Sverige

»Alliansen har gjort sin plikt. Den kan gå«

Dagens Arena -

Argumenten för alliansen som naturligt regeringsalternativ haltar betänkligt.  Kravet från Annie Lööf och Jan Björklund efter att de avsatt Stefan Löfven måste vara ett av de märkligaste politiska utspelen på mycket länge.

Det politiska speletär namnet på Sveriges Radiospodd om svensk politik. För tillfället är det en synnerligen träffande beskrivning av läget. Det är det »hela havet stormar« på Helgeandsholmen just nu, trots att de nya politiska förutsättningarna varit kända länge.

Eftersom de borgerliga partierna övergett Decemberöverenskommelsen (DÖ) som byggde på att största block skulle få regera anser de sig nu kunna göra anspråk på makten, även om de rödgröna har ett mandat mer.

Argumenten för alliansen som naturligt regeringsalternativ haltar emellertid betänkligt. De driver testen att de rödgröna inte ska räkna in Vänsterpartiet i sitt regeringsunderlag eftersom de inte suttit i själva regeringen. Men i realiteten har de förstås ingått i Stefan Löfvens regeringsunderlag.

Vidare hävdas nu även att Vänsterpartiet är ett extremt parti av samma kaliber som Sverigedemokraterna och därför ska räknas bort. (Det gjorde inte Reinfeldt på sin tid när han lanserade DÖ!)

Jag har personligen många synpunkter på Vänsterpartiet, särskilt dess historiska arv som partiet bara nödtorftigt gjort upp med. Men att jämföra Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna (SD) är ohederligt.

SD är ett parti som utmanar fundamentala byggstenar i vår demokratimodell och som har starka kopplingar till och sympati för den ”illiberala” utvecklingen i Ungern och Polen.

Vänsterpartiet är ett pålitligt demokratiskt parti exempelvis när det gäller respekten och skyddet av mänskliga rättigheter och minoriteter i vårt land.

Vidare utmålas socialdemokratin som en maktkoloss som till varje pris måste hållas borta från makten. Det långa socialdemokratiska maktinnehavet kastar ännu sin skugga över dagens svenska borgerlighet.

Det är snarare partiets pragmatiska läggning och förmåga att kompromissa som är förklaringen till att partiet innehaft regeringsmakten under så många år

Men socialdemokraterna snittar inte längre runt 45 procent av väljarstödet. Det är förstås högst legitimt att utifrån sin styrkeposition sträva efter makt och försöka få genomslag för sin politik.

Bilden av socialdemokratin som en okänslig maktkoloss odlas både till höger och vänster, partiet anses krossa både motståndare och allierade på sin politiska väg till makten.

Jag tror att allt detta bygger på ett fundamentalt missförstånd om varför socialdemokratin varit så framgångsrik. Det är snarare partiets pragmatiska läggning och förmåga att kompromissa som är förklaringen till att partiets långa regeringsinnehav.

Den grundlades redan för hundra år sedan när den allmänna rösträtten drevs igenom av en liberal-socialdemokratisk regering. Och har manifesterats många gånger sedan dess, även i opposition som exempelvis när partiet släppte fram en folkpartiregering 1978, i krisförhandlingarna 1992 och pensionsförhandlingarna 1994.

Under de senaste mandatperioderna har dock klyftan mellan blocken och mellan höger och vänster närmast förstärkts.

I tisdags röstade de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna bort Stefan Löfven som statsminister. Det dröjde bara några timmar innan Liberalernas Jan Björklund och Centerpartiets Annie Lööf villkorade sitt inträde i en alliansregering med att socialdemokraterna ska rösta för alliansens budget!

Det måste vara ett av de mest märkliga politiska utspel vi sett och hört på mycket länge. För de socialdemokratiska motkraven för en sådan eftergift skulle vara oacceptabla för de borgerliga partierna.

I själva verket anar man ett mått av desperation när sanningens minut i regeringsfrågan närmar sig.

Alliansen kom till för att bryta socialdemokraternas starka position som statsbärande parti. I den meningen har projektet lyckats.

Men Socialdemokraterna är ändå fortfarande Sveriges största parti. Med vårt proportionella system och dagens komplicerade politiska landskap är fasta konstellationer som alliansen ett hinder för att kunna forma fungerande regeringar och majoriteter i riksdagen.

Så även om det svider är det hög tid för de borgerliga partierna att travestera Friedrich Schiller: »Alliansen har gjort sin plikt. Den kan gå.«

Inlägget »Alliansen har gjort sin plikt. Den kan gå« dök först upp på Dagens Arena.

Klarna-köp leder till fler klagomål – och till Kronofogden

Dagens Arena -

Allt fler kunder hamnar hos Kronofogden efter nätköp. Minst 20 000 fakturor som skickades vidare till Kronofogden under första halvåret 2018 kom från betalföretagen Klarna och Qliro. Men det kan vara fler om man räknar med de som drivs in av inkassobolag.

Betalningsbolaget Klarna, som även driver ett inkassoföretag och en bank, har fått återkommande kritik sedan de startade. Det har handlat om påminnelsekrav innan grundfakturan gått ut, men också kunder som upplever att de har skapat ett konto hos Klarna utan medgivande eller som hamnat i fakturabetalning utan att de förstår varför.

Samtidigt har användningen av Klarna som betallösning vuxit explosionsartat, och bolaget uppger i dag själva att de har 40 procent av marknaden för e-handel i Sverige. 2017 steg företagets vinst till 345 miljoner kronor, vilket är tre gånger så mycket som året innan. Tillväxten beror både på ökade volymer och fler butiker, skriver Klarna i sin årsredovisning.

Medan Klarna menar att förseningsavgifter minskar som andel av intäkterna, ökade ränteintäkterna med 1,6 miljarder kronor, en tillväxt på 24 procent, genom ökade volymer inom delbetalning.

– Målet som Klarna har är att kunder ska betala mer än vad varan egentligen kostar, sa Anders Andersson, krönikör i Veckans Affärer, i ett inslag i Plånboken i P1 nyligen.

Kronofogden har märkt att köp på nätet står för en betydande andel av de ärenden som hamnar hos dem under första halvåret av 2018. Av knappt 600 000 obetalda skulder som Kronofogden tog emot handlade minst 20 000 om näthandel. 9 000 kom från Klarna och 11 000 från Qliro. Men enligt Johan Krantz, analytiker på Kronofogden kan det vara betydligt fler ärenden som rör nätköp, men som sålts vidare till inkassobolag och därmed inte är lika lätta att spåra.

Han menar att nätköp via faktura är lättillgängligt och normaliserat på ett sätt som gör att man kanske inte tänker på att man handlar på lånade pengar.

– Jag tror inte att man riktigt ser det här som att man tar en kredit på 14 dagar när man handlar på faktura hos till exempel Klarna. Tar man ett sms-lån då lånar man pengar. De flesta unga i 20-årspldern i dag vet att sms-lån, det ska man inte hålla på med, säger Johan Krantz.

Igår blev det också känt att Konsumentverket ska kalla Klarna till ett möte.

Bakgrunden är att Konsumentverket hittills i år tagit emot 86 anmälningar som rör Klarna. Det kan jämföras med 9 anmälningar rörande konkurrenten Qliro. Klaromålen mot Klarna rör många olika punkter.

86 anmälningar är en ökning jämfört med tidigare år, men å andra sidan är Klarna en väldigt stor aktör på marknaden så antalet anmälningar bör också sättas i relation till det, säger Anna Hult, jurist på Konsumentverket.

– Ska vi skriva väldigt många olika saker i ett brev till Klarna blir det lite rörigt. Ett möte gör ju det möjligt att ta upp alla de här frågorna med Klarna direkt, säger Anna Hult.

Ett av de klagomål som kunder har mot Klarna är att de inte har fått sin första faktura innan en ny med påminnelseavgift skickas till dem. Men Klarna själva tycker inte att de är otydliga i hur de hanterar sina fakturor.

– Jag upplever inte att vi är otydliga med var fakturan kommer eller hur den är utformad. All kommunikation som är kopplad till köpet sker till den mailadress som man angivit i samband med köpet. Till exempel orderbekräftelser, leveransinfo, alla detaljer kring betalningen och fakturan, säger Johan Gustafsson, kommunikationschef på Klarna till Sveriges Radio.

Senast i våras genomförde Konsumentverket en tillsyn mot Klarna och flera andra betaltjänstföretag. Då gällde myndighetens synpunkter bland annat att det inte framgick tillräckligt tydligt på Klarnas fakturor vilka villkor som gällde för delbetalning, till exempel hur mycket större den totala kostnaden blir vid en viss nivå av avbetalning.

Den gången uppgav Klarna att de skulle ändra sina rutiner och Konsumentverket valde att nöja sig med det. Men redan 2013 hade Konsumentverket ett större ärende mot Klarna som rörde samma frågor

– Då handlade det främst om marknadsföring, och att delbetalningsalternativ lyftes fram tydligare än totalbelopp och man uppmuntrades att delbetala, säger Anna Hult.

Finns det inte anledning att gå hårdare fram om samma problem återkommer?

 – Jo, det hade vi kunnat göra, men vi såg ingen anledning till det då.

Hur starka är incitamenten för Klarna att rätta sig om de inte får några skarpa sanktioner?

– I grund och botten gör vi det vi kan och om bolagen säger att de ska bättra sig så litar vi på det. Vi har inget som säger att man inte får marknadsföra en ny kredit på fakturan, men det vi kan säga är att de ska visa sina villkor tydlgiare för villkoren för krediten.

Konsumentverket har hittills inte följt upp om de förändringar som Klarna lovade att göra i våras har genomförts. Bilden nedan visar ett utdrag från Klarnas hemsida, riktat till deras företagskunder, där man ger tips om hur man bör marknadsföra möjligheten till delbetalning.

Information från Klarnas hemsida som riktar sig till företag som vill använda sig av dem som betallösning.

Inlägget Klarna-köp leder till fler klagomål – och till Kronofogden dök först upp på Dagens Arena.

Han vill få upp sjukförsäkringen på dagordningen

Dagens Arena -

Sjukförsäkringen saknar förtroende hos löntagarna för att regelverket är för komplext menar Försäkringsbranschens fackförbund. »I dag är det så himla råddigt och det kan undergräva systemet« säger Håkan Svärdman, FTF, som nu uppmanar den kommande regeringen att ta tag i frågan.  

Ett stort problem i dag är att alltför många människor blir sjuka av sitt jobb, samtidigt har sjukförsäkringen, utifrån ett löntagarperspektiv, försämrats sedan 1990-talet. Det är svårt att beviljas sjukersättning, självrisken i försäkringen har höjts genom återinförandet av en karensdag, en bortre tidsgräns för sjukpenningen, nya regler för hur lönen ska beräknas, sänkt ersättning, och en högre beskattning av densamma.

För att nå ett socialt, ekonomiskt och politiskt hållbart och långsiktig skyddsnät vid sjukdom vill Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på Försäkringsbranschens fackförbund, FTF, se att den nya regeringen tar ett par reformsteg i sjukförsäkringen.

I FTF:s rapport En sjukförsäkring och rätt till rehabilitering presenterar han två förslag.

  1. Byta dagens sju olika ersättningsformer ut mot en enda ersättning – sjukpenning. Den ska ge samma ersättning vid sjukdom oavsett individens ålder, diagnos eller ersättningstid.
  2. Inför en obligatorisk rehabiliteringsförsäkring som arbetsgivare tecknar på den privata försäkringsmarknaden.

– Regelverket måste bli tydligare för alla inblandade. I dag är det så himla roddigt och det kan på sikt undergräva systemet, säger Håkan Svärdman.

Vilken av de sju ersättningsformerna, som finns i dagens försäkringssystem, som kan bli aktuell vid sjukdom avgörs av en rad faktorer utöver vår arbetsoförmåga, bland annat ålder, diagnos, antal ersättningsdagar och lönenivå. Vilket får som konsekvens att ersättningen kan skifta mellan 23 220 och 4 800 kronor per månad beroende på en rad faktorer utöver arbetsoförmåga och inkomst, enligt Håkan Svärdman.

Läs mer: Maktskifte kan sänka sjukpenning med 30 000 kronor

–Sjukpenning på normal och fortsättningsnivå, särskild sjukpenning samt aktivitets- och sjukersättning byts ut mot en samlad sjukpenning. Den ska ge samma ersättning vid sjukdom oavsett individens ålder, diagnos eller ersättningstid. Sjukpenningen sänks successivt från högst 80 till lägst 65 procent av inkomsten. Men individen ska inte behöva känna ekonomisk press, säger Håkan Svärdman.

Han vill se att ersättningstaket för sjukpenningen värdesäkras gentemot inkomsterna i stället för mot priserna, som det är i dag. Tillsammans med de kollektivavtalade försäkringarna ger det en sammantagen ersättning som är högre än i dagens system.

Redan idag har arbetsgivaren ansvar för att löntagarens rehabilitering, men Håkan Svärdman vill att trycket på att ansvaret verkligen tas ökar. Därför föreslår FTF också en obligatorisk rehabiliteringsförsäkring som alla arbetsgivare måste teckna, kollektivansluten eller ej.

I rapporten förslås att företagen kompenseras för rehabiliteringskostnaden genom att perioden för då företagen behöver betala ut sjuklön kortas från dagens 14 dagar till bara omfatta en vecka.

– Ansvaret ligger redan idag på arbetsgivarens bord, men det finns inte tillräckliga incitament för att arbetsgivaren tar det ansvaret. Förslaget om en obligatorisk rehabiliteringsförsäkring skapar ett stöd i genomförandet av ansvaret för arbetsgivaren, samtidigt som arbetstagaren får professionell hjälp och snabbare kan komma tillbaka till jobbet.

Arbetsgivaren ska inte drabbas av en massa extra kostnader på grund av den nya försäkringen utan Håkan Svärdman ser att ett reducerat antal sjukdagar, tillsammans med färre sjuklönsdagar kan bli, om inte till och med kostnadseffektivt, så i alla fall ett ekonomiskt nollsummespel.

Du har ställt dig kritisk till att den offentliga sjukförsäkringen urholkas genom privata sjukförsäkringar, är inte förslaget om obligatoriska rehabiliteringsförsäkringar bara en fortsättning på samma utveckling? 

Läs mer: Hälften av fackförbunden erbjuder privata sjukvårdsförsäkringar

– Tanken är inte att privatisera systemet mer, utan att stärka det offentliga. Den privata försäkringsmarknaden styrs idag till stor del av de kollektivavtalsbundna företagen. Och fackens och arbetsgivarnas möjligheter att utveckla branscheffektiva kollektivavtalade rehabiliteringsinsatser utvidgas. Det kommer stärka kollektivavtalen och göra dem mer konkurrenskraftiga.

Tjänstemannafacket TCO ställer sig försiktigt positiva till att frågan lyfts och diskuteras, men säger samtidigt att en av orsakerna till att frågan inte diskuteras så häftigt för tillfället är för att regeringen Löfven tillsatte flera utredningar som ska kika på bland annat möjligheten till beviljad sjukpenning, risken att folk faller mellan stolarna och rehabilitering.

Mikael Dubois, utredare för välfärdsfrågor vid TCO, säger att det finns delar i systemet som fungerar bra men samtidigt som han ser problem och utmaningar. Dubois tar rehabiliteringsersättningen och sjukpenningen som exempel på regelverk som skulle kunna behöva ses över.

– Vi tycker att det finns en poäng att hålla isär ersättningsformerna, men samtidigt blir för många ersättningsformer rättsosäkert och krångligt. Personer kan i bland falla mellan stolarna när det exempelvis är oklart om de har rätt till rehabiliteringsersättning eller sjukpenning, säger Mikael Dubois.

Att ansvaret för rehabilitering lyfts säger Mikael Dubois är bra för att det kring den frågan finns oklarheter, men TCO har själva inget förslag som liknar FTF:s.

Det som TCO finner vara det största bekymret med dagens sjukförsäkringssystem är att det är svårt för människor att få rätt till sjukersättning.

–  Vi hade velat se att det blev lättare för människor att få sina ansökningar om sjukersättning beviljade. När de andra alternativen, som exempelvis rehabilitering, är uttömda, då bör man ha rätt till sjukersättning, säger Mikael Dubois.

Läs mer: Det här vill Moderaterna med sjukförsäkringen Läs mer: Moderaterna vill höja skatten för de fattigaste

Inlägget Han vill få upp sjukförsäkringen på dagordningen dök först upp på Dagens Arena.

Näringslivet säljer sig billigt till brunhögern

Dagens Arena -

Antonia Ax:son Johnson kan knappast ha missat vilka förslag Sverigedemokraterna vill ha igenom i den praktiska politiken. Hennes närmande är inte naivt.

Antonia Ax:son Johnson är Sveriges rikaste kvinna. Hon har en förmögenhet stor nog att skapa en liknande pengabinge som Joakim von Anka har. I fredags gick hon till attack mot »beröringsskräcken« gentemot Sverigedemokraterna och uppmanade Alliansen att ta makten med hjälp av Åkessons stöd.

»Om man tittar på den praktiska politiken, på det som är viktigt för näringslivet: företagarpolitiken, skatterna och ekonomin, så ser jag inte att Sverigedemokraterna behöver vara ett stort problem för Alliansen«, sa hon till Dagens Industri.

Huvudfienden för näringslivseliten har alltid varit vänstern, i form av främst Socialdemokraterna men även Vänsterpartiet. Detta grundmurade hat förblindar och förenar, vilket gör att allt som inte är Stefan Löfven eller skatter kan accepteras.

En brunblå röra är bättre än en rödgrön, eftersom avkastningen förväntas bli bättre. Näringslivstoppar är redo att offra vissa saker, människors lika värde exempelvis, för att pressa igenom högerpolitiken.

De säljer sig billigt, kanske för att de är medvetna om att det knappast är de superrika som får betala priset först.

Detta grundmurade hat förblindar och förenar, vilket gör att allt som inte är Stefan Löfven eller skatter kan accepteras.

Glädjen i detta är att näringslivet är splittrat och inte i samstämmig tystnad vinkar fram Åkesson.

Marcus Storch, som beskrivs som »näringslivsnestor« i Dagens Industri, kritiserade utspelet. Han beskrev det som enormt naivt och skrämmande.

»Går vi den vägen som Antonia och många andra i näringslivet nu föreslår är jag övertygad om att vi kommer att vakna upp en vacker dag och ställa oss frågan; vad har vi gjort?« sa han till Dagens Industri.

Till Dagens Arena sa han att mottagandet av hans reaktion varit mycket gott. Vid en rundfrågning till företrädare för stora företag i välfärdsbranschen vill dock ingen annan uttala sig vad de tycker, det är en kompakt tystnad.

Marcus Storch ska ha beröm för att han öppet tog ställning och därmed står på rätt sida av historien.

Och det kan sägas vara naivt att vilja släppa fram Sverigedemokraterna. Men det är för snällt, näringslivet brukar sällan vara naivt när det handlar om att räkna på kronor.

Antonia Ax:son Johnson har länge varit aktiv i Liberalerna. Men nu säger hon att i den praktiska politiken på områden som är viktiga för näringslivet behöver inte Sverigedemokraterna vara ett stort problem för Alliansen.

Detta är nästan mer häpnadsväckande än att hon anser att Alliansen bör ta makten med hjälp av Åkesson.

Vad tror hon egentligen att Sverigedemokraterna vill genomföra för praktisk politik? De har varit tydliga med att de kräver genomslag för sin politik, partiet inte kommer bli någon dörrmatta.

Och detta parti brinner inte för företagarpolitik. Det är ett parti med rötterna i extremhögern. Och inte extremhögern som i att de ogillar skatt extremt mycket, utan extremister med armbindlar.

  • Är det värt med lite praktisk Sverigedemokratisk politik i utbyte mot sänkta skatter?
  • Accepteras priset att stoppa allt asylmottagande för några förändringar i lagen om anställningsskydd?

Antonia Ax:son Johnson kan knappast ha missat vilka förslag Sverigedemokraterna vill ha igenom i den praktiska politiken.

Hennes närmande är inte naivt. Det är däremot precis som näringslivsnestorn Marcus Storch beskrev: skrämmande.

Inlägget Näringslivet säljer sig billigt till brunhögern dök först upp på Dagens Arena.

Satsa mer på att behandla »det friska lidandet»

Dagens Arena -

Ryktena om KBT som en quick-fix saknar grund. KBT har lindrat psykisk ohälsa för extremt många människor. Men för det »vanliga lidandet« finns nu andra metoder som samhället borde ge betydligt mer stöd, skriver Patrice Soares.

Psykisk ohälsa är idag ett folkhälsoproblem. För att förstå vidden kan bland annat sägas att över 975 000 svenskar åt någon form av antidepressiva läkemedel år 2017 enligt Socialstyrelsen. Och att var fjärde svensk någon gång i livet gått i terapi enligt Dagens Nyheter (2011-04-03). Cirka 1500 personer tar dessutom sitt liv varje år. Och runt 15 000 personer försöker ta sitt liv varje år. Medan 10 gånger fler personer har haft självmordstankar (enligt Riksförbundet för Suicidprevention och efterlevandes stöd). Ytterligare fler personer tar till flaskan eller någon annan substans för att lindra den psykiska smärta de känner.

Men med folkhälsoproblem menar jag inte bara för de personer som är sjukskrivna på grund av depression, eller annan  relaterad diagnos. Psykisk ohälsa måste enligt mig definieras vidare. Lidande tar sig många former som exempelvis somatiskt lidande, socialt lidande, psykiskt lidande, habegärets lidande och jämförandets lidande.

Vissa skulle kanske kalla mycket av detta lidande för trivialt. Men jag tycker inte man ska trivialisera folks lidande.

Hela livet tycks vi slitas mellan begär och aversion. Vi är inte nöjda med det vi får och vill undvika mycket av det vi får, så vi slits mellan dessa två poler.

Som Peps Persson fångar det i låten Hög standard: »Det är inget fel på din aptit, ändå mår du som en skit!«

Det rent fysiska lidandet drabbar de flesta människor någon gång i livet. För att inte tala om det lidande olika former av missbruk skapar.

Det sociala lidandet drabbar många genom fattigdom, arbetslöshet, separation, studiemisslyckanden, med mera. Det drabbar personer som utsätts för mobbing i skolan eller på arbetsplatsen.

Även jämförandets tyranni får många människor att må dåligt, inte sällan  förstärkt via sociala medier. Med Peps Persson sensmoral i Hög standard»Va’ ska du med bil och villa, När du mår så djävla illa!«

Vissa skulle kanske kalla mycket av detta och annat lidande för trivialt. Men jag tycker inte man ska trivialisera folks lidande.

Precis som listan på den psykiska ohälsan kan göras lång så kan listan på lösningar göras lång. Men den vanligaste terapiformen, och också den som rekommenderas oftast av Socialstyrelsen – för lätta till medelsvåra psykiska problem – är kognitiv beteendeterapi, KBT, som har visat sig mycket lovande för många typer av psykiska sjukdomar som depression, ångest, sömnsvårigheter, social fobi, tvång och en mängd andra stressrelaterade sjukdomar. KBT har lindrar mycket lindande för många människor.

Den kognitiva beteendeterapin föddes ur den klassiska beteendeterapin. KBT:s fader, om man kan uttrycka sig så, är psykoterapeuten Aaron Beck, som betytt minst lika mycket för utvecklandet av kognitiv beteendeterapi som Sigmund Freud för psykoanalysen. KBT fick under 80-talet och 90-talet uppsving och erkännande inom den psykiatriska världen. Kritiker saknades dock inte. Rykten spreds bland annat om att KBT endast var en korttidsbehandling, en så kallad quick fix, som inte gick på djupet. Men det visade sig att KBT  fungerat mycket väl hos en stor patientgrupp och har därför blivit så utbredd som den är idag.

KBT består av en mängd olika verktyg eller tekniker som  försöker få människor att tänka annorlunda och mer funktionellt kring sina dysfunktionella tankar och utmana dem.Vilket visat sig mycket effektivt på många psykiska diagnoser.

Problemet med KBT – ett problem man delar med större delen av den övriga psykiatriska vetenskapen – är att den är byggd i huvudsak för att bota det anormala – psykiska sjukdomar. Många av de problem jag räknat upp är inte det, utan snarare ganska vanliga och allmänmänskliga. KBT är tyvärr inte högeffektivt mot detta så kallade normala lidandet.

Detta uppmärksammade psykologen Steven C Hayes, som själv lidit av svår panikångest men upptäckt att de vanliga KBT-teknikerna att utmana sina tankar inte hjälpte mot hans destruktiva tankar.

Han började då utforska olika andra psykoterapeutiska tekniker, framförallt österländska förhållningssätt, som acceptans, mindfulness, defusion etcetera.

Resultatet blev en ny form av terapi Acceptance and Commitment Therapy (ACT), som har kommit att kallas tredje vågens beteendeterapi. Efter den första vågen av klassisk beteendeterapi med kända forskare som Burrhus F. Skinner, James B. Watson och Ivan Pavlov. Och Aaron Becks kognitiva beteendeterapi som kallas den andra vågen.

Det som skiljer ACT från KBT är framförallt att ACT har ett fokus på att lindra den smärta personer som inte lider av en psykiatrisk diagnos känner, personer som lider av existentiell ångest, jämförandets tyranni, aversionen och begäret och andra vanliga problem människor har. Detta gör ACT genom en uppsättning tekniker, däribland acceptans. Istället för som i klassisk KBT utmana sina tankar försöker ACT finna ett mer accepterande förhållningssätt till tankar och problem man inte kan göra något åt, liksom det man inte kan få och inte kan undvika. Oviljan att acceptera leder till en konflikt och ökad spänning i nervsystemet – och i din omgivning, enligt teorin.

Accepterar man däremot sina besvär så tonar man ned och ebbar ut konflikten i psyket. Man släpper den besvärande tanken. Detta leder på sikt till ökad glädje. Saker man kan göra något åt ska man givetvis även fortsättningsvis försöka åtgärda! Defusion är ett annat begrepp som går ut på att skapa distans genom att tänka på sina problematiska tankar som just tankar och inte nödvändigtvis en manifest verklighet.

På så sätt skapas avstånd till den stressande tanken, vilket tenderar att skapa ett större lugn inombords.

Det gäller alltså att komma ut från centrum av tankarna och inte smälta ihop med dem.

Ytterligare en annan viktig skillnad mellan KBT och ACT är inslaget av mindfulness eller meditation, som kommit oerhört starkt inom en mängd olika terapiformer det senaste decenniet. Ordet härrör från det indiska språket pali och översätts ungefär till uppmärksamhet. Med det menas att man stannar upp i nuet och koncentrerar sig på något kan vara sin andning, en tanke, eller ett ljud eller något annat.

Distraherande tankar låter man under meditationen komma och gå som moln på himlen för att istället fortsätta koncentrera sig på sitt meditationsobjekt. Det handlar om att observera sina tankar utan att agera på dem. Det gäller alltså att komma ut från centrum av tankarna och inte smälta ihop med dem. Mindfulness leder till lugnande av sinnet.

Lugnet gör en gladare och mer livlig och aktiv. Testa själv. Jämnmod det vill säga ett jämnt humör och lugn inombords leder inte till apati som många verkar tro, utan tvärtom till glädje.

Dessa tekniker (acceptans, defusion och mindfulness) är tre av sex huvudkomponenter inom ACT, som sammantaget leder till ökad psykisk flexibilitet. Det vill säga förmågan att se nya lösningar och handla annorlunda med de problem man brottas.

Inom ACT talar man mycket om psykisk flexibilitet, det vill säga förmågan att styra sitt liv i den riktning man mår bra av, värderar högt, trots mentala hinder på vägen. Jag menar att ACT också leder  till ökad psykisk elasticitet – en förmåga att inte gå sönder så fort man träffas av en motgång, utan klarar att fortsätta gå både emotionellt och konkret mot sitt mål, trots svårigheter.

Men när avgrunden dominerar hela ens föreställningsvärld och varje steg framåt oundvikligen verkar leda ned till helvetet, då vågar man inte leva livet fullt ut.

Har man låg psykisk elasticitet ser man mycket livet som en kamp, en kamp att undvika skador. Man blir en skademinimerare, så rädd för att känna motgångar och psykisk smärta att man slutar att leva livet, för att undvika avgrunden. Och det kan ju vara sunt i vissa fall.

Men när avgrunden dominerar hela ens föreställningsvärld och varje steg framåt oundvikligen verkar leda ned till helvetet, då vågar man inte leva livet fullt ut.och har ingen distans till sig själv och sina tankar.

Med psykiskt elasticitet kan man utan att se ned på sig själv ändå ha distans. Utan att förneka sina grundläggande behov slipper man tänka att man är den axel runt vilken jorden snurrar. Det är tungt att ha hela jordklotet på sina axlar.

ACT har precis som KBT stort forskningsstöd, inte minst genom forskning vid amerikanska universitet. ACT är en nyare terapiform än KBT och har därför inte hunnit samla på sig lika mycket evidens som KBT. Och även ACT har så klart sina kritiker. Men precis som med KBT så har kritiken bleknat allt eftersom forskning och beprövad erfarenhet givit terapiformen större och större vetenskapligt stöd.

Så därför är det dags att även öka tillgången till ACT-terapi – och för den delen även KBT som inte svarar upp mot de behov jag upplever finns för denna behandling.

Mindfulnessmeditation börjar komma på bred front. Region Skåne tog till exempel nyligen beslutet att alla deras vårdcentraler ska erbjuda mindfulness som komplement till traditionell KBT.

Vad vore bättre än om svensk skola och psykiatri i stor utsträckning erbjuder en typ av behandling som inkluderar mindfulnessmeditation, acceptans, defusion med flera tekniker, men som kan adressera det ”friska lidandet”.

Det vore därför önskvärt om svenska universitet och högskolor utbildade fler ACT-terapeuter. Och  kunskapen om både KBT- och ACT-tekniker borde läras ut på gymnasiet. Kanske som ett eget ämne.

Det skulle rusta ungdomarna för livets motgångar något enormt.

Och må också Sveriges landstingspolitiker komma till den i mitt tycke kloka slutsatsen att införa ACT som en behandlingsform och ett komplement till KBT och mindfulnessmeditation i större utsträckning än idag.

Det är min fasta övertygelse att det skulle kunna lindra ett mycket större antal svenskars psykiska lidande.

Patrice Soares är debattör med intresse för bland annat KBT, ACT och mindfulness.

Inlägget Satsa mer på att behandla »det friska lidandet» dök först upp på Dagens Arena.

Valanalys: »Vi tycks ha överskattat sociala medier«

Dagens Arena -

Mycket interaktion på Facebook eller ett stort Twitterkonto var ingen garanti för framgång i riksdagsvalet. Det är en av slutsatserna av hur partierna synts i medier och sociala medier under valrörelsen.

Under SCB:s demokratidag förra veckan samlades en rad forskare för att redovisa och diskutera valrörelsen och olika tendenser som rör väljarsympatier och partiers synlighet.

Universitetslektor Marie Grusell och professor Lars Nord, båda verksamma inom medie- och kommunikationsvetenskap på Mittuniversitet, har tagit initiativ till boken »Snabbtänkt« som nyss kom ut. I den reflekterar ett hundratal svenska och utländska forskare över det svenska valet med »kort betänketid«, därav namnet.

– Det verkar som att vi har överskattat sociala medier och deras potential, snarare än underskattat den, sa Marie Grusell som presenterade trender i partiernas sätt att kampanja och försöka nå väljare.

Hennes undersökning visar att traditionell dörrknackning och Facebook är de kampanjsätt som ökade mest inför det här valet. Facebook har blivit ett sätt att kringgå journalister, och få en direktkanal för presskonferenser och utspel när allt mer sänds live via plattformen.

Trots det tycker Marie Grusell sig se tecken på att kommunikation, men även mycket interaktion, på sociala medier inte nödvändigtvis bär till en valseger.

– Vi ser att de här interaktionerna, främst för SD, inte riktigt har betalat sig i form av väljarstöd, säger Marie Grusell.

Inför valet har det varit mycket fokus på Sverigedemokraternas dominans på sociala medier, och Snabbtänkts mätning visar mycket riktigt en total dominans för SD på Facebook. Partier har nästan dubbelt så många interaktioner som Socialdemokraterna på Facebook, trots att S gjort något fler inlägg på plattformen än SD har gjort.

Sociala medier har jämnat ut styrkeförhållandena till små partiers fördel, menar Marie Grusell, men det här betyder inte nödvändigtvis att genomslaget är så stort i opinionen som det kan se ut.

– En fråga blir: hur mycket ska traditionella medier rapportera om små partier med stor aktivitet på sociala medier? säger Marie Grusell.

Samtidigt visar Grusell i sin undersökning att aktiviteten på Twitter och Instagram går upp i samband med partiledardebatter i traditionella medier, vilket tyder på att inlägg i sociala medier ofta förhåller sig till vad tidningar, radio och tv rapporterar – budskap som man sedan sprider vidare. Ett exempel är vilka partiledare som utses till »vinnare« i partiledardebatterna.

Mediemätaren är en undersökning som har tagits fram på initiativ av Sveriges Radio och genomförts av Sifo. Den mäter hur mycket olika ämnen har diskuterats i traditionella och sociala medier året innan valet, i samband med rapportering om riksdagspartierna eller deras partiledare.

Mediemätaren visar att efter »valrörelse/partiledardebatter« och »det politiska spelet« kommer »integration/flyktingar« och »lag/ordning« i topp över mest bevakade ämnen i traditionella medier året innan valet.

Ser man till de sociala medieplattformarna Facebook och Twitter så visar det sig istället att flyktingar/integration är det klart dominerande ämnet för de samtal som förs relaterat till partierna där; ämnet utgör 42 procent av alla politiska samtal på Facebook och 32 procent på Twitter (mätt september 2017 – 15 augusti 2018).

Att migration och invandring dominerar debatten har gynnat SD, är slutsatsen som dras av Sifos Ulla von Lochow. Mediemätaren visar också att intresset för SD i traditionella medier ökade bara några dagar inför valet, och att partiet då går om Moderaterna i andel av bevakningen.

Samtidigt var inläggen i sociala medier i slutspurten av valrörelsen betydligt mer negativa än tidigare

– De artiklar som har delats mest på Facebook och de tweets som spridits mest om SD är de kritiska inläggen. Det är mycket tydligare i augusti än i juni, då SD fick en mycket mer positiv bild i sociala medier, säger Ulla von Lochow.

Sjukvård fick, trots sin status som en av väljarnas viktigaste frågor, en förhållandevis låg uppmärksamhet i partipolitiskt anknutna artiklar och inlägg.

– Dels är sjukvården väldigt mycket en lokal fråga. Den fick en avgörande betydelse för vissa lokala val i norra Sverige, men det är inte tillräckligt många människor som bor där, så deras röster har inte samma potential att få genomslag i sociala medier. Sedan tror jag att vården inte väcker lika starka känslor rent partipolitiskt som migration gör, säger Ulla von Lochow.

Inlägget Valanalys: »Vi tycks ha överskattat sociala medier« dök först upp på Dagens Arena.

Röstar SD oftare med S än med Alliansen?

Dagens Arena -

Frågan har aktualiserats i veckan. Jan Teorell reder ut hur riksdagens öppna data kan förstås. »I de frågor som man traditionellt förknippar med höger-vänster där röstar SD i större utsträckning med Alliansen«

Di Debatt i måndags skrev finansmannen Gabriel Urwitz att »Socialdemokraterna är det parti som oftast har röstat lika som SD«. Med hänvisning till riksdagens öppna data radade Urwitz upp siffror som alla pekade mot att Sverigedemokraterna framförallt röstar med regeringen.

En som reagerade var LO-ekonomen Torbjörn Hållö. På Twitter skrev han »Intressant hur förmögna svenskar är beredda att skita ner sig för att få fram en blå-brun regering. Idag är det Gabriel Urwitz som gör bort sig med påhitt«.

 

Själv hänvisade han till statsvetaren Jan Teorell vid Lunds universitets forskning på området.

Jan Teorell har tillsammans med kollegor granskat SD:s röstningsmönster de senaste två mandatperioderna och även de använt riksdagens öppna data.

– Det stämmer att SD framförallt röstar som den sittande regeringen. Under mandatperioden 2010-2014 röstade de med Alliansen oftare, under åren 2014–2018 har de istället röstat med Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

För mandatperioden 2014-2018 betyder det att SD och S+MP har röstat lika vid 1193 tillfällen, av 2601 möjliga. Under regeringen Reinfeldt röstade SD med Moderaterna 1554 gånger av 2699 möjliga. Enligt riksdagens öppna data.

Sett över de senaste två mandatperioderna har SD röstat 1856 gånger med S och 2370 gånger med M. Jämför man blocken har SD röstat med de borgerliga 2369 gånger de senaste åtta åren och 1855 gånger med de rödgröna.

Så vid en snabb anblick kan man lätt se att SD främst röstar med S de senaste åren, men det säger kanske mer om vem som innehaft regeringsmakten. En möjlig förklaring till att det ser ut så säger Jan Teorell är att ingen regering är »dum nog« att gå fram med förslag som man vet inte kommer att gå igenom.

–På så sätt, genom att indirekt påverka dagordningen, påverkar SD politiken, säger han

Men det finns det en trend i SD:s röstande som Jan Teorell pekar på.

– SD har börjat rösta mer som Alliansen. De har rört sig mot Alliansen under den här mandatperioden kan man säga. Under riksdagsåret 2017/18 röstade de totalt sett mer likt Alliansen.

När Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson i SVT Agenda strax innan valet fick placera partiet på höger–vänster-skalan och GAL–TAN-skalan, placerade han SD långt till höger och nära GAL–TAN-ytterkanten traditionalism.

Hur det kommer sig att partiets huvudman själv beskriver partiet som ett högerparti är en av knäckfrågorna enligt Jan Teorell. Riksdagens öppna data redovisar alla omröstningar i ett sjok, propositioner och motioner särskiljs inte och förslag från exempelvis finansutskottet och trafikutskottet är blandade och går inte att urskilja.

– Riksdagens öppna data summerar allting. Men exempelvis hur ett parti röstar i en fråga från trafikutskottet kanske säger väldigt lite om var partiet placerar sig på en höger–vänster-skala eller på GAL–TAN. I de frågor som man traditionellt förknippar med höger/vänster, som exempelvis betänkanden från Finansutskottet, där röstar SD i större utsträckning med Alliansen än med S, MP och V, säger Jan Teorell.

Partierna har själva placerat ut sig på höger-vänster-skalan och GAL-TAN. Bild: SVT

Inlägget Röstar SD oftare med S än med Alliansen? dök först upp på Dagens Arena.

Gymnasielagen godkänns – MP: »En enorm glädje«

Dagens Arena -

Migrationsöverdomstolen meddelade på förmiddagen att gymnasielagen för ensamkommande unga får tillämpas. Det kan innebära ett slut på väntan på besked för cirka 8 000 personer som ansökt om uppehållstillstånd enligt lagen.

– Jag känner en enorm glädje och ja, det är ett väldigt efterlängtat besked för alla ungdomar som varit oroliga så länge, säger Maria Ferm, gruppledare för Miljöpartiet i riksdagen, efter domstolens besked.

Migrationsöverdomstolen hade att ta ställning till två frågor; dels om beredningen av lagen gått rätt till, och dels om det sänkta beviskravet på klarlagd identitet. I båda fallen kommer domstolen fram till att reglerna har följts.

När det gäller det sänkta beviskravet på att kunna styrka sin identitet för de som lagen gäller menar Migrationsöverdomstolen att det inte strider emot EU:s Schengen-regelverk.

Mer än 8 000 personer har ansökt om tillstånd att bli kvar i Sverige för att studera. Runt 5 000 av dem har redan hunnit få avslag i tidigare instanser vilket har lett till att de ofta inte har rätt till bistånd, och en del lever som hemlösa.

Maria Ferm hoppas att de ungdomar som sökt om uppehållstillstånd för studier nu kommer att få sina beslut så snart som möjligt.

– Det är bättre att höra med Migrationsverket om vad de tror, men min bedömning är att det kan gå rätt fort, säger Maria Ferm.

När det gäller praktiska frågor som bostad och en försörjning för de som får uppehållstillstånd enligt gymnasielagen, säger Maria Ferm att lagen ger rätt till det. Hur det ska lösa sig i praktiken inom en inte alltför lång tid är inte helt klart.

– Nu kom beskedet precis, det kan säkert vara så att vi kommer att behöva återkomma till det här för att se till att allt det praktiska är på plats. Många av de som ansökt om uppehållstillstånd studerar redan i dag, och om man inte redan gör det är det viktigt att man kommer in på en utbildning, säger Maria Ferm.

 

Inlägget Gymnasielagen godkänns – MP: »En enorm glädje« dök först upp på Dagens Arena.

Statsminister Stefan Löfven avsätts

Dagens Arena -

En majoritet av riksdagens ledamöter, 204 personer, röstade nu på morgonen för att avsätta statsminister Stefan Löfven. 142 röstade för att behålla Löfven.

I en omröstning i riksdagen klockan 9:30 nu på morgonen avsattes statsminister Stefan Löfven efter att de olika partierna först hade möjlighet att hålla anföranden.

Stefan Löfven kommer dock formellt att sitta kvar som statsminister i en övergångsregering fram tills det att riksdagen kommer överens om en ny regering och statsminister.

Före omröstningen hade fem partier valt att hålla anföranden. Ulf Kristersson (M) och Jimmie Åkesson (SD) valde att plädera för att den nuvarande regeringen inte har tillräckligt stort stöd och att Löfven därför måste avgå.

– Alliansen gav ett tydligt besked före valet: en röst på oss är en röst emot Stefan Löfven som statsminister. I dag gör vi det vi lovade innan valet, sa Ulf Kristersson.

Jimmie Åkesson hävdade att SD »knappt förhåller oss till vänster och höger överhuvudtaget« men att de är beredda att förhandla och kompromissa.

– Vi är beredda att bidra till ett stabilt styre i landet. Samtidigt vill jag vara klar med att vi kommer inte sätta oss på läktaren, vi kommer inte sätta oss i knät på någon. Vi kommer att se till att vi får inflytande för vår politik, sa Jimmie Åkesson.

Anders Ygeman (S) argumenterade för att Löfven borde sitta kvar, eftersom en alliansregering kräver stöd av SD.

– Det går inte att ignorera Sverigedemokraterna, men det går att välja bort samarbete med dem och det bör varje anständigt parti göra, sa Anders Ygeman.

Även Vänsterpartiets Mia Sydow Mölleby och Miljöpartiets Maria Ferm tog till orda och uttryckte sitt stöd för att statsministern ska sitta kvar.

3 ledamöter var frånvarande, ingen valde att avstå från att delta i omröstningen.

Klockan 14:00 i eftermiddag är det dags för riksdagens årliga öppnande.

 

Artikeln uppdateras

 

Inlägget Statsminister Stefan Löfven avsätts dök först upp på Dagens Arena.

Nya möjligheter för gruvnäringen med ett svagt MP

Dagens Arena -

Gruvnäringen spår goda tider framöver, med den kommande regeringens gruvpolitik. »Väldigt synd om den typen av miljöfrågor får stryka på foten för andra frågor« säger Naturskyddsföreningen. 

Flera gruvärenden ligger idag och väntar på att få klartecken. Med Miljöpartiets tillbakagång i alla tre val, riksdag, landsting och kommun, spås bland annat den kontroversiella Kallakgruvan i Jokkmokks chanser att bli av att öka. Det rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Kallakgruvan i Jokkmokk har legat i startgroparna i över fem år och frågan om vilken näring som är viktigast – rennäringen eller gruvnäringen – har varit central och sedan projektet fick avslag från länsstyrelsen i slutet av december ligger ärendet nu hos regeringen. Tillsammans med fyra andra gruvprojekt i norra Sverige, som också ligger och väntar på att få godkänt eller avslag.

Så väl lokala politiker som industrin ser nu ljust på framtiden.

– Ja, definitivt. Vår bild är att Miljöpartiet skapat en politisk låsning som har förhindrat etableringsprocessen av järnmalmsgruvan i Kallak. Och det är ju i vårat perspektiv väldigt olyckligt, vi behöver fler arbetstillfällen, säger det socialdemokratiska kommunalrådet Robert Bernardsson, till Ekot.

 – Det är viktigt att vi får en regering som kan ta beslut i gruvnäringsfrågor. Vi kan konstatera att Miljöpartiet och Socialdemokraterna har suttit i en regering nu och de har haft svårt att enas i gruvfrågor, säger Per Ahl, vd i gruvornas branschorganisation Swemin, till Ekot.

Alla är dock inte lika glada över en eventuellt mer tillåtande gruvpolitik. Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen, påpekar att gruvor och mineralindustrin har en väldigt stor och ofta negativ inverkan på miljön.

Naturskyddsföreningen tror att Miljöpartiets tillbakagång på nationell- och regionalnivå kan komma att påverka framtida gruvprojekt i allmänhet och Kallakgruvan i synnerhet, då partiet tydligt varit en stark röst emot.

– Det är klart att det finns en poäng i det att en minskad röst för en specifik åtgärd innebär ju också mindre tryck. Jag tycker det vore väldigt synd om den typen av miljöfrågor får stryka på foten för andra frågor, säger Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl till Ekot.

Inlägget Nya möjligheter för gruvnäringen med ett svagt MP dök först upp på Dagens Arena.

Minskade fördomar kräver mera skattepengar

Dagens Arena -

Känslan av att vara utbytbar söndrar vårt samhälle och måste tas på allvar. Lyssna på vardagshjältarna som håller ihop vårt land, och ge välfärden de resurser som saknats i decennier. skriver den sociala entreprenören Robin Rushdi.

I somras sattes nära 100 bilar i brand i Västsverige. Genast fylls sociala medier, ledarsidor och politiska debatter med slagorden »hårdare straff«, eller kanske till och med »vi måste ta tillbaka vårt land«.

Istället för att sålla mig till dessa skaror skulle jag vilja prata om en känsla som alla vi människor bär på. En känsla som jag tror svensk politik har missat, ignorerat eller rationaliserat bort: känslan av att inte längre behövas, att vara utbytbar.

Känslan av att vara utbytbar, bli ersatt, får människor att stanna till, sluta utvecklas för en stund och bli omsprungen av andra.

Det är en förrädisk känsla som kan uppstå efter att man har blivit dumpad av sin respektive eller av att samhället inte tycks lyssna på ens behov och problem.

Känslan kan hanteras och utvecklas på många sätt; den kan gå över, leda till något positivt eller så kan den övergå i hat, ilska och våldsamhet.

Människor söker sig till stabilitet, en känsla av trygghet. Vi vill ha kontroll, veta vad som försiggår och tydligt få allt på svart och vitt. Vi vet alla att det egentligen är omöjligt att kontrollera allt, men känslan behöver respekteras.  För att uppnå detta krävs att samhället bygger på ärlighet, tillit och respekt. Ansvar.

Låt mig samtidigt vara tydlig: att sätta bilar i brand är en feg och vidrig handling. På samma sätt som det är avskyvärt att sätta flyktingboenden i brand eller misshandla tiggare.

Dessa handlingar kan inte (enbart) förklaras av känslan av att inte vara behövd, men vårt samhälle har idag en hel del behov och problem som behöver tas itu med.

Skatten är ingen kostnad, det är en investering för att lösa behov och problem i vårt samhälle.

Flera av dessa är decennier gamla behov och problem som vi dragits med, som blivit värre och som föregåtts av enorma skattesänkningar.

Men dessa skatter har egentligen behövts hela tiden. Därför kräver jag att politiker tar sig i kragen och sätter in de medel som skolor, poliser, vård, omsorg och andra offentliga instanser som räddningstjänst skriker och skrikit om i decennier.

Lyssna på vardagshjältarna som dag in och dag ut håller ihop vårt land!

Det är inte för mycket begärt. Vi, den svenska befolkningen producerar så mycket varje dag att vi både kan ta hand om oss själva, våra barn, nära och kära samt hela samhället med allt som vi kan tänkas behöva i olika skeden av livet.

Både sådant som kräver väldigt mycket uppmärksamhet och resurser som skolgång, vård och omsorg, och andra skeenden i livet som innebär att vi kan leva tryggt, spara pengar och göra saker som att resa och ha en fritid utan inslag av korruption, fusk och hot.

Det är möjligt tack vare vår omfördelningspolitik som ser till att alla bidrar till det gemensamma och får chansen att ta del av allt detta.

Omfördelningspolitiken ska inte lämna någon åt sitt öde utan alla ska känna att det är mödan värd. Skatten är ingen kostnad, det är en investering. Det är en investering för att lösa behoven och problemen i vårt samhälle, det är ersättningen vi, den svenska befolkningen, kräver!

I dagens samhällsdebatt och trender i samhället så har vi gått mer och mer till en sorts survival of the fittest. Fler och fler får klara sig själva och ska få mindre och mindre hjälp av andra. Grupper ställs mot varandra. Nyckeltal redovisas hej vilt och hat sprids – samtidigt som den mest centrala aspekten glöms bort: den enskilda människan och hennes livsvillkor.

Redan 1965 höll Olof Palme ett radiotal där han reflekterade över invandringen och det nya Sverige. Då sa han bland annat:

»Fördomen har alltid sin rot i vardagslivet. Den gror på arbetsplatsen och i grannkvarteret. Den är ett utlopp för egna misslyckanden och besvikelser. Den är framför allt ett uttryck för okunnighet och rädsla. Okunnighet om andra människors särart, rädsla för att förlora en position, ett socialt privilegium, en förhandMinskrätt. En människas hudfärg, ras, språk och födelseort har ju ingenting med mänskliga kvaliteter att göra. Att gradera människor med sådan måttstock står i bjärt kontrast till principen om människors lika värde. Men den är skamligt enkel att ta till för den som känner sig underlägsen – på arbetsplatsen, i sällskapslivet, i konkurrensen om flickan eller pojken.«

Om svensk politik, demokrati och samhällsbygge ska överleva, så krävs nu tillräckligt stora insatser för att kunna mäkta med de behov och problem som det svenska folket har.

Pengar finns, men att sätta dem i rullning där de behövs är politikens största utmaning idag.

Pengar finns, i överflöd! Det vet vi, vi ser hur tillväxten stegrar, vi ser hur välmående börsen är och hur antalet miljardärer växer till antal varje år samt hur mycket pengar som skattesmits med. Pengar finns, men att sätta dem i rullning där de behövs är politikens största utmaning idag.

Kära politiker: Det är dags att göra er plikt. Ingen svensk medborgare ska känna sig obehövd, bortvald och ersatt. Problemen och behoven måste adresseras konkret och sakligt nu. Ni måste vara ärliga, visa respekt och förtjäna vår tillit. Det är ert ansvar. Då kommer vi känna oss lyssnade på!

Robin Rushdi jobbar till vardags på ett fastighetsbolag med hållbarhetsfrågor och driver ett socialt entreprenörskap som heter Gröna Grannar med fokus kring demokratisering, inkludering och civilsamhällets plats i staden

Inlägget Minskade fördomar kräver mera skattepengar dök först upp på Dagens Arena.

Nu väntar sanningens minut för C och L

Dagens Arena -

När dammet från talmansvalet och statsministeromröstningen har lagt sig kommer alla tvingas se sanningen i vitögat. Och det är Centerpartiet och Liberalerna som måste välja. 

Det är lockande att gå i opposition. Tänk att få tid att utforma det ultimata reformpaketet. Bygga det där folkrörelsepartiet alla drömmer om. Slippa göra väljare och medlemmar besvikna med mjäkiga kompromisser. Istället tydliggöra skiljelinjer, skärpa partiets profil, attrahera nya, coola kandidater och sympatisörer med visionär politik.

Problemet är att politik är på riktigt. Politik påverkar människors vardag. Våra liv och våra kroppar. Nästa regering kan bli en ekonomiskt ansvarsfull mittenregering, eller en regering som slösar iväg Magdalena Anderssons fulla lador på skattesänkningar som fräter hål i välfärden. Den kan ta avgörande steg mot ett mer klimatsmart samhälle, eller gigantiska dieselosande steg i motsatt riktning.

Nästa regering kan försvara det öppna samhällets principer: alla människors lika värde, en fri press och ett fritt kulturliv, en stark rättsstat. Eller låta ett parti få inflytande som med den tidigare folkpartiledaren Maria Leissners ord vill »ersätta opolitiska statstjänstemän med lojalister, göra oberoende public service till sina politiska redskap, bekriga civilsamhället, misstänkliggöra den fria pressen, förvandla nationella, etniska, religiösa och sexuella minoriteter till andra klassens medborgare eller till och med avskilja dem från sitt medborgarskap.«

Det spelar roll vem som sitter i regeringen, och vem som bestämmer statens budget. De partier som har möjlighet att ha inflytande har en skyldighet att försöka använda sig av den möjligheten. Även om det smärtar.

En statsvetare har räknat ut att det går att forma hundratals olika regeringskonstellationer utifrån årets valresultat. De flesta är mer eller mindre osannolika.

I själva verket finns det inte hundratals alternativ. Utan två. En blocköverskridande regering, eller en regering som får igenom sin politik med stöd av SD. Och det är Centerpartiet och Liberalerna som måste välja.

  • Antingen tar de Stefan Löfvens uträckta hand, och sätter sig i förhandlingar om en blocköverskridande mittenregering.
  • Eller så lägger de sig platt för en regering som är beroende av SD.

Det spelar ingen roll om Annie Lööf och Jan Björklund väljer att ädelmodigt avstå från statsrådsposter, och se på när Moderaterna bildar regering ensamma eller tillsammans med Kristdemokraterna. Beroendet av SD är det samma.

En regering som består av M och KD skulle behöva stöd från SD för varje krona i sin budget.

När dammet från talmansvalet och statsministeromröstningen har lagt sig kommer alla att tvingas stirra sanningen i vitögat: Det är den budget som får flest röster som vinner. M och KD har tillsammans bara 92 mandat. Riksdagens största parti Socialdemokraterna har 100. Alliansen har som bekant 143 mandat, de rödgröna ett mandat mer. Mittenregering, eller SD-stöd.

En regering som består av M och KD skulle behöva stöd från SD för varje krona i sin budget. Och det är, som näringslivstoppen Marcus Storch påpekat, oerhört naivt att tro att SD:s stöd är gratis.

Moderaterna skulle såklart kunna göra som Carl Bildt gjorde förra gången det begav sig, 1991 till 1994, när Ny Demokrati var vågmästare.

Ny Demokrati hävdade hela tiden att de fått igenom X och Y i förhandlingar med den borgerliga regeringen, Bildt blånekade. SD skulle dock förmodligen inte vara lika lättdumpterade som Ian Wachtmeister och gänget var då. Och inte vi väljare heller.

Både C och L har gått till val på två löften: 1) att hålla ihop Alliansen, och 2) att förhindra att Sverigedemokraterna får inflytande.

Om C och L låter bli att förhandla med Socialdemokraterna, och istället väljer att öppna dörren för en moderatledd M+KD-regering som är beroende av stöd från SD har de brutit båda löftena. Samtidigt.

Att släppa fram en sådan regering skulle vara att låta SD splittra Alliansen. Och det skulle ge SD helt avgörande inflytande över Sverige.

Det borde alltså verkligen inte vara ett svårt beslut. Ändå verkar det vara så svårt att fatta.

Inlägget Nu väntar sanningens minut för C och L dök först upp på Dagens Arena.

Storch om uttalande mot SD: »Mycket gott mottagande«

Dagens Arena -

Näringslivsprofilen Marcus Storch gick i går till hårt motangrepp mot Antonia Ax:on Johnson med flera, som uppmuntrar alliansen att bilda regering med stöd av SD. Storch säger i dag att han har fått ett »mycket gott« mottagande av artikeln. Men stora delar av näringslivet håller låg profil.

»Går vi den vägen som Antonia och många andra i näringslivet nu föreslår är jag övertygad om att vi kommer att vakna upp en vacker dag och ställa oss frågan; vad har vi gjort?« sa Marcus Storch i en intervju med Dagens Industri på söndagen.

Intervjun var en reaktion på att höga näringslivsprofiler – däribland Antonia Ax:on Johnsson – dagen innan i samma tidning gått ut och uppmanat alliansen att ta stöd av SD för att lyckas bilda regering och föra borgerlig politik.

– Jag är en liberal humanist som kan slåss till döden för de goda värderingarna, men däremot ser jag inte varför alliansen ska avstå från att ta makten och genomföra reformer som är bra för Sverige, sa Antonia Ax:son Johnson, som själv är engagerad som lokalpolitiker för Liberalerna, till DI.

Hon sa också att hon inte ser något hinder i SD:s politik när det gäller företag, skatter och ekonomi, för att de skulle samarbeta med de borgerliga partierna.

Förutom Antonia Ax:son Johnson, under 35 år ordförande för Axel Johnson-gruppen, deltog Johan Andersson, vd för Mellby gård och entreprenören Dan Olofsson i hennes uppmaning till alliansen.

Marcus Storch var under många år vice ordförande under Antonia Ax:son Johnson i Axel Johnson AB, och har även suttit i styrelser för Nordstjernan, NCC och Dagens Industri. Som ordförande för Nobelstiftelsen gjorde han sig känd genom att vägra bjuda in Jimmie Åkesson till Nobelfesten.

Han uttrycker besvikelse och kallar det för »enormt naivt« och »skrämmande« av de näringslivsföreträdare som vill se SD som stödparti för en borgerlig regering.

»Tror man att SD har gett sig in i det här för att ge bort sitt stöd gratis?« frågar han sig bland annat i intervjun med DI.

Hans uttalanden i artikeln har i sociala medier bland annat applåderats av C-ledaren Annie Lööf och av olika fackliga företrädare.

När Dagens Arena kontaktar Marcus Storch på måndagen och frågar om vilket mottagande han har fått på artikeln svarar han att det varit »mycket gott«. Han vill däremot inte precisera om reaktionerna har kommit från andra inom näringslivet.

– Om någon har hört av sig till mig privat så vill jag inte föra det vidare, säger Marcus Storch.

Organisationerna Svenskt Näringsliv och Företagarna uppger att de inte tar ställning i frågan om regeringsbildning när Dagens Arena kontaktar dem.

Dagens Arena har också kontaktat företrädare från några av de största företagen välfärdsbranschen men fått beskedet av i princip alla att de inte vill uttala sig i frågan. Skolkoncernen Academedia, som ägs av ovannämnda Mellby gård, är ett exempel.

– De (Mellby gård, red. anm) får naturligtvis gå ut i vilka frågor de vill. Vi påverkas inte av det och vill inte delta i den diskussionen, säger Paula Hammerskog, kommunikationsdirektör på Academedia.

Peje Emilsson, grundare av Kunskapsskolan och vd på Kreab, avstår från att kommentera, och även Internationella Engelska skolan, IES, vars grundare tidigare kallat Sveriges nuvarande rödgröna regering för »kommunistvälde«, ligger lågt:

– Vi är ingen politisk organisation, vi bedriver skolverksamhet, säger Jonathan Howell, presskontakt på IES.

Assistansbolaget Humana och vårdjätten Attendo tackar också nej till att kommentera regeringsbildningen.

– Nej, vi lägger oss inte i det, hälsar Stefan Svanström, presskontakt på Attendo.

Dagens Arena har också sökt Kappahls vd, då klädföretaget är ett annat av bolagen som ägs av Mellby gård, men inte fått något besked.

Industrimannen Carl Bennet, styrelseordförande i bland annat Getinge och Elanders, avstår också från att kommentera regeringsbildningen.

Inlägget Storch om uttalande mot SD: »Mycket gott mottagande« dök först upp på Dagens Arena.

C-väljare vill se samarbete med S

Dagens Arena -

Alliansens väljare är splittrade i vilka de vill se ska regera tillsammans. Över hälften av C-väljare kan acceptera en regering där S ingår, men färre än var tionde kan tänka sig SD. Det visar DN/Ipsos senaste mätning. 

Talmansomröstningen är i full gång. Men knappt hade dagen börjat förens liberalernas Jan Björklund mötte pressen och fick frågan om regeringsbildningen. L-ledaren meddelade att han säger blankt nej till en Alliansregering med stöd av Sverigedemokraterna.

När Ulf Kristersson anlände till riksdagen avböjde han att kommentera på allianskollegans uttalande

– Vi tar en sak i taget, i dag är det val till talman.

Samtidigt har tonläget varit högt från Alliansen om att de har vunnit valet och att man är det »naturliga regeringsalternativet« trots att S blev största parti och de rödgröna blev största block, om än bara med ett mandat.

Bakom Alliansens resonemang räknar man inte in Vänsterpartiets roll och stöd i det rödgröna blocket.

Bland de borgerliga partierna är det bara Kristdemokraterna som sagt att de kan tänka sig att bilda regering med stöd av SD, även om de än så länge inte säger sig vilja föra aktiva förhandlingar med partiet.

Moderaterna står med benet i både allianslägren: de vill inte sammarbeta med SD, men säger samtidigt inte aktivt nej till tyst stöd från Jimmie Åkesson och hans parti. I ett försök att jämka samman de två linjerna har alliansledarna sökt stöd från Socialdemokraterna.

Något som kraftigt avvisats som ett alternativ av Stefan Löfven (S).

– Nu uttrycks även förhoppningar att vi Socialdemokrater skulle bortse från den möjliga mandatfördelningen och i stället erbjuda oss att bli stödparti åt det borgerliga blocket, det är en tanke som kan avskrivas fullständigt. Det är självklart att vi inte kommer att bli stödparti för att ge konstgjord andning åt blockpolitik i fyra år till, sa Stefan Löfven ett par dagar efter valet.

Men det är inte bara Alliansen som är splittrad. Även Alliansens väljare har olika åsikter i frågan.

DN/Ipsos senaste undersökning visar att en majoritet, nästan 6 av tio, av Centerpartiets väljare kan tänka sig ett allianssamarbete med Socialdemokraterna. Men bara 1 av 10 kan tänka sig samma samarbete med Sverigedemokraterna.

M 76%, L 82%, KD 62% MP 38%, V 11%, S 57%, SD 7%, vet ej 3%

 

– I valet mellan samarbete med Socialdemokraterna eller med Sverigedemokraterna finns en djup klyfta bland borgerliga väljare, med centerpartister och liberaler på den ena sidan och moderater och kristdemokrater på den andra, säger David Ahlin, opinionschef på Ipsos, till DN.

Endast 2 av 10 moderatväljare kan tolerera en regering där S ingår medan drygt 3 av 10 kan tänka sig att se SD-statsråd.

L 73%, C 69%, KD 75%, MP 9%, V 4%, S 21%, SD 33% Vet ej 3%

 

Läs mer: C troligast att hamna i regering

Läs mer: 324 M-politiker vill samarbeta med SD

Värt att notera är att trots att alla alliansväljare framförallt vill se de andra allianspartierna i regeringen, så är Centerväljarna nästan lika öppna för S som för Kristdemokraterna. 57 procent säger ja till S, 62 procent till KD.

Under helgen tackade Miljöpartiet ja till den inbjudan de har fått från Alliansen i Stockholms läns landsting, att inleda samtal för ett möjligt samarbete i SLL. Kanske är det en möjlighet även på riksplanet.

Nästan 40 procent av Centerpartisterna kan se ett samarbete med MP men bara 9 procent av Moderatväljarna.

Trots att upp till var femte röst på Miljöpartiet kom i form av stödröster från S och V är det enligt DN/Ipsos ett starkt stöd inom MP:s väljarkår att bilda regering med de borgerliga mittenpartierna.

Läs mer: Stödröster räddade kvar MP i riksdagen

Jimmie Åkesson (SD) har sagt att ut en M-KD-regering med stöd av SD är det han helst ser. Men trots att en stor del av partiets retorik under valrörelsen handlade om att avsätta S-regeringen så har SD-ledaren samtidigt sagt att stödet från SD är avhängt vilket inflytande partiet får, och »att ett stöd till S inte kan uteslutas om de borgerliga ”betalar” för dåligt«.

Hans väljare är dock inte lika förtjusta i möjligheten till samstyre med S. Enligt DN/Ipsos mätningen är det färre än 2 av tio SD-väljare som vill se socialdemokrater i kabinettet. Däremot vill 7 av 10 se banden bindas med M.

Enligt mätningen har Stefan Löfven (S) har ett hyfsat starkt mandat från sina väljare att söka samarbete i mitten. Mer än 5 av 10 skulle godta en regering där C ingår. Vilket också återspeglas inom partiet, där flera lokala S-toppar gärna ser en mittenregering.

Men ännu fler, 6 av 10 S-väljare, acceptera vänsterpartistiska ministrar.

Läs mer: S+C+L-regering: »Svår ideologisk reträtt«

Inlägget C-väljare vill se samarbete med S dök först upp på Dagens Arena.

Avgjort: Fornarve vinner striden om andre vice talman

Dagens Arena -

SD:s kandidat Björn Söder förlorade alla tre omröstningen till posten som andre vice talman. Vinnare blev istället Vänsterpartiets Lotta Johnsson Fornarve, efter att S, MP och V röstat för. Alliansen lade ner sina röster. Nu hoppas SD att Söder kan bli tredje vice talman. 

Talmansomröstningen blev klar på förmiddagen och Andreas Norlén (M) vann med 203 röster. Åsa Lindestam (S) fick 145 röster. Hon väljs istället genom acklamation till förste vice talman.

Även posten till andre vice talman är nu avgjord. Det tog tre omgångar eftersom att ingen av de två kandidaterna fick hälften av rösterna. Vinnare i alla tre omgångar blev Lotta Johnsson Fornarve (V).

I första omröstningen fick Fornarve 147 röster. Björn Söder fick 80 röster. 121 ledamöter röstade blankt.

Johnsson Fornarve vann även den andra omröstningen med 149 röster. Björn Söder fick 82 röster. 116 röstade blankt.

I den slutgiltiga omröstningen vann Fornarve med sina 149  röster, mot Björn Söders 82. Det innebär att 20 kandidater utanför SD röstade på Björn Söder.

När det stod klart att så väl S som V och MP skulle rösta på Fornarve sa Björn Söder till Aftonbladet att han tyckte det var tråkigt.

– Jag tycker det är beklagligt att man föreslår en kandidat som inte har väljarstöd eller riksdagens sammansättning i ryggen, säger Söder till Aftonbladet.

Innan omröstningen intog SD:s gruppledare i riksdagen, Mattias Karlsson, podiet och argumenterade för att praxis om proportionalitetsprincipen ska gälla.

– Det handlar om respekten för 1,1 miljoner människor som röstade på Sverigedemokraterna.

Mia Sydow Mölleby (V) föreslog Lotta Johnsson Fornarve till posten med hänvisning inte bara till Fornarves långa engagemang för mänskliga rättigheter, men också för att talmannen ska representera hela riksdagen.

– En viktig princip som har gällt hela tiden är att talmannen ska ha stort förtroende i riksdagen, representera hela landet och stå för alla lika värde.

På måndagsförmiddagen innan talmansomröstningen drog igång samlade Socialdemokraterna till pressträff för att meddela att det inte kommer rösta på Björn Söder (SD) till posten som andre vicetalman.

– SD är ett parti som gång på gång gör skillnad på svenskar och svenskar, säger Anders Ygeman (S).

Partiet valde istället att rösta för Vänsterpartiets kandidat Lotta Johnsson Fornarve. Något som även Miljöpartiet tidigare gått ut med.

Som princip och praxis ska talmansposterna gå till partier efter storlek och största block.

Jimmie Åkesson (SD) var dock inte förvånad över Socialdemokraternas beslut.

– Det var inte helt oväntat, det har hängt i luften. Socialdemokraterna har slagit sig på bröstet att de står upp för praxis, men nu när det inte passar dem så frångår de principerna, säger SD:s partiledare.

Sverigedemokraterna som idag är tredje största parti och kutym ger att de ska få posten som andre vice talman. De rödgröna frångår praxis, med hänvisning till att Alliansen gjorde det då de nominerade moderaten Andreas Norlén som talmanskandidat, även fast de varken är största parti eller största block.

Alliansen lade ner sina röster i omröstningen om andre vice talman.

Centerpartiets gruppledare Anders W Jonsson gick innan omröstningen upp i talarstolen och sa att Centern inte kan rösta för Björn Söder, efter som att »Centerpartiet är Sverigedemokraternas ideologiska motpol«. – SD är ett parti med rötter i den svenska nazismen. De har en idébas som är motsatsen till vad Centerpartiet står för. Men de vände sig också specifikt emot nomineringen av Björn Söder som, Anders W Jonsson sa, också har gjort »rasistiska och djupt ovärdiga« uttalanden under mandatperioden, men Anders W Jonsson meddelade också att C inte heller skulle komma att ställa sig bakom »riksdagens andra ytterparti«, Vänsterpartiets, kandidat.

Till tredje vice talman föreslår Centerpartiet ledamoten Kerstin Lundgren (C). Sverigedemokraterna föreslår att Björn Söder åter väljs till tredje vice talman.

Men med rösterna 272 röster mot 69 vann Kerstin Lundgren omröstningen.

 

Sveriges nya talman Andreas Norlén höll efter omröstningen en presskonferens där han fick frågor om framtiden.

– Om statsministeromröstningen leder till att statsministern avgår, får vi återkomma till frågan men det är för tidigt, svarar Norlén på frågan om han ska sätta sig och samtala med partiledarna.

Imorgon, tisdag, klockan 09:30 ska omröstningen av ifall statsministern Stefan Löfven har fortsatt förtroende av riksdagen ske meddelar Anders Ygeman till Expressen.

På frågan om Norlén kommer att lägga ett förslag på statsminister utan att vara säker på att det går igenom svarar han att det är en fråga »vi får återkomma till«.

Norlén säger också att om Sverige kommer att styras av en minoritetsregering så kommer riksdagen ha en central roll i regerandet av landet, »mer än förr«.

Den tidigare talmannen, Urban Ahlin, har lämnat alla politiska uppdrag. Han åker närmst på semester med sin fru uppger Expressen.

Läs mer: Alliansens talmanskandidat får SD:s stöd

Texten uppdateras

Inlägget Avgjort: Fornarve vinner striden om andre vice talman dök först upp på Dagens Arena.

Därför utmanade jag Jimmie Åkesson om »svenskhet«

Dagens Arena -

Varför ska en människa bli just svensk för att få möjlighet att tillhöra, eller ens få ett jobb? Finns det endast en kultur i Sverige, eller finns det flera? undrar Nasser Naje Lazem. 

Lördagen den 8 september utmanade jag Jimmie Åkesson att söka samma arbete som jag. Det var ett svar på hans uttalande på SVT:s slutdebatt kvällen innan.

Jag radade upp mina meriter och menade på att om Jimmie mot förmodan skulle få jobbet, är det endast på grund av att vi lever i ett samhälle med strukturer som väger namn över meriter.

Utmaningen har blivit mycket uppmärksammad på sociala medier där många kände igen sig. Människor med utländsk bakgrund skrev och förklarade hur dem blivit sållade från jobb trots högutbildning.

Det har också riktats en del hat och bortförklaringar som jag vill möta här

Meningsmotståndare söker bortförklara det Jimmie sa i slutdebatten på SVT.

»Han borde ha lyssnat till hela uttalandet” säger den ene, ”SVT och vänsterradikala censurerade och tog uttalandet ur sammanhanget« säger den andre.

Mot förmodan lyssnade jag klart på hela Jimmies uttalande och minns väl vad han sa.

Efter drevet om att människor inte fick arbete därför att de inte var svenskar och att de inte passade in försökte Jimmie försköna sitt uttalande med att det var just vad han ville göra.

Genom att, som han uttryckte det, ge de här människorna chansen att bli just svenskar och därav möjligheten att passa in. Märk här hans assimileringsretorik.

Assimilering handlar  om att helt byta ut det gamla mot det nya för att få tillhöra.

Assimilering innebär att en människa raderar ut sin egen kultur och de egna värderingarna för att omfamna majoritetsbefolkningens.

Här handlar det om att helt byta ut det gamla mot det nya för att få tillhöra. Där har vi problemet. Varför ska en människa bli just svensk för att få möjlighet att tillhöra, eller ens få ett jobb?

Räcker det inte med att en människa arbetar, tillför något positivt, bidrar till samhället, följer lagar och regler och lever ett sunt liv, oavsett tro, bakgrund, kön eller sexualitet?

Det verkar inte räcka för Jimmie, eftersom han verkar tro att det behövs mer än så, det behövs svenskhet för att fullt ut passa in. En särskild »nedärvd essens«. När inte ens Zlatan verkar vara svensk nog för honom vet jag inte om någon vid namn Nasser någonsin skulle ha en chans att bli just svensk.

Missförstå mig inte nu, alla som läst min tidigare artikel på ETC om nationalism vet att jag aldrig skulle yrka på något sådant.

Jag är nöjd med att vara en människa utan nationstillhörighet. Min mening är inte att trampa någon på tårna, eller på något sätt anse mig vara bättre än någon annan.

Men jag har svårt att yrka på någonting så diffust, så subjektivt som exempelvis svenskhet och svenska värderingar. Jag fortsätter mina frågor för att klargöra min mening.

Finns det endast en kultur i Sverige, eller finns det flera?

I så fall levde min far och dog i Irak utan vetskapen om att han var svensk.

Som det hittills har verkat under mina 21 år i landet, så finns det flera olika kulturer och flera olika generationer med olika intressen och värderingar.

Vilket tycker Jimmie att Nasser ska assimilera sig till för att få tillåtelse att tillhöra?

Eller ska Nasser ta till sig alla? Ska jag därav både bli hiphoppare, punkare, hippie, måste jag dricka nubbar på midsommar, dansa runt en stång föreställande en pung som befruktar jorden?

Vad om jag är en nykterist eller är vegetarian och inte åt varken julskinka, prinskorvar eller drack snaps. Kan jag få ett jobb? Får jag tillhöra? Får jag bli en del av samhället?

Jag vill också förstå vad svenska värderingar är? Kan någon förbarma sig över en ignorant främling, snälla ös över mig med förklaringar?

Vad är svenska värderingar? Har svenskheten monopol på dessa värderingar?

Några uttalar sig om att svenska värderingar är att eftersträva jämställdhet och jämlikhet mellan människor. Är det verkligen så?

I så fall levde min far ett helt liv i opposition mot regimer och diktaturer i Irak. Han stred för dessa värderingar och blev fängslad, torterad, hans naglar utdragna med en tång, hans kropp elektrifierad och sönderslagen tusentals gånger.

Han blev nedgrävd i ett av världens strängaste fängelser som var känd för att radera ut politiska fångar.

Han var en kulturmänniska, en poet som med sina ord försökte bidra till ett jämlikt och jämställt land. I så fall levde min far och dog i Irak utan vetskapen om att han var svensk.

Nasser Naje Lazem är författare till den självbiografiska romanen Drömmar i vaket tillstånd, som skildrar hur det var att som barn växa upp i Irak under krig, sanktioner, kvinnoförtryck och destruktiva maskulinitetsideal. Nasser är också initiativtagare till #invandrarstrejk.

Inlägget Därför utmanade jag Jimmie Åkesson om »svenskhet« dök först upp på Dagens Arena.

Låglönejobb är fattiga och otrygga jobb

Dagens Arena -

För de anställda med låglönejobb är tryggheten ofta betydligt sämre än den skulle varit med en subventionerad anställning. Risk finns att en jobbmarknad skapas med löner som inte går att leva på och som det är svårt att ta sig ur.

Fler låglönejobb. Det är en hörnsten i Alliansens och SD:s arbetsmarknadspolitik. Men argumenten för tesen har varierat visar en ny studie skriven av utredaren Anne-Marie Lindgren. När Moderaterna krävde fler låglönejobb i ett ekonomiskt program i början av 2000-talet var argumentet att de nya jobben i Sverige fanns inom servicesektorn, men att det krävdes lägre löner för att få fart på utvecklingen.

Idag råder framför allt brist på personal i jobb som kräver yrkes- och högskoleutbildning, vilket tyder på en tillväxt av jobb utanför låglönesektorerna. Därför har Alliansens bevisföring ändrats till ett allmänt resonemang om att sänkt pris på lönearbete ska leda till att fler anställs.

Lindgren konstaterar att forskningen om effekterna av lägre lägstalöner är mager. Däremot finns betydligt mer forskning om effekterna av andra åtgärder för att sänka arbetsgivarnas lönekostnader.

Det handlar om anställningar som är subventionerade av staten, sänkta arbetsgivaravgifter, skattesubventionerade jobb (RUT och ROT) och sänkt moms. Ofta riktar sig dessa åtgärder specifikt till vissa grupper som har svårt att få ett jobb och ibland har de använts som regionalpolitiska verktyg. Forskningen visar, inte överraskande, att de personer som oftast anställs är de som redan från början står nära arbetsmarknaden, medan åtgärderna har svårare att nå andra.

En generell bild är att arbetsgivarna ofta har ett svalt intresse för subventionerade anställningar även när en stor del av lönen är betald av staten. Skatteavdrag och momssänkningar har stundtals lett till att branscher expanderar, men samtidigt har effekten blivit att andra sektorer trängts undan.

Efter den tidigare Alliansregeringens sänkning av restaurangmomsen ökade visserligen antalet jobb, men inte mer än vad branschen hade ökat åren dessförinnan.

Det är samtidigt nödvändigt med en rad åtgärder för att underlätta för personer att komma ut i arbetslivet och för att göra fler anställningsbara. I synnerhet kan riktade stöd ha en viss effekt. Redan idag finns också exempelvis en omfattande flora av olika former av subventionerade anställningar; som lönebidragsanställningar för funktionsnedsatta, nystartsjobb för långtidsarbetslösa och introduktionsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända.

För en arbetsgivare är effekten ungefär densamma om en lön är subventionerad eller om lönen är lägre. För de anställda är skillnaden desto större.

För en arbetsgivare är effekten ungefär densamma om en lön är subventionerad eller om lönen är lägre. I båda fallen minskar kostnaderna. För de anställda är skillnaden desto större. Det handlar om att få betalt enligt rådande avtal, men med stöd från staten, eller om att få rejält nedtryckta löner.

Särskilt stora blir de sociala konsekvenserna om det växer fram en stor låglönemarknad och om fler fastnar permanent i låglönejobb.

Inte minst Ulf Kristersson har hänvisat till att de tyska så kallade minijobben (”gerungfügige Beschäftigung”) borde vara en modell även för Sverige. Över 7 miljoner tyskar har idag sådana minijobb där lönen är maximalt 450 euro i månaden för ett arbete som motsvarar ungefär en tredjedelstjänst. Minijobben ger varken rätt till a-kassa eller sjukersättning, inte heller ger jobben någon avsättning till pension.

Lindgren skriver att minijobben snarast borde kallas för deltidsjobb med osäkra villkor. Hon konstaterar också att merparten av dem med minijobb är pensionärer, studenter, och hemmafruar, det vill säga personer som har en annan försörjning eller en annan försörjare.

När det gäller effekterna på individnivå finns det en omfattande forskning om låglönejobbens effekter. Den pekar på sämre hälsa, kortare medellivslängd och en förstärkt bostadssegregation. Märkligt nog hänvisar aldrig förespråkare av lägre löner till den forskningen.

På samhällsnivå blir effekten av en svällande låglönesektor att många arbetstagare kommer att betala mindre skatt än vad de kostar välfärden. Det är inte svårt att räkna ut vad detta skulle leda till i nästa led: En skatterevolt från höginkomsttagare som inte längre vill subventionera välfärden för grupper med låga inkomster.

Inlägget Låglönejobb är fattiga och otrygga jobb dök först upp på Dagens Arena.

C troligast att hamna i regering

Dagens Arena -

Fyra regeringsunderlag av 255 möjliga är troligast när forskarna har analyserat utspelen innan valet. Centern sitter med i alla och »kommer att få mycket inflytande över svensk politik«.

Valet innebar en tydlig högersväng om man ser till väljarnas ideologiska hemidentitet. Det är ett flertal av de svenska väljarna som har hjärtat till höger, visar eftervalsanalyser som presenterades på SCB:s demokratidag 2018.

2018 års regeringsbildning ser ut att bli något av en rysare. Det rödgröna-blocket är visserligen störst, med ett mandat, men har tappat många väljare sedan föregående val. Alliansen menar att de är det största regeringsalternativet, då de inte vill kännas vid att Vänsterpartiet ingår i det rödgröna-blocket. Men Allinsen har samtidigt haft hög svansföring i frågan om stöd från SD, vilket då kräver att de får tyst stöd från någon av S, MP och V.

MP är kanske det troligaste alternativet, men som Dagens Arena rapporterade om i fredags så kommer var femte röst på MP från Vänstern och Socialdemokraterna, vilket eventuellt försvårar möjligheten att byta block.

Johan Hellström, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet, har gått igenom alla regeringsalternativ som finns. Med åtta riksdagspartier som vi har idag, med den mandatfördelning som blev, så finns det rent matematiskt 255 regeringsalternativ.

Det är svårt att veta vilka som vill samarbeta med varandra, då de åtta partierna placerar sig olika långt ifrån varandra beroende på vilken skala du ställer upp dem på (höger/vänster, GAL/TAN osv).

Det Johan Hellström med kollegor därför gjorde var att inför det här valet kolla alla medieutspel som gjordes av svenska partiledare och filtrerade de 255 möjligheterna genom den informationen för att få fram vilka alternativ som finns kvar. Vilka vill styra med vilka?

– Vi fick svaret noll. Det fanns inget regeringsalternativ, det var alltid någon som motsatte sig samarbete med någon annan, säger Johan Hellström, som ändå presenterar fyra kvalificerad gissningar om hur regeringsbildningen kommer att se ut, baserat på datan.

V+S+MP+C får tillsammans 175 mandat. S+MP+C+L+KD får tillsammans 189 mandat. C+KD+M+SD får tillsammans 185 mandat. C+L+KD+M+SD får tillsammans 216 mandat.

 

Baserat på utspelen är den en 50,1 procent chans att regeringen kommer bestå av V+S+MP+C. 53 procent chans att det blir C+KD+M+SD. Något högre, 54,2 procent, chans att S+MP+C kommer regera ihop.

Högst sannolikhet enligt Johan Hellström har Allinsen+SD med nästan 62 procent.

– Som ni kan se i alla de här fyra regeringsunderlagen så är Centerpartiet alltid med. Centern har en central funktion och kommer att få mycket inflytande över svensk politik i den här mandatperioden. Isoleringen av SD kan komma att brytas och att de blir en del av Alliansens regeringsunderlag. Men hur troligt eller hur otroligt är det att Centerpartiet är villiga att kring vissa frågor stödja sig på Vänsterpartiet? säger Johan Hellström.

Han tror att den första omröstningen kommer att vara den för eller emot Alliansparti-alternativet och att Sverigedemokraterna kommer att spela en nyckelroll.

Ska de acceptera en Alliansregering utan krav, och släppa igenom den? Gör de inte det kan alternativet för dem bli mycket sämre menar Johan Hellström och pekar på möjligheterna till en regering där både Centern och MP ingår.

– Det är nog inte en ideal situation för dem. Samtidigt kan de ställa krav i samband med budgetomröstningen i december, säger Johan Hellström.

Inlägget C troligast att hamna i regering dök först upp på Dagens Arena.

Utarmning av Palestina ingen väg mot fred

Dagens Arena -

Från Vita Huset strömmar vittnesmål om hänsynslöst och nyckfullt styre. Indragna bidrag till UNRWA, FN:s organisation för palestinaflyktingar, är ett exempel som det varit alldeles för tyst om, skriver Gun-Britt Andersson, tidigare statssekreterare (S)  på UD och UNRWA-chef.

En skrytsam president har sagt att han har den bästa strategin för att åstadkomma fred mellan Israel och Palestina.

Det blir mer och mer uppenbart att den strategin går ut på att kväsa palestinierna, *nu också genom att stänga deras kontor i Washington. Det är inte någon väg till hållbar fred.

Den som kränks ger sig aldrig. Hatet blir kvar som grogrund för konflikter och våld.

I 70 år har palestinierna varit fördrivna från sina hem sedan Israel bildades och kriget som följde. De har sedan dess haft världssamfundets stöd för att hävda sin rätt till återvändande eller kompensation.

Fredsprocessen eller processerna har handlat om detta. De har misslyckats men tidvis har hopp om en rättvis fred funnits.

Jag var chef för UNRWAVästbanken  när Oslo-avtalet med en färdplan mot fred kom 1993. Jag kunde då se hur palestinierna i lägren började planera för en framtid där de befann sig, godta kompensationen och kompromissa om rätten att återvända.

FN:s flyktingorgan UNRWA har varit centralt för att palestinierna som folk kunnat upprätthålla värdighet. Individerna har fått bra utbildning och hälsovård liksom ett minimum av försörjningsstöd där det behövts, nu också i krigets Syrien.

Hur länge finns pengar för lärarlöner, till medicin vid hälsocentralerna och nödhjälp till de mest utsatta i lägren i Syrien?

Runt om i världen finns väl rustade palestinier som kunnat sörja för sina familjer och hjälpa till hemma. Om barn och vuxna som finns kvar i flyktinglägren i Palestina, på Västbanken och i Gaza, i Jordanien, Libanon och Syrien genom USA:s stoppade bidrag till UNRWA nu berövas sina rättigheter till utbildning och hälsa bäddas för fortsatt katastrof.

Sverige, EU och många andra inser detta och fortsätter att stödja UNRWA. En del ökar sina bidrag och ansträngningar görs för att få bidrag från flera håll. USA har som ett led i sina tidigare engagemang för fred varit den största bidragsgivaren till UNRWA.

Det stora hål i UNRWA:s budget som president Trump nu lämnar efter sig kan svårligen täckas av andra. UNWRA:s skolor med mer än 50 000 elever har öppnats för läsåret som började i augusti.

Hur länge finns pengar för lärarlöner, till medicin vid hälsocentralerna och nödhjälp till de mest utsatta i lägren i Syrien?

USA.s kantringar i Mellan Östern politiken reser frågan vad EU och Sverige kan göra nu för att blåsa liv i en process mot en rättvis fred? Den viktigaste uppgiften är kanske att göra allt som är möjligt för att förmå USA:s president att sluta göra livet extra surt för palestinierna. Stöd till UNRWA är en förebyggande insats för fred.

*Fotnot: I fredags (21 september) stängs PLO: ambassad/ kontor  i Washington – visum har dragits in för representanten med familj. .

Gun-Britt Andersson är vice ordförande för Expertgruppen för biståndanalys och tidigare statssekreterare bl.a på UD när Socialdemokraterna styrde. 1992-1994  var hon chef för UNRWA på Västbanken i Jerusalem.

Inlägget Utarmning av Palestina ingen väg mot fred dök först upp på Dagens Arena.

Ny guldålder för feminismen i USA

Dagens Arena -

August Palm förfasades över kvinnorättsrörelsen i Amerika under sin resa dit. I dag finns skäl för svenska kvinnor att ta inspiration av den amerikanska feminismen eftersom pendeln verkar svänga till deras fördel  i USA.

År 1900 anländer den svenska socialdemokratins fader, August Palm, till Amerika. Under några månader, skriver SvD:s Karin Henriksson i sin nya bok Vänstern i USA, reser han runt och håller föredrag på olika arbetarklubbar, från New York till Minneapolis och St. Paul.

Palm stöter också ihop med några kvinnoröstskämpar – de första feministerna – och grips av instinktiv motvilja, typisk för tiden. Kvinnorna i USA, skriver han, »omhuldas på alla möjliga sätt«.

Han gissar att det beror på att det i nybyggarlandet har varit kvinnobrist. Som en följd av rådande situation, har amerikanskorna blivit »bortskämda och pocka på företrädesrättigheter, privilegier, uppmärksamhet och skydd i både tid och otid«. Nej, bättre då med de förnöjsamma systrarna hemma i Sverige.

Numera, när USA sedan länge framstår som det mest konservativa av alla västländer, är det lätt att glömma bort att den moderna kvinnorörelsen faktiskt föddes där.

Långt innan svenska kvinnor började formulera ett motstånd mot den hatade förmyndarlagen, än mindre höja rösterna i frågan om allmän rösträtt, slogs amerikanska feminister för lika rättigheter, även för tillgång till fri abort.

Eller som kväkaren och kvinnorättspionjären Sarah Grimké en gång skrev: »I ask no favors for my sex. All I ask of my bretheren, is that they will take their feet from off our necks.«

Inför valen 2018 och 2010 ryckte demokraterna upp sig. Många nya kandidater, inte minst kvinnor, ställde upp för partiet.

Desto sorgligare att många delstater i dagens USA, med en allt mer konservativt dominerad Högsta Domstol (exakt hur konservativ får man klart för sig när man ser den bioaktuella filmen »RBG« om domaren och kvinnorättskämpen Ruth Badger Ginsberg), lutar alltmer åt att inskränka aborträtten.

Allt är dock inte nattsvart.

Hillary Clintons historiska förlust mot den superpatriarkale Donald Trump kommer kanske att kunna betraktas som kulmen på en lång period då USA stegvis har avlägsnat sig från pionjärtidens och 1970-talets jämställdhetsideal. För det finns trots allt tecken på att pendeln håller på att slå tillbaka.

På samma sätt som den amerikanska vänstern befinner sig i en bättre sits än på länge, med en större öppenhet för fördelningspolitik och med några starka politiker som affischnamnen Bernie Sanders och Elizabeth Warren i fronten, anser många att den amerikanska kvinnorörelsen håller på att vakna till liv.

Inte minst för att Donald Trumps uttalat antifeministiska politik inspirerar till motstånd. Inför valen 2018 och 2010 ryckte demokraterna upp sig. Många nya kandidater, inte minst kvinnor, ställde upp för partiet. Kvinnor i USA, som är mer benägna än män att rösta, lägger oftare sina röster vänsterut.

Tendensen är ännu tydligare bland de yngre väljarna. Bland unga kvinnor är domare Ruth Badger Ginsberg en hjälte, ständigt aktuell i flödet under smeknamnet »Notorious RBG«.

I trendkänsliga Sverige har strömningarna förstås registrerats. Det är ingen slump att förre akademiledamoten Sara Danius knytblus blev högsta mode: den amerikanska, superradikala 70-talsfeminismen är tillbaka!

Inlägget Ny guldålder för feminismen i USA dök först upp på Dagens Arena.

Sidor

Subscribe to Klas Elowsson innehållssamlare - Sverige