mer efterfrågade än lågkvalificerade.

Därför vore det naivt att endast förlita sig på marknadskrafterna då de utgörs av människor som är bristfälliga – vilket i sin tur gör marknaden bristfällig.

EU måste därmed ge förutsättningar för en bred uppslutning bakom detta system i form av bistånd och administrativ hjälp som kan kompensera för marknadens brister.

Som union är EU grundad på ekonomiska principer och det är utifrån dessa som vi kan skapa politisk förändring utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Det hjälper ingen att man står i EU-parlamentet och pekar ut högerpopulismens ledare som inte tar ansvar. i stället måste vi verka för ett handlingskraftigt Europa som ser problemen i vitögat och skapar den hållbara förändring som är nödvändig för den europeiska gemenskapen.

Anton Karlsson är ekonomisk-politisk talesperson, SSU Halland

Philip Dufwa är medlem i SSU Centrum, Göteborg

Inlägget EU:s flyktingkvoter göder bara högerpopulism dök först upp på Dagens Arena.

Ett slag mot en syster är ett slag mot alla systrar

Kort efter knytblusmanifestationen utanför Akademien i Gamla stan avslöjades hur kvinnor som arbetar i Stockholms kollektivtrafik utsatts för grova sextrakasserier. Även här agerar maktens män med tystnad och skydd av förövare, skriver fem fackliga företrädare för fackförbunden inom 6F i Stockholm.

De senaste veckornas skriverier om den Svenska Akademiens förehavanden har lett till att den feministiska rörelsen med förnyad kraft kunnat uttrycka den vrede och frustration som så många känner över att kvinnor tvingas betala priset för de övergrepp som begås av män med makt.

De tusentals människor som samlades på Stortorget utanför Akademiens mötesplats på torsdagen förra veckan visade också på det stora engagemanget för jämlikhet. Det är väldigt glädjande!

Att samhälls- och kulturinstitutioner, även sådana som en del av oss betraktar som lite mossiga, ska genomsyras av tidsandans feministiska värderingar är ett självklart krav som inte ska förringas.

Men om höstens många upprop från olika yrkesgrupper under hashtaggen #metoo har visat på något, så är det vikten av att kampen mot sexuella trakasserier, övergrepp och tystnadskultur måste fortsätta att föras ut och förankras på arbetsplatserna om de ska komma alla till del.

Ett slående, smärtsamt och mycket aktuellt exempel som understryker detta är den nyhet som briserade bara dagen efter knytblusdemonstrationen.

Då kunde TV4 berätta om att arbetsledare sextrakasserat tre anställda kvinnor på företaget ISS, det företag som ansvarar för biljettkontrollen i en annan viktig samhällsinstitution, Stockholms kollektivtrafik.

De tre kvinnor som utsatts för arbetsledarna har vittnat om grova sexuella trakasserier, och om olika metoder för bestraffning som varit kopplat till arbetsledarnas maktbefogenheter.

Det anmärkningsvärda är att arbetsgivaren valt att ställa sig på arbetsledarnas sida då man låter dessa vara kvar i arbetsledande positioner.

Vittnesmålen, också från andra arbetskamrater, är flera och berättar oberoende av varandra om en struktur där arbetsledarna tillsammans med ytterligare några anställda upprätthållit en kultur präglad av trakasserier, utfrysning och bestraffning. De som drabbats har varit de kvinnor som inte längre velat ställa upp på jargongen och sagt ifrån.

En av de tre kvinnorna har känt sig tvingad att säga upp sig. En annan är sjukskriven, en tredje föräldraledig.

Det som gör att just detta fall sticker ut är dock inte övergreppen i sig.

Övergrepp, sexistisk machojargong och tystnadskultur finns på många arbetsplatser, och är ett verkligt problem i många av de branscher där våra medlemmar finns. Och i arbetslivet i stort.

Det anmärkningsvärda i det här fallet är att arbetsgivaren valt att ställa sig på arbetsledarnas sida då man låter dessa vara kvar i arbetsledande positioner.

Här finns en koppling till haveriet för styrelsen i Svenska Akademin. ISS agerar precis som de män med makt som – trots kännedom om missförhållanden – undviker sitt ansvar och istället skyddar förövare.

Kampen mot sexuella trakasserier och tystnadskultur hänger många gånger samman med frågor om anställningstrygghet och en god arbetsmiljö för dom anställda. Sexuella trakasserier är bl.a. en arbetsmiljöfråga.

På lördag kan vi visa att denna solidaritet gäller för alla systrar.

På lördag kl.14 Norrmalmstorg anordnar flera av våra fackliga organisationer en demonstration i Stockholm för att uppmärksamma internationella FN-dagen för arbetsmiljö – Workers Memorial Day. Då uppmärksammar vi vikten av att ta strid för en arbetsmiljö fri från sexuella trakasserier och tystnadskultur.

Bland talarna finns en förtroendevald från fackklubben på ISS Biljettkontrollen, och på arbetsplatsen samlar sig medlemmar för att delta.

På knytblusdemonstrationen förra veckan sade en av talarna att ett slag mot en syster måste betraktas som ett slag mot alla systrar. Vår styrka ligger i att vi agerar och står upp tillsammans. På lördag kan vi åter göra detta och genom vår närvaro visa att denna solidaritet gäller för alla systrar.
Kebba Trawally,
ordförande Seko ISS Biljettkontrollen

Ulla-Britt-Salomonsson,
vice ordförande Seko ISS Biljettkontrollen

Karin Åkersten,
ordförande Seko Stockholm

Louise Olsson,
verksamhetsledare VK 1 i Svenska Elektrikerförbundet

Charn Ispa,
ordförande Transport avd 5

Inlägget Ett slag mot en syster är ett slag mot alla systrar dök först upp på Dagens Arena.

LO-TCO-rättsskydd: Ökat antal avslag från FK är definitivt problematiskt

Har vi idag en rättssäker prövning av rätten till sjukpenning? På LO-TCO-rättskydd ser vi hur antalet avslag hos Försäkringskassan ökat markant vid dag 180. Möjligheten för sjuka att få rätt är nu så olika i landet att det är svårt att förstå hur domstolen kommit fram till sin slutsats, skriver Robert Sjunnebo, enhetschef och Tom Aspengren förbundsjurist vid LO-TCO Rättskydd.

Under den senaste tiden har Försäkringskassans arbete med att nå regeringens mål om ett längre sjukpenningsmål debatterats livligt. Senast i Svt-programmet Agenda där regeringens sjukpenningsmål diskuterades. Särskilt uppseendeveckande var uppgifterna om att enskilda handläggare ska ha missgynnats lönemässigt vid för få avslag på sjukpenning.

Debattören och ledarskribenten Hanne Kjöller var snabbt ute och ifrågasatte uppgifterna. Kritik riktades särskilt mot att stöd för Agendas inslag saknades. Kritikerna var däremot heller inte så noga med sin analys.

Vanligt förekommande i debatten är att som Hanne Kjöller hänvisa att enbart 3 procent får avslag på sin ansökan.

Denna statistik avser samtliga sjukfal och siffran säger därmed väldigt lite om vad som händer när den sjukes arbetsförmåga ska prövas vid dag 180 gentemot ett s.k. normalt förekommande arbete. De allra flesta sjukfallen är av kortare karaktär. Därmed ser statisitken helt annorlunda ut vid Försäkringskassans prövning vid dag 180.

Under perioden 2016-2017 har antalet avslag hos Försäkringskassan ökat markant vid dag 180.

Under perioden 2016-2017 har antalet avslag hos Försäkringskassan ökat markant vid dag 180. Hos LO-TCO Rättskydd har antalet ärenden ökat med 73 procent från ena året till det andra.

Detta trots att reglerna inte förändrats jämfört med föregående år.

Det är även populärt att hänvisa till att förvaltningsrätterna i mycket liten utträckning ändrar Försäkringskassans beslut. Detta tar exempelvis Hanne Kjöller till intäkt för att Försäkringskassans beslut väsentligen är korrekta, men kan man förutsättningslöst utgå ifrån att domstolarnas domar är korrekta?

Inspektionen för socialförsäkringen kom 2014 ut med en rapport: Socialförsäkringsmål i förvaltningsdomstolarna. Skälet till att förvaltningsrätterna granskades var bl.a. för att ändringsfrekvensen skilde sig kraftigt åt mellan de olika förvaltningsrätterna. I Luleå var bifallsfrekvensen över 30 procent och i Stockholm och Uppsala var den 8 procent eller lägre. Sådana skillnader är naturligtvis problematiska ur ett rättssäkerhetsperspektiv.

Inspektionen gjorde tre viktiga iaktagelser.

  • Den första var att ändringsfrekvensen främst var kopplad till var i landet som den försäkrade bodde.

Någon annan förklaring kunde inte inspektionen hitta. Inspektionen konstaterade att det i de flesta socialförsäkringsmål finns ett stort bedömningsutrymme. Det finns utrymme för att tolka lagen på olika sätt utan att det går att slå fast vad som är rätt eller fel. När lagstiftaren lämnar över ett stort bedömningsutrymme till domstolarna blir tillämpningen mer oförutsägbar. Risk finns då också för olikformighet i tillämpningen.

  • Det andra var att parterna i socialförsäkringsmålen inte är jämnstarka.

Ändringsfrekvensen var starkt kopplad till om den försäkrade hade ombud eller inte. Enskild har typiskt sätt inte rätt till ombud i ett socialförsäkringsmål trots att den försäkrade på grund av sin sjukdom inte har samma möjligheter att försvara sina intressen.

  • Det tredje är att utformningen av domskälen i förvaltningsrätten påverkar individers benägenhet att överklaga men också möjligheten att få rätt.

Förvaltningsrättens domskäl är i regel mycket kortfattade och det är mot bakgrund av utformningen svårt att förstå hur domstolen kommit fram till sin slutsats.

Problemet förstärks ytterligare av att kammarrätterna i mycket liten omfattning beviljar prövningstillstånd i mål avseende sjukpenning.

Vid en genomgång kan konstateras att förvaltningsrätterna 2017 avgjorde 3 567 mål om sjukpenning. Sammanlagt inkom 787 överklaganden från privatpersoner till kammarrrätterna. Enbart i 47 fall beviljas prövningstillstånd. Försäkringskassan fick däremot prövningstillstånd i 46 fall av totalt 68 överklagade.

Grundproblemet är att prövningen i såväl förvaltningsrätt samt kammarrätt många gånger utgår ifrån att Försäkringskassans bedömning är den rätta. Vår bestämda uppfattning är att de problem som Inspektionen för socialförsäkringen såg 2014 har förvärrats ytterligare.

Hanne Kjöllers kritik mot inslaget i Agenda sätter fingret på något mycket viktigt. Har vi idag en rättssäker prövning av rätten till sjukpenning? Är det rimligt att utgå från att sjuka människor ska kunna föra sin talan utan ombud? Finns det anledning att förändra ordningen med prövningstillstånd?

Robert Sjunnebo är  enhetschef, försäkringsrättsenheten, Tom Aspengren är  förbundsjurist LO-TCO Rättsskydd AB                      

Inlägget LO-TCO-rättsskydd: Ökat antal avslag från FK är definitivt problematiskt dök först upp på Dagens Arena.

Hur mycket hot och hat tål Sverige?

Nu vankas återigen en period med rädsla, förstörelse, hot och anmälningar om hets mot folkgrupp. Kanske är det dags för Sverige att leva som man lär?

”Om vi inte ges tillträde till Almedalen kommer vi släppa lös 1000 fulla skinheads i Visby”, säger en  nazist  i gårdagens SvD. Det är ett öppet hot, men det ska ingen skrämmas av på Region Gotland som i år gett avslag på den nazistiska organisationen Nordiska moståndsrörelsens (NMR) ansökan om att hyra markplats under Almedalsveckan.

Tack och lov. Förra årets närvaro medförde rädsla, förstörelse, hot och 18 anmälningar om hets mot folkgrupp. Nu utreder polisens tillståndsenhet om utsikterna för att NMR vistas i Visby. Förhoppningsvis blir det ett tydligt nej även från dem.

NMR må ha blivit ordentligt tillplattade under den misslyckade närvaron under Bokmässan i Göteborg, men det hindrar dem inte från att fortsätta mobilisera för fullt. De har fått ja till att demonstrera på 1 maj i Boden och Ludvika. Det är ingen slump att det är i just dessa städer, här har många nazister bosatt sig och i Ludvikas kommunfullmäktige har NMR:s Pär Öberg kuppat in sig genom att med hjälp av personröster bli invald på ett av Sverigedemokraternas mandat, som de själva inte kunnat fylla.

I DN:s artikel Barn rekryteras av nazister på skolgården i Ludvika beskrivs på ett närmast surrealistiskt sätt hur en högstadieskola används som ett verktyg i nazisternas rekrytering, med uppmaningar till eleverna att återta skolan från barn med utländsk bakgrund. Värvningsförsök vid skolans område eller inne i stan med antisemitismen som bränsle, ungdomar som ska lockas in i rörelsen för att radikaliseras. Och som lockas.

Skolans rektor kallar NMR:s närvaro i kommunen för »en otroligt stark, mörk makt som håller på att nästla sig in i det här samhället«. Skolans vice rektor, med ett judiskt efternamn, filmas på skolgården av nazister som samtidigt börjar  räkna upp vad hon gillat på Facebook, för att markera att de håller koll på henne. Båda rektorerna bär överfallslarm.

Vi har ju undertecknat FN:s konvention om förbud mot rasistiska organisationer.

Nazister är ett reellt hot och det öppna hatet mot judar går igen. Det syns på samma sätt i dag som på 1930- och 40-talen. Författaren Bernt Hermele berättar i P1-morgon om sin nya bok Kommer de, så skjuter jag oss. Om svenska judars liv i skuggan av Förintelsen, om hur antisemitismen tog sig uttryck under andra världskriget. Titeln är ett citat från Gunnar Hekscher, som skaffade ett vapen för att skydda sig och sin familj, och förberedde sig för ett kollektivt självmord om nazisterna skulle komma.

Nazisternas närvaro i vårt samhälle är påtagligt. Men dagens nazister som viftar med flaggor på gatorna skrämmer inte Bernt Hermele lika mycket som Sverigedemokraternas inflytande över Socialdemokraternas och Moderaternas migrationspolitik, säger han. Det är ett tankeväckande uttalande, men vi ska ändå inte förringa nazisternas öppna närvaro på våra gator.

Kanske är det dags för Sverige att leva som man lär? Vi har ju trots allt undertecknat FN:s konvention om att förbjuda rasistiska organisationer. Varför gör vi inte det?

Inlägget Hur mycket hot och hat tål Sverige? dök först upp på Dagens Arena.

Siffrorna bakom LO:s valfilm

Få har nog missat LO:s valfilm, och rabaldret kring påståendena i filmen. Dagens Arena pratar med LO och tar reda på vilka fakta, resonemang och siffror som står bakom påståendena.

valfilmen möts LO-medlemmar och diskuterar Moderaternas politik. Moderaterna menar att filmen »göder oro och lögner«. Socialdemokrater hävdar att det är den moderata politiken som göder oro – inte att LO uppmärksammar den.

Sedan filmen släptes den 15 mars har den diskuterats på nyhets-, och ledarplats och på sociala medier. Så sent som i söndags diskuterades den i SVT Agenda.

I filmen görs sju konstateranden. Dagens Arena (DA) har pratat med LO:s valledare Johan Ulvenlöv (JU) och LO-ekonomen Torbjörn Hållö (TH) för att ta reda på vilket resonemang och siffror som står bakom påståendena.

1. »Moderaterna vill fördärva arbetsmarknaden och sätta den ur spel.« 

JU: Det är den svenska modellen som står på spel, det är väldigt tydligt. Föreslår man det Moderaterna gör kring turordningsreglerna, med försämrad anställningstrygghet, och dessutom har förslag på en ny anställningsform där lönen ska bestämmas av riksdagen då har man i grunden förändrat arbetsmarknaden, och den svenska modellen.

2. »Om alliansen kommer till makten med M och SD i spetsen så kommer vi bli av med våra jobb.« 

JU: Det är faktiskt så att om man gör det Moderaterna vill göra med anställningstryggheten i dag så är det människor som skulle kunna få gå från sina jobb på grund av att du ändrar turordningsreglerna och bygger in en otrygghet på arbetsmarknaden. Den unga kvinnan i filmen pratar utifrån sin egen erfarenhet av arbetsmarknaden och sätter den i relation till förslagen Moderaterna har.

DA: Sammanklumpningen M och SD, hur ser du på den? Kristersson har varit tydlig med att han inte tänker regera med ett aktivt stöd från SD. 

JU: Det finns inte ett tydligt avståndstagande där de inom alliansen har rett ut de problem de har med Sverigedemokraterna. Kristersson (M) är svaret skyldig, »aktivt stöd« vad innebär det? I grunden är också den arbetsmarknadspolitik som Sverigedemokraterna för samma som Moderaternas. På den punkten är de samma gäng helt enkelt.

3. »Det är orimligt att Kristersson ska bestämma vad en gruvarbetare i Gällivare ska tjäna.«

JU: Att lagstifta om lägre löner i riksdagen genom Moderaternas förslag på ny anställningsform är orimligt. Oavsett vilka branscher det drabbar i första steget. På sikt påverkas hela arbetsmarknaden.

DA: Gruvarbetare ingår väl inte i den yrkesgrupp som anses vara enkla jobb från alliansens sida? 

JU: Nej, men vilka branscher är det de menar då? Det har de inte skrivit, det har vi frågat: vilka kollektivavtal är det som ska få de här nya lönerna som uppgår till 70 procent av de nya avtalen?

4. »Vi får ingen fungerande välfärd om vi sänker skatterna.«

JU: Nej, det är ganska enkelt. Vi har sett vad som hände med välfärden när alliansen styrde. Gör du de skattesänkningar som Moderaterna gjorde, och planerar att göra, då blir det mindre kvar till välfärden.

DA: Ni köper inte resonemanget att med ytterligare jobbskatteavdrag så kommer fler människor in på arbetsmarknaden, fler människor betalar skatt och det blir mer pengar till välfärden?

JU: Nej det köper vi inte. Det är klart att vi behöver människor som jobbar men man måste också ha en politik som ger till var och en efter behov.

5. »Moderaterna vill ha sänkta löner för enkla jobb«

JU: Det handlar om den nya anställningsform som M vill införa där de själva ska sätta lönen i riksdagen, 70% av det vi kommit överens om i kollektivavtalen. Ett dramatiskt steg ifrån den svenska modellen. Lönerna ska enligt alliansen vara 70 procent av rådande ingångslön i branschen, upp till ett tak om 21 000 kronor i bruttolön per månad. En restauranganställd skulle tjäna drygt 11 000 kronor före skatt. Hur det blir för varje avtal, det ser lite olika ut. Men det kommer pressa ner lönerna för alla på hela arbetsmarknaden. Om någon säger att de vill sänka löner så är det klart att vi reagerar.

TH: Argumentet är att de med sämre kunskaper och färdigheter inte kommer in på arbetsmarknaden och att det är därför som deras löner måste sänkas. Problemet är att majoriteten av de med låga kunskaper och färdigheter redan är i sysselsättning. Det innebär att om du skulle få in fler personer på arbetsmarknaden genom att lönen pressas så kommer de komma in på en arbetsmarknad där personer med exakt samma kompetensprofil finns men som ligger på dagens löneläge. Det kommer naturligtvis få arbetsgivare att kräva att de man har anställda i dag ska få sina villkor nedpressade, eller så anställs bara nya personer som går in på lägre lön. Vi kan konstatera att den lönepress som skapas för de som redan finns på arbetsmarknaden är större än den nettovinst som man skulle få om förslaget skulle fungera. Får man in fler på arbetsmarknaden med Moderaternas förslag så skulle det ändå netto bli minus för hela kollektivet – så väl gamla som nya på arbetsmarknaden.

6. »Undersköterskor kommer få sina löner sänkta med 30 procent«

JU: Hon pratar utifrån sin verklighet och bakgrund och hennes avtal. Vi måste utgå ifrån något avtal när vi resonerar, även om alliansen inte är så tydliga i sitt förslag, och då utgår vi ifrån det Malin, undersköterskan i filmen, pratar om sin lön och den ligger ett par tusenlappar över den gräns som finns i alliansens förslag. Det finns ju de som redan i dag har lägre lön än Malin och de skulle ju då få ut betydligt mindre än vad hon skulle få ut.

TH: Väldigt förenklat, har du två grupper där den ena gruppen (1) får ha max en lön för samma arbete så är det ingen som inte tror att det inte kommer påverka lönen för den andra gruppen (2). Om arbetsgivaren kan anställa grupp 1 för en lägre lön så kommer de naturligtvis vara mindre angelägna att anställa från grupp 2. Har du en grupp som du kan anställa billigare så kommer det att få effekter för andra personer med snarlik kompetensprofil.

TH: När det gäller olika yrkesgrupper är det svårt att spekulera, för alliansens förslag är så pass oklart kring vilka yrkesgrupper som ska omfattas. Bland nyanlända finns det såklart människor som kan jobba som undersköterskor och då kan det leda till en lönepress för undersköterskor. Men det mest troliga yrket är vårdbiträden och liknande, där är det betydande risk för lönepress. Men undersköterskor har nämnts av alliansen, inte av Moderaterna men av Liberalerna, så jag tycker inte alls det är orimligt att undersköterskor känner oro.

7. »Det kommer inte blir några fasta anställningar«

JU: Det blir konsekvensen av att moderaterna vill försämra anställningstryggheten, dels genom att ta bort turordningsreglerna och ersätta det med ett subjektivt mått som är kompetens framför anställningstid och den andra biten som inte blivit lika uppmärksammad är att de också vill ta bort företrädesrätten vid återanställning. Det skapar en obalans i maktförhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, till fördel för arbetsgivaren.

 

Inlägget Siffrorna bakom LO:s valfilm dök först upp på Dagens Arena.

Riksrevisionen: Fler kan ha rätt till sjukersättning

Många som nekats sjuk- och aktivitetsersättning har större psykisk ohälsa och betydligt lägre inkomster under de följande åren, visar en granskning från Riksrevisionen. Det tyder, enligt myndigheten, på att fler borde beviljas ersättning.

Undersökningen har gjorts baserat på en grupp som bedöms som gränsfall, det vill säga personer som lika gärna kunde nekats eller beviljats sjukersättning. Riksrevisionen har därefter tittat på  inkomsterna under de följande tre åren efter beslut för dels en grupp som beviljades ersättning, dels en grupp som fick avslag.

Resultatet visar att de som fick avslag på sin ansökan om ersättning i genomsnitt förlorade 125 000 kronor om året i inkomst. Dessutom vårdades de som nekats ersättning i genomsnitt i 34 fler dagar inom sluten vård än gruppen som beviljats ersättning.

Det handlar i stor utsträckning om personer med schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom, och Riksrevisionen konstaterar att grupper med de här diagnoserna har en särskilt utsatt situation om de nekas ersättning.

Riksrevisionen finner inget som tyder på att Försäkringskassan tolkar regelverket för strängt. Istället drar man i rapporten slutsatsen att regelverket kan var för hårt, när det gäller den reella möjligheten att skaffa ett arbete.

Kjell Rautio, välfärdsutredare på LO är kritisk till att kriterierna för att beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning skärptes 2008, vilket de påpekade i remissrundan inför regeländringarna.

Kritiken handlar om att man i dag nekas sjukersättning om man kan ta någon form av arbete, även anställningar med särskilt stöd som exempelvis anpassade arbeten, subventionerade arbeten och skyddade anställningar som finns inom Samhall. Detta oavsett om något sådant arbete finns tillgängligt för personen vid tidpunkten. Där går prövningen av arbetsförmåga längre än när det gäller sjukpenningen, där man talar om »normalt förekommande arbete« i prövningen.

– Det leder till en väldigt hård tolkning. Dessutom får man inte väga in ålder, bosättningsförhållande eller utbildningsbakgrund eller andra individuella skäl i individens omställningsförmåga, säger Kjell Rautio.

Beviljandegraden för både sjuk- och aktivitetsersättning har generellt sjunkit sedan 2014. Regeringen har tillsatt en översyn av reglerna för sjuk- och aktivitetsersättningen, efter att Försäkringskassan i en skrivelse till regeringen förra året menade att dagens hårda kriterier för att beviljas sjukersättning riskerar att låsa in personer i sjukpenning.

– Det är definitivt ett steg framåt att de ser över det. Men vi tycker att området som ska ses över är för snävt, vi vill att mer ska vägas in, säger Kjell Rautio.

Att mer ska vägas in innebär till exempel större möjlighet till individuella hänsyn vad gäller omställningsförmåga,

– Till exempel om man är småbarnsförälder och den andra föräldern har ett arbete på orten där man bor, då ska man kunna ta hänsyn till det när man bedömer rätt till sjuk- och aktivitetsersättning, säger Kjell Rautio.

Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH, ser allvarligt på siffrorna från Riksrevisionens rapport som visar att många som inte beviljas sjuk- och aktivitetsersättning blir sjukare och har knappa inkomster.

– Många försörjs då av vänner och familj, men vissa hamnar helt utan försörjning och det är ingen som riktigt vet hur stor den gruppen är, säger Jimmie Trevett, ordförande för RSMH.

RSMH önskar att fler i gruppen som har eller skulle kunna få sjuk- och aktivitetsersättning istället får stöd genom Supported employment. Det är en form av stöd som innebär att någon hämtar och följer med personen ifråga till arbetet, tille dess att personen kan klara av att gå till arbetet och sköta det själv.

Enligt Jimmie Trevett har Försäkringskassan haft goda resultat med den här anställningsformen, och han tror att den har möjlighet att utvidgas rejält, till exempel inom arbeten som ger lönebidrag.

– Men det finns också attitydproblem där så många som 25 procent av arbetsgivare inte vill ta emot personer med psykisk ohälsa, och det måste man försöka komma åt, säger Jimmie Trevett.

Riksrevisionen undersöker i sin rapport också kopplingen mellan sjukpenning och sjukersättning. Myndigheten pekar på att sedan den bortre tidsgränsen för sjukpenning slopades, försvann en »naturlig« tidpunkt för att pröva om en person skulle beviljas sjukersättning. även om det står i försäkringskassans vägledning att de mellan dag 366 och 450 ska göra en särskild utredning för att se om sjukpenning ska bytas ut mot sjukersättning, genomförs sådana utredningar endast i begränsad omfattning.

Riksrevisionen rekommenderar därför att en sådan särskild utredning ska skrivas in i lag och genomföras senast dag 450 i sjukfallet.

Inlägget Riksrevisionen: Fler kan ha rätt till sjukersättning dök först upp på Dagens Arena.

Antalet fast anställda fortsätter öka

VECKANS GRAF | De senaste sju åren har antalet fast anställda ökat stadigt, från 3 483 000 personer 2011 till 3 816 000 i mars i år.

Källa: SCB

Fast anställda år för år (räknat i mars månad och säsongsrensat):

2018: 3 816 000
2017: 3 732 000
2016: 3 650 000
2015: 3 567 000
2014: 3 504 000
2013: 3 494 000
2012: 3 531 000
2011: 3 483 000

Inlägget Antalet fast anställda fortsätter öka dök först upp på Dagens Arena.

Den nya språkplikten: »Ökade chanser och högre krav«

Socialdemokraternas paroll »Alla som kan jobba ska jobba« får sällskap av »Alla som lever i Sverige ska kunna svenska«. På en presskonferens presenterade Magdalena Andersson och Ylva Johansson Socialdemokraternas integrationspolitik och krav på svenskkunskaper. 

På tisdagseftermiddagen mötte Magdalena Andersson och Ylva Johansson pressen i Socialdemokraternas lokaler på Sveavägen 68 i Stockholm för att presentera tre förslag.

– För att ha möjlighet att leva fullt ut i Sverige måste man kunna prata svenska. Om man behöver svenska ja då ska man också lära sig svenska. För det behövs det bra stöd men också tydlig krav, säger Magdalena Andersson.

Det första förslaget gäller »språkplikt«.

Socialdemokraterna vill ställa krav på den som inte kan svenska att lära sig svenska och partiet vill se en språkplikt som är knuten till försörjningsstöd. För den asylsökande handlar det om dagersättning, etableringsersättning för den nyanlända och för den invandrade som inte längre är nyanländ och som får försörjningsstöd är det den ersättningen som riskerar att försvinna.

Idén är att språkträningen ska utökas och att deltagande ska bli obligatoriskt. I dag är språkundervisningen för asylsökande frivillig.

Redan i dag finns den möjligheten på kommunalnivå, men Socialdemokraterna vill att alla kommuner ska ha en skyldighet att dra in ersättningen för personer som inte deltar.

– Jag vill säkerställa att när kraven nu är skärpta för arbetsförmedlingen på utbildningsplikt och språkkrav så vill jag att det ska stämma väl överens med att kommuner ställer samma krav gällande försörjningsstödet så det blir ett enhetligt regelverk att förhålla sig till för den enskilda, säger Ylva Johansson.

I dagsläget är det fokus på deltagande, men Ylva Johansson utesluter inte kunskapskrav. Hon ser förslaget som en fortsättning på den utbildningsplikt som regeringen införde vid årsskiftet. Som innebär att nyanlända måste ta del av Arbetsförmedlingens etableringsinsatser och göra allt för att komma i arbete, annars kan de bli av med sin ersättning.

– Det är redan i dag så att det är socialsekreteraren som ska bedöma om en person står till arbetsmarknadens förfogande eller inte och det är ju i sig en ganska svår bedömning och vi vill då säkerställa att om man bedömer att språket är ett hinder att stå till arbetsmarknadens förfogande så ska man också delta i språkutbildning så man lär sig svenska.

Hur stort problemet är med asylsökande och nyanlända som inte deltar i språkundervisningen är dock oklart. Varken Ylva Johansson eller Magdalena Andersson kan uppge någon direkt siffra.

– Från arbetsmarknadsperspektiv är det ett stort problem att människor inte kan svenska. I dag är det frivilligt att deltag i svenskautbildningen för asylsökande och det innebär att man inte kan säga hur många det är som inte deltar, men det är vanligare att män deltar än kvinnor. Vi vill säkerställa att det blir lika vanligt att både män och kvinnor lär sig svenska.

Språkplikten är inte kopplad till medborgarskapet eller till permanent uppehållstillstånd.

– Den frågan kan man diskutera men det blir lite passivt att komma med språkkrav först efter fem år, vi vill ha språkkrav direkt. Att koppla språkkraven till permanenta uppehållstillstånd blir också ganska passivt eftersom det kan ta flera år. Vi vill ha språkkrav från dag ett.

Det andra förslaget berör föräldraledigheten för nyanlända och är tänkt att förbättra möjligheten att lära sig svenska även under perioden när män och kvinnor är hemma med barn. S vill utveckla och sprida möjligheten till språkträning för vuxna på öppna förskolor och ska se över regelverket i föräldraförsäkringen så att språkträning inte behöver avbrytas i samband med barnafödande. Som det ser ut i dag kan man inte få ut föräldrapeng och samtidigt läsa SFI.

– Vi utesluter inte att titta på föräldraförsäkringen till exempel ska det vara tillåtet och möjligt att också delta i viss språkundervisning när man är föräldraledig utan att du får en inskränkning av din föräldraledighet och en neddragning av din föräldraförsäkring.

Det tredje förslaget rör människor som kommit till Sverige men som inte längre räknas som nyanlända. Socialdemokraterna vill hjälpa anställda inom välfärdens verksamheter som behöver förbättra sin svenska att få möjlighet att göra det. Exakt hur förslaget ska se ut är oklart och något partiet vill utforma med arbetsmarknadens parter.

Miljöpartiet vill när Dagens Arena söker dem inte svara på hur de ställer sig till Socialdemokraternas förslag.

– Vi har inga kommentarer om det i dagsläget, säger Nicole Goufas Pressekreterare, gruppledarteamet: migration, ekonomi- och skattefrågor, EU.

Vänsterpartisten Daniel Riazat är riksdagsledamot och talesperson för utbildningspolitiska frågor. Han tycker att det är beklagligt att Socialdemokraterna presenterar, vad han kallar, ett populistiskt förslag.

– Vi anser istället att människor behöver trygghet och möjlighet att lära sig språket. Det är ett tomt förslag som vill visa att man är hårda när det gäller flyktingar och invandrare. J ust när det kommer till språkplikten reagerar vi kraftigt. Istället för att prata om rättigheter pratar man om skyldigheter på ett ganska populistiskt sätt och en med en retorik som ska locka väljare från Sverigedemokraterna.

Av det S presenterar i dag tycket Vänsterpartiet att det tredje förslaget i grunden är bra men Daniel Riazat ser dock ingen skillnad mot dagens snabbspår

– Det finns nog ingen i det här landet som inte tycker att man ska känna sig trygg. Det här blir ingen skillnad mot dagens snabbspår, som också är i samråd med arbetsmarknadens parter. Men i grunden tycker vi inte att föreslaget är dåligt, om det innebär förbättrade språkkunskaper.

Inlägget Den nya språkplikten: »Ökade chanser och högre krav« dök först upp på Dagens Arena.

AF:s samrådsslarv sänker utsattas löner

I vart tredje fall struntar Arbetsförmedlingen i att samråda med facket om löner och andra anställningsvillkor. Därmed  bidrar en statlig myndighet till att arbetstagare kan utnyttjas av oseriösa arbetsgivare.

Nu är det återigen dags för en rapport som sågar dagens system av samråden mellan Arbetsförmedlingen och fackförbunden inför beslut om subventionerade anställningar eller praktik. Denna gången är det Arbetsförmedlingen själva som lyfter problemen.

Enligt ett rapportutkast som tidningen Arbetet har tagit del av, och som Arbetsförmedlingen ska presentera för regeringen senast den 30 april, borde åtminstone 270 000 samråd ha skett under 2017. I var tredje av de 363 granskade ärendena har Arbetsförmedlingen inte skickat en samrådsblankett till ett fackförbund, och därmed inte erbjudit facket möjlighet att säkerställa att lönen och andra anställningsvillkor är i nivå med kollektivavtalen. Rapportförfattarna har frågat arbetsförmedlarna varför samråd inte genomförs, trots att instruktionen från regeringen är tydlig. Några förklaringar som anges är tidsbrist, att fackförbunden ändå inte svarar eller att det är onödigt.

Hur många rapporter och utredningar behövs för att problemen ska åtgärdas?

Sedan februari 2017 finns det krav på kollektivavtalsenliga villkor för att kunna ta del av samtliga stödformer, även de hårt kritiserade nystartsjobben som Reinfeldt-regeringen införde år 2007, men det är uppenbart att regelverket inte följs. Mentaliteten på Arbetsförmedlingen som tidigare generaldirektören Angeles Bermudez-Svankvist försökte inpränta: Att arbetslösa ska bryta sin arbetslöshet genom att ta vilket jobb som helst till vilken lön som helst, verkar bestå.

Redan år 2012 visade en undersökning från Riksdagens utredningstjänst att var tionde AF-beslut om lönebidrag för personer med en funktionsnedsättning innehöll en lön under 17 000 kronor i månaden; en bra bit under den genomsnittliga lägstanivån i kollektivavtalen. Samma organisation visade att var tionde lönebidragsanställd är oförsäkrad. Mycket tyder på att situationen har förvärrats.

Färsk statistik från Arbetsförmedlingen, bearbetad av LO, visar att 44 procent av alla beslut om särskilda anställningsstöd innehöll en lön under 20 000 kr (deltidstjänster exkluderade). För kvinnorna var andelen hela 54 procent. Det blir mer och mer uppenbart att subventionerade anställningar missbrukas och används som ett verktyg för att dumpa lönerna på arbetsmarknaden.

Det är en av anledningarna till varför samråd INTE ”är onödigt”. Fackets yttranden kan nämligen hjälpa Arbetsförmedlingen att fatta välgrundade beslut och minska risken för felaktiga utbetalningar, utnyttjande av arbetstagare och konkurrenssnedvridning.

Resultaten från Arbetsförmedlingens nya kartläggning är inte nya eller förvånande. Enligt en stickprovskontroll av 767 lönebidrag, som presentades i den statliga utredningen Det ska vara lätt att göra rätt” från 2014, hade samråd med fackliga organisationer enbart dokumenterats i hälften av fallen. I rapporten ”I arbete eller åtgärd?” som släpptes ett år senare visade Handelsanställdas förbund att var sjätte samrådsblankett innehåller felaktigheter av olika slag, såsom att blanketten är skickad till fel fackförbund, inte innehåller nödvändiga uppgifter om lön eller arbetsuppgifter eller att facket inte fått fem dagar på sig att svara. I 84 procent av fallen beslutar Arbetsförmedlingen om placering trots avrådan från facket; ett fenomen som även den nya kartläggningen visar är vanligt förekommande.

Hur många rapporter och utredningar behövs för att problemen ska åtgärdas? Man kan tycka att det i dagens digitaliserade samhälle borde det vara enkelt att rigga ett digitalt system där arbetsförmedlarna enkelt ber rätt fackförbund om vägledande rekommendationer inför beslut om subventionerade anställningar eller praktik; ett system som ser till att besluten inte leder till lönedumpning och konkurrenssnedvridning.

Varje dag som passerar utnyttjas arbetstagare av oseriösa arbetsgivare genom låga, eller helt uteblivna, löner, icke-betalda försäkringar och dåliga anställningsförhållanden.

Det borde staten verka för att förhindra, inte uppmuntra.

Adnan Habibija går Aftonbladets ledarskrivutbildning och praktiserar på Dagens Arena.

Mer från Adnan: 

Inlägget AF:s samrådsslarv sänker utsattas löner dök först upp på Dagens Arena.

Det krävs mer än förhoppningar för en jämställd budget

Skillnaderna mellan kvinnor och män minskar inte av sig självt. Vi saknar i budgeten fortfarande reformer som medvetet styr mot att öka jämställdheten mellan kvinnor och män, skriver Clara Berglund, Sveriges Kvinnolobby.

För fyra år sedan, när den nytillträdda regeringen presenterade sin första budget, var jämställdhet huvudnumret. Finansminister Magdalena Andersson och finansmarknadsminister Per Bolund förklarade att budgeten gynnade kvinnor mer än män. En mandatperiod senare kan vi konstatera att flera viktiga satsningar gjorts, men att genomgripande reformer saknas, att gemensamma medel trots goda intentioner fortfarande fördelas på ett sätt som gynnar män mer än kvinnor och att jämställdhetssatsningar i själva verket gått till andra saker i kommuner, landsting, regioner och myndigheter.

För att verkligen flytta fram positionerna krävs en starkare styrning och uppföljning med tydligt sikte på jämställdhet.

Flera satsningar i vårbudgeten har potential att stärka jämställdheten, men skillnaderna mellan kvinnor och män minskar inte av sig självt. Sveriges Kvinnolobby har jämställdhetsgranskat regeringars budgetar i över tio års tid. Alltför många gånger har vi sett hur satsningar som på förhand bedöms leda till ökad jämställdhet ändå fördelas på ett sätt som gynnar män och pojkar mer än kvinnor och flickor.

Alltför många gånger har vi sett hur satsningar som på förhand bedöms leda till ökad jämställdhet ändå fördelas på ett sätt som gynnar män och pojkar mer.

Ett exempel är de senaste årens satsningar på etablering av nyanlända där våra granskningar visat att nyanlända kvinnor får senare och sämre stöd än nyanlända män. De satsningar som gjorts har framförallt riktats mot mansdominerade branscher, trots att arbetskraftsbristen är stor även i kvinnodominerade sektorer och yrken.

Det enda sättet att nå en mer jämställd etablering är att aktivt styra medlen mot kvinnor. När regeringen nu satsar på fler extratjänster, ökade insatser för föräldralediga och olika subventionerade anställningar, måste man säkerställa att kvinnor får del av insatserna i samma utsträckning som män.

Det kan till exempel göras genom tydligare instruktioner till berörda myndigheter, öronmärkning av platser till kvinnor eller genom att öka subventionsgraden för kvinnors insatser.

En annan vanlig företeelse är att regeringar i sina budgetar riktar in sig på små justeringar istället för de bakomliggande strukturer som upprätthåller ojämställdheten. I vårbudgeten gör regeringen till exempel förhållandevis stora investeringar i sjukvård, skola, barn- och äldreomsorg.

Att denna del av välfärden är gemensamt finansierad, tillgänglig och håller hög kvalitet är en förutsättning för att kvinnor och män ska kunna kombinera familjeliv och förvärvsarbete, samtidigt som många kvinnor också arbetar i dessa underdimensionerade och underbetalda yrken.

Men mer pengar leder inte automatiskt till ökad personaltäthet och bättre villkor.

För att lyckas måste man höja lönerna så att både män och kvinnor vill utbilda sig till exempelvis sjuksköterska, se till att medarbetare har tid att handleda studenter under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen och förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren, så att de allt snabbare ökande sjukskrivningarna bromsas.

Alla dessa insatser måste göras samtidigt, vilket kräver större och mer riktade insatser än vad som nu skjuts till genom i första hand ökade statsbidrag till kommuner, landsting och regioner.

Jämställdhet är en förutsättning för att Sverige ska klara de utmaningar som bland annat en åldrande befolkning skapar. Men då krävs ett aktivt arbete och att satsningar styrs på ett tydligare sätt mot jämställdhet.

Det räcker inte att luta sig tillbaka och hoppas att de reformer man ändå planerat ska ha jämställdhet som en positiv bieffekt. Jämställdhet är både ett mål och ett medel.

Clara Berglund är generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby

Inlägget Det krävs mer än förhoppningar för en jämställd budget dök först upp på Dagens Arena.

Så fick Sverige världen mest avreglerade skolmarknad

Sverige är det enda land i världen som tillåter att skattefinansierade skolor drivs av vinstdrivande riskkapitalbolag. Hur blev det så?

Debatten om friskolor har pågått sedan 1990-talet. 1992, när friskolereformen kom, var visionen valfrihet och mångfald genom föräldrakooperativ och alternativ pedagogik.

– Poängen med den här valfrihetsreformen är att alla ska kunna välja och då ska vi ha skäliga avgifter. Det ska vara en avgift som inte avskräcker eller hindrar någon från att välja skola, sa Beatrice Ask, dåvarande skolminister och mamma till reformen.

Reformen genomfördes av en borglig regering och gav friskolor rätt till en åttiofemprocentig finansiering med gemensamma medel. Utöver skattemedel hade skolorna möjlighet att ta ut en mindre avgift.

– Att förslaget kunde ha en segregerande effekt var rätt lätt att se och jag delade den oron. Men fördelarna skulle väga över, annan pedagogik och en idéburen sektor skulle kliva in. Jag reflekterade inte över ett eventuellt vinstuttag, säger Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria knuten till KTH.

Fram till reformen 1992 fanns det nästan inga privatskolor i Sverige. Det fanns ett fåtal; Sigtunaskolan humanistiska läroverket och Lundsberg internatskola, som riktade sig till föräldrar med särskilda behov, så som ett yrke som krävde deras närvaro utomlands, och som dessutom kunde betala.

Kort innan regeringen Bildt tillträdde hade skolan kommunaliserats. Ett av arven efter Göran Perssons (S) tid som utbildningsminister under Ingvar Carlsson (S). Hans Albin Larsson, författare och professor i historia och utbildningsvetenskap vid Jönköping universitetbeskriver händelseförloppet:

»Parallellt med att allt fler beslut om skolan flyttades från staten till kommunerna brottades staten med budget- och underskottsbekymmer. Arbetslösheten steg och många ekonomer kom att ha synpunkter på hur utbildningsverksamhet skulle organiseras för att vara effektiv. Ett antal politiska beslut under 1980-talet upplöste det tidigare regelverket kring skolan, och 1989 kom beslutet om totalkommunalisering av skolan.«

Sverker Sörlin tror inte att kommunaliseringen drevs igenom av en ideologisk övertygelse att skolan skulle bli bättre av förändringen. Kvaliteten på svensk skola var heller inget större problem menar Sörlin.

– Det fanns inte mycket debatt om den svenska skolans kvalité, annat än att den ansågs väldigt bra. Den var dessutom bra med alla objektiva mått mätt.

Han har läst igenom de propositioner som skrevs i samband med att friskolereformen. Enligt honom är det slående vilket »torftigt kunskapsläge« det var innan reformen röstades igenom, där så gott som inga resonemang fördes kring varken omfattningen av skolor som skulle kunna komma att drivas i privatregi, eller kring den bolagssektor som skulle växa fram.

Problemet är att det skapade ett ökat utrymme för dem som verkligen ville tjäna pengar på skolan att kliva in.

– Man bara antog att skolan skulle bli bättre. Man hade inga reflektioner kring vilka som skulle komma att driva skolor, man talade bara om att det här skulle blir föremål för privat initiativkraft, fler idéer skulle släppas fram, mångfalden öka och allt skulle bli bättre. Det fördes inga resonemang om den affärsverksamhet som svensk skolsektor har kommit att bli föremål för, med stora koncerner och så. Det finns ingenting som tyder på att man ens hade reflekterat över saken.

Även Gunnar Goude, talesperson för utbildningsfrågor i Miljöpartiet och som senare kom att bli MP:s representant i Friskolekommittén, mindes att vinstsyftet var helt frånvarande i debatten. Till Sveriges Radio sa han 2017, innan sin bortgång:

– Vinstfrågan var inte på tapeten. Det rörde sig om möjligheten för fristående skolor att bedriva undervisning med annan pedagogik som sen skulle komma andra skolor till del.

En som inte håller med om den premissen är Kent Werne, frilansjournalist, författare och rapportförfattare till bland annat LO:s rapport Skolindustrin – Hur mångfald blev enfald. Han menar att det fanns två delar till visionen 1992. En tydligt uttalad som handlade om valfrihet och mångfald i skolväsendet och att bryta det statliga skolmonopolet. Det andra motivet var att öppna upp en marknad för vinstdrivande företag.

– Det framställs ofta som att det var en enorm olyckshändelse att man genomförde en reform som inte var ämnad för privatföretagande men det är faktiskt inte sant. Det är en myt. När den borgliga regeringen genomförde reformen nämner de inte just begreppet vinst eller vinstdriven verksamhet i just de propositionstexter som ligger till grund för beslutet. Där pratas det snarare om föräldrakooperativ och glesbyggdsskolor, men det fanns aldrig på deras agenda att begränsa eller stoppa vinstdrivande företag från att delta på friskolemarknaden.

Parallellt med friskolereformen avskaffades också Lex Pysslingen, som förbjöd skattefinansiering av privat barnomsorg. Svenska Arbetsgivarföreningen, som Svenskt Näringsliv då hette, drev samtidigt öppet frågan om att privata affärsintressens borde få tillträde till skattefinansierade välfärdsverksamheter, inklusive skolan. Kent Werne menar att det fanns i politikernas huvuden att just vinstdrivande företag skulle få vara med på den den nya marknaden – välfärden.

»Friskolorna har kommit för att stanna.«

När Socialdemokraterna i valet 1994 åter tog makten var det de som utökade anslagen till friskolorna, från 85 till 100 procent.

Då var Ylva Johansson (S) skolminister under Göran Persson. Hon gav först minskade anslag till friskolorna och tillsatte friskolekommittén som skulle utreda nivåerna. Den initiala överenskommelsen med Centerpartiet om en sänkning av bidragen skrotades och i stället gjorde Socialdemokraterna upp med bland andra Miljöpartiet om en höjning av anslagen till 100 procent. Uppgörelsen och beslutet innebar också att det skulle bli svårare att starta friskolor och kontrollen blev aningen större. Framförallt skulle friskolorna inte längre ha rätt att ta ut en avgift.

Enligt Kent Werne tog socialdemokraterna beslutet i ett bakvänt försök att skapa jämlikhet.

–  Först tänkte man ›vi sänker ersättningen, så att friskolorna inte får för mycket pengar‹, och sedan genomförde man istället en höjning av anslagen samtidigt som man förbjöd friskolor att ta ut en extra avgift. Tanken var att nu har alla fått det lika, nu har vi fått ett jämställt system. Problemet är att det skapade ett ökat utrymme för dem som verkligen ville tjäna pengar på skolan att kliva in. Det kan man säga att Socialdemokraterna bäddade för.

Efter att Chile 2016 avskaffade möjligheten för vinstsyftande skolor att få offentliga medel samtidigt som huvudmännen delar ut vinst till ägarna är Sverige ensam i världen om att tillåta ett sådant system.

I exempelvis Danmark, NorgeHolland och England, länder som alla har friskolor, är vinster förbjudna eller hårt reglerade.

Samtidigt är idén om valfrihet djupt förankrad inom det svenska skolväsendet och hos det svenska folket.

»Friskolorna har kommit för att stanna. Kommittén anser att möjligheten att välja skola är av stort värde, både för den enskilde eleven och för att stimulera utvecklingen inom skolväsendet. Därför vill kommittén slå vakt om det fria skolvalet«, skrev en senare tillsatt friskolekommitté år 2015.

I dag går en femtedel av Sveriges skolbarn i friskolor. Allt fler av de barnen går hos samma aktörer. Sverige har i dag ett fåtal jätteaktörer som gör allt mer vinst. Ett exempel är AcadeMedia som i dag driver 369 svenska förskolor, grundskolor och gymnasieskolor med sammanlagt över 60 000 elever. 2016 gjorde AcadeMedia en vinst efter skatt på 416 miljoner kronor, enligt Kent Wernes LO rapport.

– Vi har gått från en monopol situation till en oligopol situation. I någon bemärkelse har fler driftformer tillkommit men jämfört med de löften och mål som uttalades 1992, om småskalig mångfald så har de löftena kommit på skam.

Inlägget Så fick Sverige världen mest avreglerade skolmarknad dök först upp på Dagens Arena.

Backåkra blev en samtalsyta för fred i Syrien

Säkerhetsrådets möte i skånska Backåkra kan ha ökat möjligheterna till den fredliga lösning för Syrien som världen väntar på. I dagens läge är det ingen liten bedrift.

FN:s generalsekreterare besöker Sverige med ett bistert budskap: världen är på väg in ett nytt kallt krig. FN:s generalsekreterare Antonio Guterres beskriver en oförsonligt delad och polariserad värld. På många sätt är läget värre än under det förra kalla kriget, menar han.

Under perioden efter Andra världskriget förde USA och Sovjetunionen krig genom ombud. Blodiga, förödande krig, men krig som inte bara startades utan faktiskt också ofta kunde stoppas av förhandlingar mellan världens två supermakter. Idag plågas världen av konflikten som den i Kongo. Mellan 1998 och 2003 utkämpades ett krig i Kongo av soldater från totalt åtta länder, med en miljon och kanske så många som fem miljoner döda civila som följd. Nu blossar konflikten upp igen. Under 2017 tvingades två miljoner kongoleser att fly från sina hem. Och ingen lösning är i sikte.

  • Det som skiljer dagens kalla krig från det tidigare är alltså för det första att FN måste hantera konflikter som till och med supermakterna är oförmögna att lösa.
  • För det andra, menar Guterres, saknas de mekanismer som kunde användas under kalla kriget för att förhindra att konflikten mellan supermakterna utvecklade sig utom kontroll.

Det är det som gör konflikten i Syrien till ett sådan allvarligt hot mot internationell fred och säkerhet.

Det är en unik framgång att Sverige lyckats få Säkerhetsrådet att hålla ett arbetsmöte utanför New York för första gången i rådets historia.

Kriget i Syrien skulle kunna stoppas av ett enat Säkerhetsråd. Det råder konsensus i säkerhetsrådet om att det inte finns en militär lösning på konflikten i Syrien, hävdar Guterres. Men viljan att nå en förhandlad, fredlig lösning verkar saknas.

Och vilken dag som helst kan ett ryskt bombplan krocka med Nato-plan i luften över syriska Douma. En sådan incident kan utvecklas till en okontrollerbar konflikt mellan kärnvapenmakterna, ett hot mot freden i hela världen.

Sverige är en av FN:s bästa vänner. En hängiven anhängare av multilateralism och av en världsordning byggd på folkrätt och internationella överenskommelser. En stor och trogen biståndsgivare, som dessutom ofta ger FN stöd utan att öronmärka det, så att pengarna kan användas där de behövs som bäst. En av världens största givare av humanitärt bistånd. En fredsvän.

Det är ändå en unik framgång för Margot Wallström och hennes medarbetare att Sverige lyckats få Säkerhetsrådet att hålla ett arbetsmöte utanför New York för första gången i rådets historia.

Sverige är en av FN:s bästa vänner och en av världens största givare av humanitärt bistånd.

Mötet hölls på Backåkra, Dag Hammarskjölds vackra släktgård i Skåne. När Dag Hammarskjöld utsågs till FN:s generalsekreterare för 65 år sedan, i april 1953, var världen redan djupt inne i det kalla kriget. På Korea-halvön rasade ett fullskaligt krig, Sovjetunionen vägrade att ens delta i Säkerhetsrådets möten, Kina var inte inbjudna. Supermakterna kapprustade med kärnvapen. För den tidens betraktare var det inte mycket som talade för att Förenta Nationerna skulle bli en mer framgångsrik organisation än sin föregångare Nationernas förbund. Men 65 år senare har världen ännu inte lyckats skapa en bättre världsorganisation än FN.

Mötet på Backåkra verkar ha lyckats skapat en förtroendefull stämning, en möjlighet att i lugn och ro och i en konstruktiv anda närma sig en gemensam syn på hur konflikten i Syrien ska hanteras. I dagens läge är det ingen liten bedrift.

Inlägget Backåkra blev en samtalsyta för fred i Syrien dök först upp på Dagens Arena.

BO: Så ger vi barn i utsatta områden framtidstron tillbaks

Barn i utsatta förorter och kommuner växer upp med våld i sin vardag. De bevittnar skottlossningar eller blir själva utsatta för våld i skolan. Här är tre förslag till regeringen för att ge barn framtidstro, oavsett var de bor, skriver Barnombudsmannen Anna Karin Hildingson Boqvist i samband med att Barnrättsdagarna inleds idag.

Alla barn i Sverige har samma rättigheter, enligt barnkonventionen. Samtidigt finns statistiska skillnader som är kopplade till var i landet barn bor. Det kan tyda på att barns möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda varierar.

I en unik kartläggning har Barnombudsmannen identifierat utsatta förorter och kommuner där barn statistiskt sett har bland annat sämre skolresultat, ekonomi och hälsa. I årsrapporten Utanförskap, våld och kärlek till orten berättar drygt 900 barn hur det är att växa upp på dessa platser. Det handlar om storstädernas förorter, men också om kommuner runt om i Sverige, däribland glesbygdskommuner.

Barnens berättelser visar på brister i skyddet av barns rättigheter:

Många av barnen trivs i sitt närområde. Samtidigt är vardagen kantad av våld och kriminalitet. Barnen kan ha sett människor bli skjutna eller själva utsatts för våld, i närområdet eller i skolan. ”Jag brukar höra skott ibland och jag hör att människor blir dödade med kniv, då blir jag oftast rädd.” berättar ett barn.

Lärarna var inte så bra. De tänkte att De här eleverna, de kommer aldrig lära sig något, så det spelar ingen roll om vi typ kollar på film varje dag.

Mer än var tionde flicka känner sig otrygg i sitt närområde. I årskurs 5 är både pojkar och flickor rädda för kriminalitet, vuxna som beter sig avvikande och mörka platser.

Det är nästan bara hos flickor i årskurs 8 som det finns en rädsla för att röra sig ensam ute och för sexuellt våld. Men barn så unga som 4–5 år berättar om våld på förskolan och om otrygghet i närområdet.

Barn beskriver också en vuxenvärld som har låga förväntningar på dem. Sara berättar om sin skola: »Lärarna där, de var inte så bra. De tänkte att ”De här eleverna, de kommer aldrig lära sig något, så det spelar ingen roll om vi typ kollar på film varje dag”. Så vi bara satt där.«

De låga förväntningarna påverkar barnens självbild och framtidstro. Vart femte barn i årskurs 5 tror att det kommer bli ganska eller väldigt svårt att hitta ett jobb i framtiden. I årskurs 8 tror 40 procent av pojkarna som bor i en förort att de kommer att ha svårt att hitta ett jobb.

Det är dags att på allvar börja lyssna på barnen – varje barn har rätt att skyddas mot alla former av våld.

Barnen i vår årsrapport ger en skrämmande bild av sin vardag – en bild som inte tydligt framkommer i den pågående debatten om stenkastning, bilbränder och skottlossningar.

Sällan förs diskussionen om hur barn påverkas av att växa upp i en våldsutsatt miljö. Ofta förutsätts våldet enbart vara kopplat till storstädernas förorter, men barn utsätts för våld i olika delar av landet. Nu är det dags att på allvar börja lyssna på barnen – varje barn har rätt att skyddas mot alla former av våld.

Jag som barnombudsman kan inte heller acceptera att det finns barn i Sverige som möts av låga förväntningar av vuxenvärlden, oavsett var de bor. Om vi vuxna inte tror på barns förmåga och ger dem möjligheter att utvecklas påverkas deras självbild.

Men barnen ger oss också svar. De säger att när de får möjlighet att påverka, till exempel fritidsaktiviteter eller politiken i kommunen, känner de en större makt att förändra sin situation.

Idag samlas mer än 1200 beslutsfattare och professionella som arbetar med barn på Barnrättsdagarna för att diskutera barns uppväxtvillkor. Där kommer jag att framföra våra förslag till regeringen:

  • Säkerställ barnets rätt till skydd mot våld, kränkningar och trakasserier – anta en nationell handlingsplan mot våld
  • Säkerställ likvärdig utbildning för alla barn
  • Stärk barnets rätt till delaktighet och en meningsfull fritid

Det viktigaste vi vuxna kan göra är att lyssna och göra barn delaktiga. Bara då kan vi åstadkomma förändring som stärker barnens rättigheter och deras framtidstro.

Anna Karin Hildingson Boqvist är vikarierande barnombudsman

Inlägget BO: Så ger vi barn i utsatta områden framtidstron tillbaks dök först upp på Dagens Arena.

Sidor