Sverige

S pensionslöfte kan möta motstånd i »väktarrådet«

Dagens Arena -

Med utvecklingen mot allt fler fattigpensionärer är det välkommet att Socialdemokraterna nu föreslår att pensionsavgifterna höjs. Men de borgerliga i pensionsgruppen kan komma att lägga in sitt veto.

I förra veckan tillsatte regeringen en utredning för att se om det går att reformera den del av pensionssystemet som kallas premiepensionen (PPM).

Det är inte den första utredning vi fått som försökt korrigera det absurda i att vi ska välja mellan 800 pensionsfonder på PPM-torget.

Det är valfrihet, som utnyttjas av få, som därför är kostsam och som uppmuntrar svindleri, och därför borde avskaffas. Så tycker till exempel pensionärsorganisationerna, LO och en majoritet av svenska folket i opinionsmätningar.

Men det är nästan omöjligt att ett ens försiktigt reformera pensionssystemet. När det hela sjösattes för 25 år sedan var förutsättningen enighet mellan de sex partierna i den så kallade pensionsgruppen.

Då var PPM en våt marknadsdröm som de borgerliga hade. För att det skulle bli en kompromiss måste socialdemokraterna brutalt köra över sina egna oppositionella medlemmar ute i landet.

Den tvingande enighet som hindrar pensionsgruppen att ändra systemet är en auktoritär ordning som liknar ayatollornas väktarråd i Iran. 

Samma tvingande enighet finns idag om brister i pensionssystemet behöver korrigeras. Då räcker det om något parti lägger in sitt veto i slutna pensionsgruppen för att inget ska hända. Det är en auktoritär ordning, som liknar ayatollornas väktarråd i Iran, där man motsätter sig alla förändringar.

Det som dock öppnat för en ny utredning är att till och med de borgerliga i pensionsarbetsgruppen nu insett att någonting gått snett.  21 oseriösa fonder har nämligen slängts ut från PPM-torget och en handfull andra, till exempel Allra och Falcon Funds,  polisutreds misstänkta för att ha försnillat insättarnas pengar.

Men tro inte att PPM-systemet avskaffas om två år när utredningen ska vara klar. På sin höjd blir det en statlig upphandling av kanske tio noggrant kontrollerade fonder att välja mellan, för att behålla en slags låtsad valfrihet. Men många orättvisor kvarstår.

Som framgår av Anna-Lisa Sangregorios nya, engagerande bok Blåsningen (Karneval) har den kostsamma PPM-delen gjort att de »riktiga» pensionerna underfinansierats.

Det betyder att pensionerna varje år blir 1,6 procent lägre än löneutvecklingen. På sikt innebär detta att vi får en växande grupp fattigpensionärer, något som definieras som pensionärer med en inkomst efter skatt som understiger 60 procent av medianinkomsten.

Med tanke på de växande klyftorna i Sverige är det välkommet att Socialdemokraterna vid en pressträff på Gotland på torsdagen förklarade att de vill ha en höjd ålderspensionsavgift. Det skulle innebära att pensionen på längre sikt ska kunna bli 70 procent av slutlönen, där den idag ibland bara utgör ungefär hälften.  Om ett antal år skulle en normal inkomsttagare kunna få en pension som är 1 000 kr högre per månad än idag.

Men denna utmärkta socialdemokratiska ansats har ett villkor: att höjningen av avgiften godkänns av de borgerliga i pensionsarbetsgruppen. Det är långt från säkert, för avgiftshöjningen lär kosta 15 miljarder.

Samtidigt är det viktigt, rentav nödvändigt med fler blocköverskridande överenskommelser. Men kan det ske i sammanslutningar som pensiongruppen, där orättvisorna brukar förbli orättvisor, som vi helst inte ska tala om?

Inlägget S pensionslöfte kan möta motstånd i »väktarrådet« dök först upp på Dagens Arena.

Stefan Löfven vill se ett Sverige som håller ihop

Dagens Arena -

Vad vill du göra av din stund på jorden, frågar Stefan Löfven publiken i Almedalen i ett tal som handlar om visionen om hur det starka samhället ska ge både stöd och frihet, i ett Sverige som håller ihop.

Löfvens Almedalstal är både personligt och fyllt av värderingar,

I den soliga kvällen får de 4100 personerna i publiken höra statsministern både erkänna att han gnolar för sig själv när han lyssnat på Lars Winnerbäck (uppvärmaren för kvällen) och ge sin vision om ett bättre liv här på jorden genom att berätta sin historia som ett exempel även i det stora samhällsbygget.

Det är både en klass- och en bildningsresa, tillsammans med ett starkt patos som får gensvar av publiken och även uppskattas av opinionsbildare av olika kulör. Ett av Löfvens bästa..

–Jag kan se till mitt eget liv. Jag blev ett bortlämnat barn. Jag blev ett fosterbarn.  Jag hade kunnat bli bitter, arg, ensam. Men växte upp med kärlek i ett samhälle som inte räknade ut mig och gav mig så stora möjligheter

Mammans extraknäck som försäljare av hushållsprodukter gav familjen en bokhylla och starten på en bildningsresa. Kramfors amu-kurser hade en svetsarutbildning, och så vidare på vägen fram till platsen på Almedalens scen denna torsdag i juli 100 år efter demokratins genombrott.

Med en blandning av allvar och engagemang betonar han hur avgörande det är att bekämpa hat, polarisering och extremism och återvänder till demokratikrisen för 100 år sedan, då den liberale statsministern Nils Edén och hans regering stod inför oron att folkets förslag om allmän och lika rösträtt skulle falla och extremister ta till våld.

Men den socialdemokratiska ministern Värner Rydén sa: »Landet går inte sönder om vi hålla ihop», vilket också blir ett återkommande tema i Stefan Löfvens färd genom det Sverige han vill vara med om att bygga.: Sverige går inte sönder om vi håller ihop.

Kanske är berättelsen också en vink åt Liberalerna om deras gemensamma historia för att skydda och värna demokratin, och införa allmän och lika rösträtt, i strid med Högern.

Ett starkare samhälle är ett tryggare samhälle, är Löfvens budskap till publiken när han säger:

»i varje steg där ska samhället finnas där vid din sida och säga, du är inte ensam, vi är med, vi håller ihop.

I detta samhälle ska fler anställas i välfärden, det ska satsas på utsatta skolor, på vården, skolan omsorgen, liksom på poliser, utifrån de valprioriteringar som tidigare presenterats. Språkplikt ska bli den där puffen som ger nyanlända utbildning och nya chanser i livet. Flickor och pojkar ska leva sitt liv som de vill i frihet utan förtryck.

–Bildning som gjort mitt liv möjligt ska ges till alla barn i alla klasser och vi kan göra det om vi håller ihop, säger Löfven som konstaterar:

–  Vi har nu stora överskott och den lägsta statsskulden på 41 år. Det beror på att 300 000 fler är i arbete sedan vi tillträdde, den högsta sysselsättningen som något EU-land någonsin haft.

Det är ni som gjort denna samhällsförändring möjlig, konstaterar han vidare och poängterar att pengarna inte ska användas till att sänka skatter utan att stärka välfärden och höja pensioner. Där ingår också en satsning på bättre pensioner .

-–Ålderdom ska inte vara detsamma som fattigdom, utan frihet och trygghet, det är socialdemokratisk politik säger statsministern.

Under Socialdemokraternas dag har det också varit en mångfaldsparad i Visby, med ett stort antal deltagare.

Mångfaldsparad i Visby 2018. Foto Jenny Lindahl

 

Stefan Löfven får mycket starka applåder när han säger:

»Det kokar inom mig när jag hör att nazister är här och att det leder till att unga RFSL inte vågar komma hit, de har inte här att göra det är ett demokratiforum. Vårt land ska aldrig låta antidemokratiska krafter använda demokratin för att förgöra den!«

Han talar om – och till Hédi Fried, som överlevde Auschwitz som säger om avhumaniseringen av människor: Vänj dig aldrig.

Jag kommer att ta striden för svensk demokrati som är präglad av respekt och humanitet så att vi aldrig mer faller ner i hatets mörker. Jag ska använda vår röst överallt för att försvara människors okränkbara värde, det vill jag använda min stund på jorden till, för dig Hédi Fried och för alla oss.

För Löfven och Socialdemokraterna är årets valrörelse »en folkomröstning om välfärden«, men i talets avslutning tar han till större ord än så:

»Kära åhörare det är dags för oss att välja vilken sida av historien vi vill stå på Demokratin var inte bara resultat av historiska beslut av Verner Rydén och andra utan tusentals kvinnor och män som slet för sin rösträtt.

Svenska arbetare och tjänstemän, socialdemokrater, frisinnade och liberala krafter valde att inte ge makten till folk som spred hat och konspirationsteorier, de höll ihop landet och byggde ett Sverige som slog världen med häpnad.

Vi måste alla fatta vårt eget belsut och axla vårt anvsvar och välja att stå på rätt sia i historien och säga till våra barn och barnbarn:

I en tid av polarisering och extremism stod jag upp. Vi gjorde det tillsammans, vi höll ihop.«.

Stefan Löfven vill se ett samhälle som ger skydd och stöd.

TALET I KORTHET

VÄDRET: Bästa möjliga med stor publik 4100 personer, rekord hittills.

PUBLIKKONTAKT: Stark symbios med taggad publik, som jublar åt talet.

TEMA: Det starka välfärdssamhället ger både frihet och skydd.

BLOCKGEMENSKAP: Nej, regeringskamraten MP nämns inte, istället den demokratiska historien av samarbete med liberaler och frisinnade.

LÖNTAGARPERSPEKTIV: Ja, här finns undersköterskans vardag, liksom lärarnas och polisernas.

UTSPEL På Roma äldreboende presenterade Socialdemokraterna sitt nya pensionsförslag där målet är att den samlade pensionen för vanliga löntagare på sikt ska vara 70 procent av slutlönen. För att nå målet krävs ett stegvis längre arbetsliv men även högre avgifter.

ROLIG: Ja, några självironiska skämt går hem hos publiken.

PERSONLIGT: Ja, väver in bitar ur sitt liv sin vision av hur även andras liv ska kunna bli lika bra och kärleksfullt som hans.

Inlägget Stefan Löfven vill se ett Sverige som håller ihop dök först upp på Dagens Arena.

Visby stod upp för mångfald

Dagens Arena -

Det blev stor uppslutning när RFSL Gotland för andra året bjöd in till en mångfaldsmarsch genom Visby i protest mot nazisternas närvaro.

Det kändes som att tåget aldrig tog slut när demonstranterna passerade hörnet på biblioteket, ned mot Almedalsparken, i slutet av marschen. På andra sidan gatan, under uppsikt av vad som såg ut som några få poliser, stod ett trettiotal medlemmar från Nordiska Motståndsrörelsen, NMR, uppradade.

– Vad fan är det för kärlek ni pratar om? utbrast en kvinnlig NMR-deltagare surt mot en av demonstranterna.

Det var dock ingen i Mångfaldsparaden som lät sig tystas, och några minuter senare avlöste jublen och applåderna varandra när talare som Jan Björklund (L), Gustav Fridolin (L) och Tobias Billström (M) äntrade scenen för korta appeller.

Maria Sääf och Anneli Weiner demonstrerade för mångfald.

Maria Sääf och Anneli Weiner lyssnade på talen under ett träd snett bakom scenen.

– Jag är här för att försvara det öppna samhället och demokratin, sa Maria Sääf.

Hon är kritisk till att NMR fått tillstånd fått demonstrera överhuvudtaget, och tycker att polisen har överskattat sin förmåga att se till att skydda säkerheten i Visby under nazisternas närvaro.

– Jag tycker att det är svagt att polisen säger att de har tillräckligt med resurser för att klara säkerheten, säger hon.

Gustav Fridolin talar.

Anneli Weiner tycker att det är dags att goda krafter i samhället slutar ta demokratin och friheten för givna.

– Vi lutar oss mot lagar och regler, men vi behöver medvetandegöra oss och mobilisera kring det öppna samhället, säger hon.

En man har anhållits misstänkt för misshandel med hatbrottsmotiv i samband med att en kvinna blev misshandlad när hon höll i en regnbågsflagga igår kväll.

NMR har fått polistillstånd att hålla stillastående demonstrationer en timme i taget under tre dagar på Hamnplan i Visby, men de har visat sin närvaro på många håll i stan under det senaste dygnet.

Inlägget Visby stod upp för mångfald dök först upp på Dagens Arena.

S vill höja pensionsavgiften: »Viktigaste beskedet hittills i valrörelsen«

Dagens Arena -

Den första maj lovade Stefan Löfven 600 kronor mer i plånboken för de fattigaste pensionärerna. Nu kommer det efterlängtade löftet om höjd pensionsavgift. 

Socialdemokraternas Almedalen-utspel rör pensionerna. Enligt det nya S-löftet kommer Stefan Löfven att försöka driva igenom en höjd ålderspensionsavgift.

Målet är att den samlade pensionen för vanliga löntagare på sikt ska vara 70 procent av slutlönen.

Enligt Magdalena Andersson är det dock inte dagens 50- och 60-åringar som ska räkna med att bli en del av den nya 70-procentiga pensionen. Det gäller snarare för dem som idag är i 20- eller 30-årsåldern.

Socialdemokraterna vill höja pensionsavgiften med 1,29 procentenheter så att den blir totalt 18,5 procent av lönen. Socialdemokraterna beräknar att förslaget kommer ge omkring 1 000 kronor mer per månad i dagens penningvärde för en genomsnittspensionär.

Reformen kommer lanseras inför de borgerliga partierna i den så kallade Pensionsgruppen. Stefan Löfven förutsätter att förslaget, även om de höjda insättningarna kommer att kosta arbetsgivarna 15 miljarder kronor mer per år,  får ett brett politiskt stöd.

Höjda pensionsavgifter är någonting som så väl LO och AMF, som tidigare generaldirektör för  Riksförsäkringsverket, och alla pensionärsorganisationerna har efterfrågat. LO och AMF har dock föreslagit att inbetalningarna skulle höjas med två procentenheter.

Men LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson är ändå nöjd.

– Det här är det viktigaste beskedet hittills i valrörelsen. Vi har länge påpekat att pensionerna måste höjas kraftigt för vanligt folk som slitit ett helt arbetsliv. Att Socialdemokraterna lyssnat visar att vår samverkan ger resultat, säger han i ett pressutskick.

Läs mer: 40 års arbete gör liten skillnad på pensionen

Så sent som i maj sa Fredrik Lundh-Sammeli (S), ordförande för riksdagens socialförsäkringsutskott, till Dagens Arena att frågan om nivån på inbetalningarna till den allmänna pensionen är viktig, men att Socialdemokraterna inte hade något sådant förslag.

Socialminister Annika Strandhäll (S) kommenterade i mars  att den enda långsiktiga lösningen på pensionsnivåerna var höjd pensionsålder.

– Vi kan inte låtsas som att det dilemmat inte finns. Ska vi ha en rimlig pension måste den finansieras, antingen genom att vi jobbar längre eller med allt högre avgifter som snart blir orimliga. Då återstår att jobba längre, sa ministern då.

Nu vidgar Socialdemokraterna verktygslådan för att komma åt problemen.

– Alla som har jobbat ett helt liv har rätt till en bra pension, inte bara höginkomsttagare som kan spara privat eller har en bra tjänstepension. Nu riskerar många pensionärer att bara få runt hälften av slutlönen i pension i framtiden. Så ska vi inte ha det i Sverige, sa Stefan Löfven när han presenterade nyheten på Roma äldreboende på Gotland.

Tidigare har åtgärder presenterats från både Pensionsgruppen och Socialdemokraterna som har försökt komma åt problematiken att pensionsnivåerna för många som redan har gått i pension är så låga att det är svårt att ekonomiskt gå runt. Bland annat har grundskyddet i pensionssystemet stärkts och den 1 maj i år lovade Stefan Löfven 1,2 miljoner pensionärer ekonomiskt tillägg till den allmänna pensionen, som mest 600 kronor i månaden före skatt.

Tidigare idag kom även SKL och facken överens om att ingen av de tidigare anställda i kommuner och landsting ska kunna få sin tjänstepension sänkt. Det var runt årskiftet som 150 000 pensionärer fick besked om sänkt tjänstepension på upp emot 1500 kronor i månaden. Den situationen är nu löst.

Inlägget S vill höja pensionsavgiften: »Viktigaste beskedet hittills i valrörelsen« dök först upp på Dagens Arena.

Psykiatrispecialist: M-förslag om kortad sjuktid för depression kan få svåra konsekvenser   

Dagens Arena -

Utmattningssyndrom och depression är inte bara förenade med ångest, nedstämdhet och sömnsvårigheter, utan också med plågsam nedsättning av koncentration, närminne och inlärningsförmåga. Moderaternas förslag om kortad sjuksrivningstid för »lättare psykiatriska diagnoser« får insatta att haja till, skriver Anna Liljerot, specialist i psykiatri, Stockholm.

Vid ett seminarium under Almedalsveckan lade riksdagsledamot Johan Forsell (M) fram Moderaternas förslag om förändringar av sjukförsäkringen.

Att man vill återinföra sin tidigare reform med bortre tidsgräns för sjukpenning är väntat, trots att det är omdiskuterat huruvida reformen ens fick effekt avseende återgång i arbete.

Mer överraskande är Moderaternas förslag angående »lättare psykiatriska diagnoser«, med vilket man bland annat avser depression och utmattningssyndrom. För dessa tillstånd anser man tidsgränsen bör kortas för en första prövning av rätt till sjukpenning i relation till andra arbeten.

»Lättare psykiatriska tillstånd«? Där hajar den som är insatt i frågan, som yrkesverksam, anhörig eller drabbad, till. Både utmattningssyndrom och depression är inte bara förenade med ångest, nedstämdhet och sömnsvårigheter, utan också med plågsam nedsättning av koncentration, närminne och inlärningsförmåga.

  • Att läsa rubrikerna i tidningen kan vara lika tungt som att läsa två kapitel i en roman. Att skriva inköpslista kan ta en halvtimme, eller vara helt oöverstigligt.
  • Att lämna huset kan kräva en kraftansträngning som leder till en sömnlös natt. Det är också tillstånd med långsamt tillfrisknande och lång återhämtningstid.

I Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Försäkringskassans hjälpmedel för sjukskrivande läkare, står att vid utmattningssyndrom med kvarstående kognitiva svårigheter, vilket är snarare regel än undantag, kan tiden för heltidssjukskrivning vara upp till ett år eller mer.

Att under de omständigheterna börja ett nytt arbete, oavsett kravnivå, är för de flesta en enorm ansträngning och mycket energikrävande. Energi som skulle behövas för att skapa hälsofrämjande levnadsvanor, klara av psykologisk behandling, eller bara lyckas gå ut på promenad.

Även arbeten med låga krav kräver inlärning av arbetsuppgifter, hur varorna ska ställas i hyllan i mataffären, eller hur biljetten ska stämplas i spärren. Ett arbete är inte heller bara arbetsuppgifterna, utan också den sociala kontexten, där energiåtgången för att lära känna nya arbetskamrater är stor även för den friska.

Lägg också till bilden att de yrkesgrupper som ofta anses ha arbetsförmåga inom annat arbete är akademikeryrken med lång utbildning. Inom den grupp hittar vi många kontaktyrken, som lärare, läkare, socionomer – grupper som löper hög risk för utmattningssyndrom. Flera av dem är dessutom bristyrken med samhällsbärande ansvar.

I socialförsäkringsrapport 2016:7 finns siffror som stödjer samband mellan väntetid till vårdcentral och länets sjuktal. Ju längre väntetid, desto högre sjuktal för länet. Allmänläkare är också en yrkesgrupp med höga frekvens av sjukskrivning för utmattningssyndrom.

Utöver detta kastas långa och kostsamma utbildningar i sjön i ivern att få så många som möjligt tillbaka i arbete så fort som möjligt. Ett samhällsekonomiskt resursslöseri helt i paritet med NKS.

Redan vid dagens gräns på 180 dagar sker det att en allmänläkare sjukskriven på halvtid för utmattning får indragen sjukpenning om hen inte väljer att byta sin halvtid på vårdcentralen mot ett arbete som anses ha lägre krav på kognitiv förmåga.

En halv läkare mindre på vårdcentralen innebär förlängda väntetider till läkarbesök, och i sin tur alltså en ökad risk för ökande sjuktal på gruppnivå. Utöver detta kastas långa och kostsamma utbildningar i sjön i ivern att få så många som möjligt tillbaka i arbete så fort som möjligt. Ett samhällsekonomiskt resursslöseri helt i paritet med NKS.

Jag vill hoppas och tro att man från Moderaternas håll kan ha ödmjukheten att se över konsekvenserna av sitt förslag. Det andra förslaget som framkom i debatten var ju så hoppingivande. Att arbetsgivare med höga sjuktal ska åläggas särskild kontroll.

Enligt *SLSOs läkarförenings rapport från 2017 hade Stockholms landstingsanställda kvinnliga specialister i allmänmedicin 23,1 sjukdagar per år, och kvinnliga specialister i psykiatri 28,1. Detta i jämförelse med riksgenomsnittet på 14,1 för kvinnor i Sverige 2017.

Ett guldläge för Stockholmsmoderaterna att föregå med gott exempel och sopa rent framför egen dörr.

Med lika delar hopp och oro inför framtiden

Anna Liljerot, specialist i psykiatri, Stockholm

*Fotnot: SLOs läkarförening är en sektion av Stockholms läkarförening

Inlägget Psykiatrispecialist: M-förslag om kortad sjuktid för depression kan få svåra konsekvenser    dök först upp på Dagens Arena.

Just nu: Alliansen håller pressträff

Dagens Arena -

Allianspartiernas fyra partiledare kallar till pressträff. Klockan 11:00 möter de pressen i Visby och budskapet är tydligt: 

Det är Socialdemokraternas dag i Almedalen idag. Men på torsdagsförmiddagen kallade  de fyra allianspartiernas partiledarna till en pressträff.

I samlad trupp går Ulf Kristersson, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor från Clarion Hotel till Wisby Strand Kongresscenter.

Tillsammans ska de presentera en gemensam reformagenda. Fyra olika delar ska utgöra agendan. Idag presenterar det en av dem – den om trygghet.

Alliansen vill bland annat se

  • En specifik lönesatsning riktad mot polisen
  • Slopa dagens system med automatsik villkorlig frigivning efter två tredjedelar av strafftiden
  • Längre straff om man begår brott inom gäng relaterad kriminalitet

 

*Texten uppdateras

 

Inlägget Just nu: Alliansen håller pressträff dök först upp på Dagens Arena.

Ta kampen om tiden!

Dagens Arena -

Det pågår en kamp om tiden på svensk arbetsmarknad. Det är en kamp mot timme-för-timme-anställningar, mot deltidsanställningar, delade turer, SMS-anställningar, visstidsanställningar, mot hyvling av timmar.

I november 2016 gav en dom i Arbetsdomstolen grönt ljus för arbetsgivare att minska arbetstiden för anställda utan uppsägningstid, uppsägningslön eller hänsyn till anställningstid.

De så kallade Coop-domen gav arbetsgivare rätt att hyvla timmar utan förvarning, utan förhandling och utan att behöva respektera turordningsreglerna. Sedan dess har enbart  Handelsanställdas förbund haft fler än 500 hyvlingsförhandlingar. Den senaste hölls i Visby, mitt under Almedalsveckan. Ett företag med 11 anställda, där fem tvingas gå från heltid till 25 timmar i veckan, och från en lön på 23 200 före skatt till 15 200 kr i månaden, före skatt.

Kampen står också om rätten att inte behöva arbeta för mycket.

För över 100 år sedan vann arbetarrörelsen, i Sverige och i andra europeiska länder, den stora striden om åtta timmars arbetsdag. Sedan dess har Richard Owens formel från 1816 varit norm: åtta timmars arbete, åtta timmars fritid, åtta timmars vila. Först handlade det om 48 timmars arbetsvecka, sedan 40, nu jobbar många 37,5 timmar i veckan. Åtta timmar om dagen har förblivit norm för en heltidsanställning,

Men ingen strid är vunnen för evigt. Den här veckan lägger den österrikiska regeringen fram ett förslag om att införa 12 timmars arbetsdag. Arbetsgivare får rätt att kräva 12 timmar, utan förhandling, så länge det inte bryter mot EU:s arbetstidsregler: 48 timmar i veckan utslaget på ett helt år. Det kan alltså innebära tvång att acceptera 12-timmars pass fem dagar i veckan, i veckor och månader.

Den österrikiska regeringen är en koalition mellan Moderaternas motsvarighet och främlingsfientliga FPÖ, den österrikiska motsvarigheten till Sverigedemokraterna. En koalition som kan bli verklighet i Sverige efter den 9 september i år.

Förslaget om 12 timmars arbetsdag har lett

Förslaget har lett till de största fackliga demonstrationerna på årtionden, över 100 000 demonstrerade i Wien i lördags.

Längst fram på scenen stod stenläggaren Günter från Wiens arbetarstadsdel Donaustadt, med en 17 kilo tung gatsten. Han lyfter redan idag 1,3 ton bara mellan arbetsdagens början kl 6 och sin (obetalda) frukostrast kl 9. På knä, med sin rygg. På en åtta timmars arbetsdag lyfter han 3,4 ton.

Bredvid honom en pressad tjänsteman som med stress och utbrändhet, måste bära ansvaret för misstag som görs i slutet av en 12-timmarsdag.

Men det är inte bara stenläggare som får en orimlig arbetsdag om arbetstiden utökas till tolv timmar. Bredvid Günter på scen stod tjejen i grönsaksdisken som lyfter tonvis med banankartonger och lådor med vattenmeloner, och killen på lagret som lyfter, bär och packar hela dagarna.

Bredvid honom en pressad tjänsteman som själv, med stress och utbrändhet, måste bära ansvaret för de misstag som görs i slutet av en 12-timmarsdag. Och alla ställde frågan: vem ska hämta barnen på förskolan, om förskolan ens är öppen längre när arbetsdagen är slut? Vem ska hjälpa till med läxorna, och vem ska hinna titta till gamla mamma?

Strejker planeras, och de österrikiska Socialdemokraterna vill se en folkomröstning.

Österrikes motsvarighet till Svenskt näringsliv, Wirtschaftskammer, har producerat en absurd reklamfilm för förslaget, där tecknade figurer i barnsliga pastellfärger sjunger «När det går bra för en, går det bra för alla».

Titeln på den populära nidlåten är såklart »När det går bra för näringslivet – då går det bra för näringslivet«

För det är så det är. Ökad »flexibilitet« för arbetsgivaren, eller »en modern anställningstrygghet« som Centerpartiet kallar det, innebär mindre makt för de anställda. Mindre möjlighet att förena jobb med familj, att ha råd att bo, att leva drägligt.

När det går bra för näringslivet – då går det bra för näringslivet. Hur det ska gå bra för alla oss andra – det måste vi ständigt vara beredda att ta strid om.

Inlägget Ta kampen om tiden! dök först upp på Dagens Arena.

Kan den svenska demokratin förstöras inifrån?

Dagens Arena -

Demokratin har prövats många gånger de 100 år den funnits. Idag tycks hotet inte vara att demokratin avskaffas, snarare att den utnyttjas på ett sätt som äldre tiders demokrater knappast kunde föreställa sig, skriver Torbjörn Nilsson, professor i historia Södertörns högskola i serien hoten mot demokratin.

Firandet av demokratins 100 år är nu på gång. Kungliga Biblioteket öppnar sajten Demokrati100 och riksdagen finansierar forskning och skolmaterial. Åren 1917–1922 säkerställdes parlamentarismen, avskaffades den graderade kommunala rösträtten (som gjort Första kammaren, FK, till konservativ stöttepelare) samt infördes allmän rösträtt också för kvinnor. Männen hade erhållit rösträtt 1909 under en högerregering, även om fattigvård, konkurs och andra hinder uteslöt många.

Reformerna hänger ihop, även om de ibland av ideologiska skäl tas ur sitt sammanhang. Moderaternas dåvarande partisekreterare Sofia Arkelstenhävdade 2011 att Högern infört rösträtten, men föreföll helt ovetande om att beslutet 1909 samtidigt bevarade elitstyret via den ojämlikt valda FK.

Inte heller kan man avfärda socialdemokratisk och liberal prioritering av manlig rösträtt före 1914 som ovilja mot kvinnorna.

Mindre allvarligt, menvärt att notera, är genushistorikers tendens till att helt koncentrera sig på kvinnorösträttens seger.

Att kvinnans politiska myndighet erkändes och väljarkåren fördubblades är förstås en epokgörande förändring, men utan parlamentarism och en demokratiserad första kammare hade de konservativa fortsatt kunna styra. Inte heller kan man avfärda socialdemokratisk och liberal prioritering av manlig rösträtt före 1914 som ovilja mot kvinnorna.

Att få igenom kvinnlig rösträtt 1909 hade varit utsiktslöst, men beslutet gav vänstermajoritet i andra kammaren som sedan kunde fortsätta reformarbetet, något som en högerdominerad kammare inte skulle ha gjort.

Att reformperioden inleddes 1917 är ingen slump. Social oro och revolutionära uppror följde i spåren på första världskrigets hungersnöd och missnöje – i Ryssland, Tyskland, Ungern och Finland.

Också i Sverige förekom en omfattande protestvåg. Revolutionsförsök kunde inte uteslutas. Socialdemokraterna hävdade att bara demokratin kunde garantera samhällslugnet. När också storföretagare och kungen verkade för rösträttsreform föll Högern till föga. I slutskedet var det inte kvinnorösträtten som var svårast att svälja, utan FK:s ställning. Vissa konservativa garantier blev kvar (och samer och romer utan fast bostadsadress hamnade automatiskt utanför).

Kanske mest förvånande var att Högern så väl kunde bevara ett starkt väljarstöd under demokratin.

Demonstrationståg_för kvinnorösträtten, Göteborg 1918_Nordiska_Museet Foto: Anna Backlund (1865–1920) –

 

Kvinnorna kom under drygt 50 år att rösta mer höger än männen. Först från 1970-talet blev det tvärtom. I Englanddär de konservativa rösträttskvinnornas verksamhet var mer omfattande, och arbetarpartiets passivitet större, blev kvinnornas uppslutning kring Torypartietavgörande för dess dominerande ställning de senaste hundra åren.

Demokratin hotades också av vänstern. 1917 års utbrytare från SAP kom att inspireras av bolsjevikernas väpnade kupp. En stor del av dem återgick senare till partiet, men den leninistiska kärnan medverkade i bildandet av Sveriges kommunistiska parti. Ironiskt nog underordnade man sig Moskva genom att gå in i Kommunistiska Internationalen med dess järnhårda disciplin.

Brytningen 1917 hade till dels berott på missnöjet med centralstyrning och brist på demokrati inom partiet. »Ur askan i elden» är snarare en underdrift.

Under 1930-talet utgjorde både nazister och kommunister hot mot demokratin. Sympatier för nazism var dock mer spridda i offentligheten.

Det med Högern samarbetande Sveriges Nationella Ungdomsförbund, SNU, närmade sig nazismen och när partiet 1934 bröt kontakterna bildade majoriteten ett eget parti. Det blev emellertid bara en i raden av högljudda men små högerextrema organisationer.

Att Högern bröt med extremismen har mer sällan lyfts fram. Ändå var det en avgörande insats som liksom SAP:s förmåga att binda upp Bondeförbundet till demokratin (krisuppgörelsen 1933) samt liberalers och andras antifascism, bidrog till nazismens svaghet i Sverige, även om media och forskning de senaste decennierna enträget försökt att blåsa upp omfattningen av antisemitism och nazism.

Men vad händer om andra krafter tar över, sådana som följer demokratins formella regler men fyller den med förakt för debatt och pluralism.

  • För hundra år sedan gällde striden införandet av demokratin, mot konservativt motstånd.
  • För 85 år sedan stod försvaret av demokratin, mot tidens totalitära rörelser, i centrum.
  • Idag tycks hotet inte vara att demokratin avskaffas, snarare att den utnyttjas på ett sätt som äldre tiders demokrater knappast kunde föreställa sig.

I Sverige har det funnits en grundmurad tanke att folkstyret, majoriteten i riksdagen eller kommunala organ, automatiskt befrämjar en god utveckling. Rättsstatliga garantier i form av juridisk prövning av lagförslag eller individers möjlighet att få rätt mot demokratiskt fattade beslut samt en ökad ideologisering av statliga myndigheters arbete är några exempel.

Men vad händer om andra krafter tar över, sådana som följer demokratins formella regler men fyller den med förakt för debatt och pluralism, avvikande åsikter samt ett ogenerat utnyttjande av statsapparaten för andra ideal än de som tidigare dominerat?

Torbjörn Nilsson är professor i historia, Södertörns högskola och medverkar i ett seminarium  om rösträttens 100 år i Visby i dag. 

FotnotGustav V och Hjalmar Branting. Den ömsesidiga misstänksamheten förenades med viss respekt vilket till slut underlättade rösträttsfrågans lösning.

Läs fler artiklar om hoten mot demokratin här.

Inlägget Kan den svenska demokratin förstöras inifrån? dök först upp på Dagens Arena.

Duell mellan Andersson och Svantesson: 3 frågor som skiljer S och M åt

Dagens Arena -

Två månader kvar till valet och även om problembilden partierna emellan är lika så ser lösningen på problemen olika ut. Magdalena Andersson (S) och Elisabeth Svantesson (M) möts för en duell om tre frågor: Skolan, jobben och bostäderna. 

Två kvinnor aspirerar på finansministerposten efter valet i höst. Socialdemokraten Magdalena Andersson, som har fyra år bakom sig på posten, och moderaten Elisabeth Svantesson som tillträdde som M:s ekonomisk-politiske talesperson i fjol.

I Svenska Dagbladets tält, under Almedalens fjärde dag möts de båda i en debatt om skolan och vinsterna, jobben och bostäderna och finanserna.

Första frågan som delar dem är vinsterna i skolan. I bakgrunden finns en gemensam syn på att kvalitén i den svenska skolan måste bli bättre.

Magdalena Andersson svarar ja på frågan om vinsterna i skolan ska förbjudas – med det lilla tillägget att det är obegränsade vinster som ska förbjudas.

Elisabeth Svantesson svarar nej, hon vill inte att vinster inom skolan förbjuds, men säger samtidigt att hon inte heller tycker att man ska kunna ta ut hur höga vinster som helst.

Socialdemokraterna vill som ett första steg stoppa nyetableringen av vinstdrivande skolor. Under mandatperioden har regeringen ökat anslagen till skolan med 13 miljarder, satsat på fler specialpedagoger och höjt lärarlönerna.

Moderaterna vill inför högre kvalitetskrav och uppföljningar. Mer undervisningstid med fokus på framförallt matte och svenska.

– Vi har sett det gång på gång. Det är för svårt att mäta kvalitet i undervisning eftersom vi inte kan mäta utfall när vi har betygsinflation. Det är därför det finns en hel nationalekonomisk forskning som visar att skolan inte lämpar sig för att vara en marknad, och det är därför inget annat utvecklat land i världen har valt den här modellen, säger Magdalena Andersson.

– Jag hade kunnat ta dig på allvar om det förslag ni lade fram faktiskt hade gått att genomföra och att vi skulle ha kvar olika skolformer i Sverige, men med ert förslag har ni hetsat upp en debatt för att slippa ta den viktiga och riktiga diskussionen om hur vi höjer barnens kunskapsnivå. Det är den viktiga diskussionen, vi måste höja kvalitetskraven inom både kommunal och privata aktörers skolor. Det tar jag gärna en diskussion om efter valet, säger Elisabeth Svantesson.

I Moderaternas skuggbudget för våren 2018 lägger de 17,77 miljarder på skolan.

I Socialdemokraternas budget för 2018 lägger de 14,04 miljarder på skolan.

Läs mer: Val 2018: Det här vill partierna i skolfrågan

Fråga två handlar om bostadsmarknaden: Har vi en bostadsbrist? Och bör skattesystemet ses över så som ränteavdrag, flyttskatt och fastighetsavgift och hyresreglering, för att lösa knutar på bostadsmarknaden?

På den första frågan svarar Andersson ja och på den andra nja. Svantesson svarar nja på första och ja på andra.

Magdalena Andersson och Elisabeth Svantesson oroas båda av prisutvecklingen, ser behov av en övergripande bostadsreform, och understryker samtidigt att eventuella skatteförändringar på bostadsmarknaden måste ske med extrem försiktighet.

Däremot delar de inte synen på marknadshyror. Moderaterna beslutade på sin senaste kongress att driva införande av marknadshyror på nybyggnation.

– Det handlar inte om att avreglera hela bostadsmarknaden. Det handlar först och främst om nyproduktion att man har en mer flexibel prissättning. Det är för att öka rörligheten för att också de med små inkomster ska kunna komma in i de bostäder som har lägre hyror. Jag är inte för marknadshyror, men en annan prissättning, säger aspirerande finansminister Svantesson

– I Finland har man avreglerat bostadsmarknaden och det har lett till 40 procentiga prisökningar, då kanske man kan tänka sig att det börjar byggas en massa fler hyresrätter, men så har det inte heller blivit. Utbudet av hyresrätter har inte ökat, däremot har priserna ökat på sådant sätt att det inte finns bostadsköer längre. Det beror på att vanliga hushåll inte har råd att hyra de här dyra bostäderna. I nyproduktion finns redan ett annat hyressättningssystem, kontrar Magdalena Andersson

Läs mer: Val 2018: Det här vill partierna i bostadspolitiken

Krävs det lägre löner för att människor som flytt till Sverige ska få ett första jobb?

Magdalena Andersson svarar nej, Elisabeth Svantesson nja på första frågan.

Regeringen och arbetsmarknadens parter är överens om att etableringsjobb bör införas. Jobbet ska innehålla utbildning på betald arbetstid. Lönen ska vara i nivå med lägsta nivåerna i kollektivavtalen.

Moderaterna har tillsammans med de andra allianspartierna sagt nej till etableringsjobb och istället lagt ett förslag på inträdesjobb. En förenklad anställning för nyanlända och unga upp till 23 år utan gymnasieexamen, där utbildning ingår men där ingångslönen är lägre än vad arbetsmarknadens parter kommit överens om.

– Vi ska inte lagstifta om lägre löner, vi ska i Sverige generellt inte ha lägre löner, och vi vill se att lönerna ökar, men för den som är ny i Sverige kan att ha ett lärlingsjobb också betyda att ha en lärlingslön. Att under en tid ha ett lärlingsjobb med en lärlingslön är bättre än att leva på bidrag, säger Elisabeth Svantesson.

– Det som är konstigt med det här är att allianspartierna och Sverigedemokraterna vill lagstifta i Sveriges riksdag om en ny anställningsform, som i praktiken skulle innebära att man har lägre lön. Det tycker jag vore otroligt olyckligt för i Sverige har vi parterna som förhandlar om löner och villkor på svensk arbetsmarknad och där har ju de faktiskt kommit fram till etableringsjobben – en lösning inom den svenska modellen, svarar Andersson.

Läs mer: Val 2018: Det här vill partierna i arbetsmarknadsfrågorna

 

Inlägget Duell mellan Andersson och Svantesson: 3 frågor som skiljer S och M åt dök först upp på Dagens Arena.

Känslosam appell mot hatet

Dagens Arena -

Annie Lööf utvecklar sin storytelling-förmåga kring medmänsklighet i ett tal som kom att präglas av nazisters protester i början, men så småningom kom att innehålla de flesta politikområden som präglar Centerpartiet.

»De sitter fast«

Det var ett uttryck som kom att prägla Annie Lööfs tal, där hon flera gånger ville peka ut ett politiskt styre som fått människor och system att stagnera. Det, tillsammans med det budskap hon upprepade flera gånger under kvällen: »Mina vänner, det är allvar nu«.

Men allt började med en slags kraftmätning mellan partiledaren på scenen, och en grupp skrikande nazister i folkvhavet som höll upp en banderoll med ordet »folkförrädare«, bara några minuter in i talets inledning som handlade om attacken mot en judisk ungdomsfest. De rasistiska skriken triggade i sin tur både Annie Lööf själv, vars röst vibrerade av ilska, och den stora publiken som skanderade »Annie! Annie! Annie!« och jublade minst ett par gånger innan protesterna tycktes avta.

»Det här är nazister som skriker nu, låt oss lyssna lite på dem« sa Annie Lööf och gjorde en paus som följdes av tystnad.

Annie Lööf fortsatte sitt brandtal mot rasism med exempel som den kvävda demokratin i Ungern, hatet mot herrfotbollslandslagets Jimmy Durmaz och flyende barn som skiljs från sina föräldrar när de försöker ta sig över gränsen från Mexico till USA.

» I höst kan vi tillsammans stå upp mot de främlingsfientliga krafterna«, sa Annie Lööf.

Annie Lööf och Maud Olofsson innan talet. Bild: Jenny Lindahl.

Efter den känslosamma första delen av talet följde en lika känslosam del, men då på tema sjukvård. Annie Lööf lyckas behålla intresset under en lång inledning om en dotters förtvivlan för att en mamma inte ska få vård i tid. Hon talar om en krisande sjukvård med resursbrist och vårdköer, och riktar skulden åt Stefan Löfven som »efter fyra år av kraftigt höjda skatter« inte kortat köerna. Beviset, enligt henne, på att mer det är nonsens att sänkta skatter ger sämre välfärd.

Jämställdheten får Annie Lööf in när hon talar om kvinnors psykiska ohälsa och att inte tillräcklig vård finns att få.

När det gäller jobben målas det nuvarande styret upp som ett byrkåkratitungt betongblock som får människor som vill jobba att sitta fast:

»Medan socialdemokratiska system långsamt trycker in alla i samma stelbenta mall«.

Annie Lööf hinner också med att hylla småföretagarna som hindrar Sverige från att »gå bakåt«, och därefter slänger hon in ett block om miljöpolitik som ett tag låter som Miljöpartiets Isabella Lövin; torka, hetaste maj månad som uppmätts, skogsbränder. Hon avslutar med vikten av att rädda Östersjön – en fråga som Centerpartiet gjorde ett utspel om i början av veckan.

Det är faktiskt lite imponerande hur mycket hon hinner säga utan att det känns hafsigt.

Budskapet om regeringsfrågan är som följer: C vill bilda regering med alliansen, och om det behövs »ökat stöd« sker det över blockgränsen. Men att förhandla med partier som inte står för allas lika värde, det vill säga SD, är otänkbart, slår Annie Lööf fast och får en rungande applåd.

TALET I KORTHET: 

VÄDRET: Soligt och varmt, bästa förutsättningarna hittills under årets Almedalsvecka.

PUBLIKKONTAKT: C-ledaren har en stor närvaro, och inte minst tack vare den känslostarka inledningen med nazisterna har Lööf helt publiken på sin sida.

TEMA: Kamp mot hat och människors lika värde.

BLOCKGEMENSKAP: Tydligast av de borgerliga partiledarna hittills i att C vill bilda en alliansregering. Lööf tog till och med upp den förra alliansregeringen som hon lyfte som en framgång.

LÖNTAGARPERSPEKTIV: Annie Lööf belyser inte de som jobbar utan de som inte har ett jobb; det är de, ofta utlandsfödda, som hon talar engagerat om genom att förespråka en »biljett in i samhället« genom bland annat lägre ingångslöner.

UTSPEL: Förslaget om ett intensivt integrationsår som ger samhällskunskap, svenskaundervisning, yrkesutbildning och praktik för nyanlända presenterades under dagen och togs också upp under talet.

HUMORFAKTOR: Nej. Annie Lööf vinner publiken genom gripande berättelser om människors öden, och inte genom skämt.

PERSONLIGT: I delen om kvinnor med psykisk ohälsa på grund av stress tar hon sig själv som exempel: »Jag har också varit där. Nära att falla. Tittat ner i avgrunden«.

Inlägget Känslosam appell mot hatet dök först upp på Dagens Arena.

Hyresgästerna: Ge regionerna makt över bostadsplaneringen

Dagens Arena -

Kommuner med stor andel hyresrätter är bättre på att anpassa byggandet efter befolkningsutvecklingen än kommuner där ägt boende dominerar. Men för att hyresrättstäta kommuner inte ska behöva ta ett större ansvar för bostadsförsörjningen bör frågan om antalet bostäder flyttas upp till en regional nivå, skriver Marie Linder förbundsordförande och Martin Hofverberg chefsekonom i Hyresgästföreningen.  

Teknikkonsultföretaget Tyréns har på Hyresgästföreningens uppdrag studerat Sveriges kommuners intresse av att bygga bostäder och rapporten presenteras i Almedalen idag.

Studien visar att kommuner med en stor andel hyresrätter är bättre på att anpassa byggandet efter befolkningsutvecklingen än kommuner där ägt boende dominerar.

I Sverige har kommunerna planmonopol. Det innebär att vi gemensamt i den lokala demokratin beslutar om hur marken ska användas, vad och hur mycket som ska byggas samt i förlängningen hur många som ska kunna bosätta sig i kommunen.

Det här är i grund och botten en bra ordning. Markanvändning är en politisk fråga och invånarna i en kommun bör ha inflytande över hur omgivningen utformas och vilken typ av stad som växer fram.

Samtidigt konstaterar vi att tre förutsättningar måste vara uppfyllda för att bostadsbristen ska kunna byggas bort.

  • Det måste finnas riskvilligt kapital till rimliga räntor,
  • Det måste finnas arbetskraft som kan bygga.
  • Och det måste finnas planlagd mark.

Brist på antingen mark, arbetskraft eller kapital kommer att leda till för lågt byggande och att det som ändå byggs blir för dyrt.

Vi bad Tyréns undersöka en hypotes som lanserats av Hans Lind, professor vid KTH. De som äger sina bostäder vinner ekonomiskt på att utbudet av bostäder begränsas. Om många hyr på marknadsmässiga villkor har de istället ekonomiska incitament att vilja öka utbudet eftersom det pressar ner hyresnivån.

Det låter logiskt men är det så också i verkligheten?

I Sverige överlag har vi en ganska jämn fördelning mellan de tre upplåtelseformerna hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt med cirka en tredjedel vardera. Därför har Tyréns valt att definiera kommuner med »stor andel hyresrätter« som kommuner där mer än 33 procent av beståndet utgörs av just hyresrätt.

Tyréns analysmodell utgår ifrån drivkrafterna till byggande. För att det ska byggas en bostad krävs att kommunerna vill bygga, att det finns en bit mark att bygga på samt att det finns en byggherre som ser en vinning i att bygga bostäder.

Genom att studera småhuspriser samt real förändring av BNP och Riksbankens styrränta har man fastställt den kommersiella viljan att bygga.
Fysiska förutsättningar att bygga har identifierats genom att studera kommunens täthet samt den totala byggbara landytan.
Slutligen har den kommunala viljan att bygga utkristalliserats genom att studera förra årets befolkningstillväxt och antal bostäder i beståndet.

Däremot visar det sig att byggandet är bättre anpassat efter behoven i kommuner med fler än 33 procent hyresrätter, än med färre.

Har då kommuner med större andel hyresrätter än 33 procent i beståndet byggt mer?

Nej, inte i absoluta tal. Däremot visar det sig att byggandet är bättre anpassat efter behoven i kommuner med fler än 33 procent hyresrätter, än med färre. Skillnaden är signifikant.

Om kommuner med färre andel hyresrätter än 33 procent hade byggt lika mycket i förhållande till sina behov mellan åren 1994 och 2017, hade bostadsbeståndet haft 45 000 fler bostäder idag.

För oss är det viktigt att makten över marken också i fortsättningen ligger inom den demokratiska sfären. Däremot ser vi idag en ökande segregering mellan kommuner, inte minst i storstäderna. Det riskerar att öka när hyresrättstäta kommuner fortsätter att ta ett större ansvar för bostadsförsörjningen.

Därför menar vi att frågan om det totala antalet bostäder bör flyttas upp till en regional nivå.

Det ger politiken större möjlighet att genom samarbete öka effektiviteten och bättre motverka bostadsbristen. Det skapar dessutom oftast beslut som håller över både mandatperioder och politiska omsvängningar.

Det kräver dock politiker som förmår formulera en framtidsvision, som kan lyfta blicken från det lokalpatriotiska perspektivet och som med politiskt mod kompletterar befintliga och bygger nya kommundelar med blandade upplåtelseformer.

Däremot tror vi att beslut kring hur och var i kommunen det byggs även fortsättningsvis bör vara en fråga för den lokala demokratin. Människors möjligheter att bidra till att utveckla och påverka sitt närområde leder oftast till både större delaktighet och mer långsiktiga beslut.

Marie Linder är förbundsordförande Hyresgästföreningen

Martin Hofverberg är chefsekonom Hyresgästföreningen

 

Inlägget Hyresgästerna: Ge regionerna makt över bostadsplaneringen dök först upp på Dagens Arena.

C lanserar integrationsår – S är försiktigt positiva

Dagens Arena -

Centerpartiet ska få 100 000 utsatta personer i arbete nästa mandatperiod. 50 000 av dem som är nyanlända och »särskilt motiverade« ska erbjudas ett särskilt integrationsår.

Under Centerpartiets dag i Almedalen presenterade partiledaren Annie Lööf ett nytt förslag för att få nyanlända i jobb; ett så kallat integrationsår.

Det handlar om ett intensivt program med flera delar som partiledaren betonade kommer att kräva minst 50 timmars arbetsinsats i veckan. Det höga kravet på arbetsinsats hjälper till att gallra ut dem som är mest motiverade att få jobb och lära sig svenska.

– Sverige måste förvänta sig mer av våra nyanlända, men de nyanlända måste också förvänta sig mer av oss, sa Annie Lööf under pressträffen.

C säger sig ha tagit inspiration av Tyskland, Storbritannien och Kanada när de har utformat sitt integrationsår. Modellen bygger på att de nyanlända själva ska finansiera sin svenskundervisning och yrkesintroduktion, genom lån och bidrag från CSN. Skulden per person efter avklarat år väntas bli 50 000 kronor.

Eftersom C vill göra den nuvarande etableringsersättning, som betalas ut under två år, lånefinansierad också, skulle skulden för en nyanländ bli densamma under ett års integrationsår, som under två år av vanlig etablering.

Centerpartiet vill också att staten satsar 2,6 miljarder kronor på reformen över hela komman mandatperiod. Av den summan väntas de största utgifterna bli SFI, för en miljard, och anordnarbidrag för 900 miljoner kronor under mandatperioden. Anordnarbidrag ska ges till arbetsgivare, om maximalt 18 000 kronor per halvår, för att de ska ställa upp med att bidra med en så kallad intensiv praktik inom bristyrken.

Inom ramen för integrationsåret ska de nyanlända också erbjudas en mentor på den svenska arbetsmarknaden, och året ska avslutas med ett slags prov på erhållen yrkeskunskap som ska resultera i ett »kunskapscertifikat«.

När det gäller frågan hur de 50 000 »särskilt motiverade« nyanlända handlar det i första hand om »först till kvarn« enligt Martin Ådahl, chefsekonom på Centerpartiet, och Annie Lööf nämnde att de kan komma att väljas ut av de kommunala enheterna.

I första hand handlar det om de asylsökande som C vill att Migrationsverket ska välja ut, baserat på att de har goda skäl att få uppehållstillstånd. Förslaget ska omfatta alla flyktingar som kommit från 2015 fram tills nu.

Finns det en risk att integrationsåret fångar upp de som är så pass klara för arbetsmarknaden att de skulle ha fått jobb i vilket fall?

– Man kan alltid skifta över från sin praktik till ett inträdesjobb, eller vilket jobb som helst under praktiken. Det är till och med uppmuntrat att byta spår, säger Martin Ådahl.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) lyfte själv förslaget om ett integrationsår som ett positivt initiativ under en debatt om ingångslöner med Martin Ådahl under eftermiddagen, där hon också ville peka på möjliga samarbetsområden partierna emellan och inte bara konflikt.

– Jag tycker att det finns flera delar där som är värda att diskutera vidare, säger Ylva Johansson till Dagens Arena.

Vilka delar i förslaget hon tycker är mindre bra ville hon inte säga, men Socialdemokraterna har inga förslag som bygger på att människor ska ta egna lån för att integreras.

– Det är viktigt att människor är aktiva för att lära sig svenska och kunna bli en del av svenska samhället. Sedan kan man diskutera exakt hur det ska organiseras, men det Centern vill i stort är omfattande skattesänkningar och lagstifta om lägre löner. Det är inte det jag tror kommer att underlätta för människor att komma in i samhället, sa Magdalena Andersson (S) om C-förslaget i samband med Socialdemokraternas ekonomisk-politiska seminarium.

Under morgonen har C också presenterat förslag på DN Debatt, om bland annat lägre löner och försvagat anställningsskydd, som de menar kan leda till att 100 000 särskilt utsatta grupper på arbetsmarknaden – merparten av dem nyanlända – kan komma i jobb nästa mandatperiod.

Innan Annie Lööf hade sin pressträff höll partiet ett ekonomisk-politiskt seminarium där Anna Breman, chefsekonom på Swedbank, Cecilia Hermansson, forskare vid KTH och John Hassler, professor i nationalekonomi medverkade.

På frågan till panelen om de trodde att det var möjligt att få 100 000 nya personer i jobb nästa mandatperiod, var bara Anna Breman entydigt optimistisk.

– Det beror på konjunkturen. Fortsätter vi att ha högkonjuktur kanske ni kan lyckas, sa Cecilia Hermansson.

Inlägget C lanserar integrationsår – S är försiktigt positiva dök först upp på Dagens Arena.

SSR-facket: Därför ska vi stå upp för ett öppet Sverige

Dagens Arena -

Det är dags att sluta sätta invandring i motsats till god ekonomisk utveckling när det är tvärtom. Det är dags att sluta se olikhet som ett problem när det är en överlevnadsfråga, skriver Heike Erkers, ordförande och Ursula Berge samhällspolitisk chef Akademikerförbundet SSR

Vi har en sjuka i den här valrörelsen. Det är en kapplöpning i hårdare tag, intolerans och en panisk rädsla för Sverigedemokraterna. Det är enkla svar på svåra frågor. Och såväl politiker som media är ansvariga.

Men den stora majoriteten av väljarna söker inte enkla svar. Väljarna prioriterar vård, skola och omsorg. Precis som de har tyckt i de flesta andra valrörelser. Men föga av debatten handlar om det.

Debatten speglar inte heller den situation vi befinner oss i. Vi sägs ha nått vägs ände i vad vi kan göra i ett öppet, humant välfärdssamhälle. Vi anses, kort sagt, inte ha råd med mer.

Men sanningen är att vi har en urstark statsekonomi.  Vi har aldrig haft så många i jobb som nu och vi har aldrig haft så stort behov av utlandsfödda i bristyrken som nu.

Den verklighetsfrånvända dystopiska debatten måste få ett slut. Det är just nu, mitt i en valrörelse, som vi förväntar oss att våra politiker visionärt visar på sina respektive vägar vidare. Inte räddhågset sneglar på andra.

När andra bygger murar, splittrar familjer, skapar handelshinder och odlar rädslans retorik måste vi i majoritetssamhället visa på en annan väg. När andra hatar judar, lider av islamofobi, föraktar svaghet, hotar homosexuella och tycker att jämställdheten har gått för långt måste alla vi andra ta en fight för demokratin, öppenheten och olikheten.

Sverige är ett land vars välstånd beror på vår historiska öppenhet. I framtiden kommer sambandet mellan öppenhet och välstånd att vara än tydligare. Framgången ligger i att vi har varit och är en öppen ekonomi och ett öppet land för de som flyr krig och förföljelse och för all typ av olikhet.

Vi är också ett land som historiskt har varit framåtsyftande. Vår syn på hbtq-frågor visar det. För 70 år sedan var det kriminellt att leva som homosexuell. De flesta av oss har levt i en tid då homosexualitet ansågs vara en sjukdom.

Det är bara de som är nio år och yngre som under hela livet upplevt att homosexuella har en självklar rätt att gifta sig. Detta har hänt på rätt kort tid. Våra åsikter och politik spelar roll.

Vi förväntar oss nu att Sveriges etablerade politiker inte kopierar det som har hänt i Norge, Danmark, Finland och i andra länder.

Det är dags att sluta sätta invandring i motsats till god ekonomisk utveckling när det är tvärtom. Det är dags att sluta se olikhet som ett problem när det är en överlevnadsfråga.

En sjuk valrörelse kräver modigare politiker.

Vi förväntar oss nu att Sveriges etablerade politiker inte kopierar det som har hänt i Norge, Danmark, Finland och i andra länder. Där har debatten under några decennier handlat om invandring och en stegvis normalisering av främlingsfientliga partier. Resultatet har blivit att de nu både är regeringsunderlag och ingår i regeringar och samhällena har slutits.

Idag arrangerar vi som fackförbund ett seminarium i Almedalen under temat Öppet Sverige.

  • Vi vill stå upp för ett öppet och inkluderande Sverige och hoppas att många vill göra det med oss.
  • Vi är för ett Sverige som bejakar olikhet i alla dess avseenden, om det så handlar om etnicitet, sexuell läggning, könsidentitet, funktionsvariationer, ålder, könsuttryck eller något annat.
  • Vi ser att vår rikedom kommer ur den öppenheten.

När allt färre partier står för det måste vi andra vara tydliga. För öppenheten i sig, men också för att gjuta mod i våra rumsrena, etablerade politiker.

Heike Erkers är ordförande Akademikerförbundet SSR

Ursula Berge är samhällspolitisk chef Akademikerförbundet SSR

Inlägget SSR-facket: Därför ska vi stå upp för ett öppet Sverige dök först upp på Dagens Arena.

Etableringsjobb: Olika syn på hur utbildning ska gå till

Dagens Arena -

Unionen betonar vikten av att de som får etableringsjobb ska kunna studera, även på SFI, medan regeringen ser klassrumsundervisning som ett hinder för att få arbetsgivarna med på tåget.

Arbetsgivare och facken har kommit överens om anställningsformen etableringsjobb som syftar till att få in nyanlända och lågutbildade i arbete. Tanken är att arbetsgivaren ska betala som mest 8 400 kronor i månaden, och att staten täcker upp för resten.

Men ännu finns inte alla detaljer kring anställningsformen på plats, och det finns fortfarande meningsskiljaktigheter.

– För att leva upp till syftet med etableringsjobben krävs utbildning som en del. Men vi vill inte detaljreglera om hur den ska se ut. Målet är att arbetsgivarna ska fastanställa de som får etableringsjobb efter två år, sa Unionens ordförande Martin Linder under ett seminarium arrangerat av LO i Almedalen.

Regeringen har inte riktigt samma uppfattning det gäller utbildning.

– Det låter fint med utbildning under arbetstiden, men problemet är att det kräver att man samlar många människor i sitt klassrum. Det innebär att arbetsgivaren får anpassa sig efter när undervisningen äger rum, sa Irene Wennemo, statssekreterare hos arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S), under samma seminarium.

Enligt henne behövs inte samma sorts formella undervisning som tidigare har prövats inom ramen för yrkesintroduktionsjobb, som förutsatte utbildning motsvarande 25 procent av arbetstiden – och som aldrig blev särskilt använt som anställningsform.

– Man kommer lära sig mycket om arbetslivet och kulturen på arbetet bara genom att vara på en arbetsplats. Och att prata svenska är ett snabbare sätt att lära sig språket än att studera på SFI, fortsatte Irene Wennemo.

Hon nämnde också distansundervisning som ett bra alternativ, och sa att arbetsmarknadens parter kommit med bra förslag på det området.

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson höll med Martin Linder om att det inte går att rada upp detaljkrav på utbildning i avtalen om etableringsjobb, eftersom det skulle avskräcka arbetsgivare från att vara med på projektet.

– Men gör en arbetsgivare ingenting så tänker vi kräva förhandlingar, fortsatte Torbjörn Johansson.

När det gäller vilka huruvida några sanktionsmöjligheter skulle kunna bli aktuella för arbetsgivare som inte har som syfte att fastanställa de etableringsanställda efter två år, vilket är tanken, hänvisar parterna till den så kallade partsnämnden som är tänkt att inrättas.

– Partsnämnden finns till för att se till att man inte använder etableringsjobben istället för vanliga anställningar för att hitta ny personal. Om det är så ska partsnämnden gripa in, sa Peter Jeppson, vice vd för Svenskt Näringsliv.

Inlägget Etableringsjobb: Olika syn på hur utbildning ska gå till dök först upp på Dagens Arena.

Vinn val med budskap om tält och grönsaker

Dagens Arena -

Med rätt valslogan kan allt hända i årets valrörelse. Här får varje riksdagsparti ett eget förslag på en vinnande formulering som kanske blir just det som gör den lilla skillnaden i årets budskapsflod.

Det finns en hemsida som gör valslogans. Ett klick och den skapar något kort som skulle kunna bli rubriken på en valaffisch.

Jag använde mig av den för att slumpa fram slogans till svenska partier.  Perfekt i en tid av förvirring kring Alliansens politik och ett konstant brus från Almedalen. Här kommer det som skulle kunna bli partiernas huvudbudskap i valrörelsen och hur de skulle få temat att passa in i just deras politik.

Moderaterna: »Dela på skolorna«

Budskapet går hem överallt, kanske mest för att alla tolkar det olika. I rika villakommuner uppfattas sloganen som att skolorna ska delas upp mellan rika och fattiga elever. En höjdare! I fattiga förorter uppfattas budskapet istället som att alla ska dela lika på alla skolor, fattig som rik ska gå i samma klassrum. En succé som gör att Ulf Kristersson bara behöver åka runt och vinka, inte säga ett ord som kan krossa folks föreställningar.

Sverigedemokraterna: »Vägar och grönsaker«.

Alla som i det obligatoriska genetiska testet visar sig ha en osvensk familjemedlem två generationer bak ska tvångsarbeta tio timmar i veckan med att bygga vägar. Så byggs Sverige starkt, menar Jimmie Åkesson. Grönsakerna handlar om att alla skolor måste ha minst två timmars undervisning i veckan där eleverna lär sig odla svenska grönsaker. En gränsdragning som visar sig vara svår, men falafel-trädet får iallafall inte odlas meddelar partiledaren i ett förtydligande.

Vänsterpartiet: »En imponerande epok«.

Den dag Vänsterpartiet får egen majoritet kommer Sverige gå in i en ny epok, menar Jonas Sjöstedt. En imponerande epok. En tid då lyxvillorna omvandlas till kommunala musikskolor utan vinstintresse, där skrattande barn kommer att få komponera soundtracket till Den Imponerande Epoken.

Ett av deras vallöften blir också att alla studenter som kommer in på universitetet ska få sitt eget tvåmanna-tält.

Liberalerna: »Jobbar på tält«.

Budskapet är lika starkt som Alliansens sammanhållning, menar Björklund. Man måste börja i ett tält för att sedan kunna bo i ett slott. Alla kan inte bli akademiker eller börja sitt arbetsliv med hög ingångslön. Börja litet, bygg sedan stort! Ett av deras vallöften blir också att alla studenter som kommer in på universitetet ska få sitt eget tvåmanna-tält, för att lösa bostadsbristen.

Miljöpartiet: »Praktiska med pengar«.

Miljöpartier har en ny plan. De kan inte längre framstå som pengakastande miljöälskare i begagnade kläder. De ska nu vinna de väljare som alla partier tror att valet handlar om: en familj i villa där pappan är revisor och mamman banktjänsteman, barnen åker på tennisläger. Då gäller det att vara praktiska med pengar, sånt gillar ju alla.

Kristdemokraterna: »Ett imponerande folk«.

Svenskarna är ett imponerande folk, menar Ebba Busch Thor i Kristdemokraternas valrörelse. Kampanjen får kritik för att påminna för mycket om de där religiösa bilderna som alltid finns i broschyrer från frikyrkor som delar ut material på torg, där blonda leende kvinnor står med ett barn i handen och blicken mot himlen. Kristdemokraterna förstår inte kritiken, de bilderna är ju så fina.

Centerpartiet: »Stoppa Brexit”«

Världen ska inte ha fler gränser. Kritiker menar att det är märkligt att Annie Lööf lägger allt fokus i en svensk valrörelse på att prata om Brexit. De som säger så är rädda människor som vill ha murar, menar hon. Den typen av människor är inte Centerpartiet. De är modiga. Hennes vallöfte kopplat till den här kampanjen blir att betala en enkelbiljett för alla bönder i Storbritannien som vill bosätta sig norr om Uppsala.

Socialdemokraterna: »Jobb och Quinoa».

Att Socialdemokrater vill prata om jobb i valrörelsen förvånade ingen. Quinoan däremot. Men Stefan Löfven förklarar att detta är den nya socialdemokratin för ett nytt århundrade. Det lilla quinoafröet symboliserar både en växande folkrörelse och att partiet är öppet för nya tankar. Quinoa är till och med glutenfritt, vilket gör att Socialdemokraterna får oväntat stöd från svenska Celiakiförbundet (en förening för personer som bland annat inte tål gluten).

Inlägget Vinn val med budskap om tält och grönsaker dök först upp på Dagens Arena.

Jan Björklund: »Inget känns omöjligt för Jannes gäng«

Dagens Arena -

Liberalernas Jan Björklund bjöd på stora ord som ackompanjerades med en EU-flagga som fladdrade i vinden. Publiken närmst scenen klappade med en intensitet som bara återfinns hos någon som berörts på djupet. Längre bak pratades det mest fotboll.

Fotbollsvinsten låg som en galet bra löneförhöjning i luften inför Liberalernas Jan Björklunds tal på stora scenen i Almedalen. Sverige är i kvartsfinal och det lite mulna och kalla vädret är det ingen som noterar.

Tyvärr lyckas för-talaren att så när på döda allt vad humör heter, men när väl Björklund kliver in på scenen till tonerna av Samir och Viktors VM-låt och med blågula, leende liberaler på bild i bakgrunden och skjuter av några givna fotbollsreferenser är stämningen ett faktum igen.

Jan Björklund är den partiledare som av årets deltagare har talat från just den här scenen flest gånger – hela 10 tal har det hunnit bli. Förra året hade han dessutom näst störst publik av alla partiledarna, med 2 500 personer bänkade. Bara Annie Lööf lockade fler det året.

I år är de officiella pubilksiffrorna 2 700. Kanske är det för att Sverige gått till kvartsfinal, kanske är det för att det är valår, kanske är det för att liberala värden är hotade och att människor sluter upp bakom »frihetens ideologi«.

Frågar man Björklund är svaret självklart. I hans stämma finns engagemang och stora ord och den publik som är på plats är trogna fans som spontant klappar och tjoar.

Jan Björklund pratar mycket om liberalismen och hotet mot den liberala ideologin från den nationalistiska högern, som vill stänga gränserna och gå ur EU.

– Vi liberaler ställer från och med idag om vår valrörelse. Vi har hittills sagt att den ska domineras av skolan och integration. Men till detta fogar vi nu en tredje valfråga: det svenska EU-medlemskapet. Sverige ska inte bara stanna i EU, Sverige ska inom fem år tillhöra EU:s absoluta kärna.

Europa och EU är, enligt DN, bland de ord som Björklund använder mest under de 30 minuter han talar. Jan Björklund påminner lyssnarna om liberalismens vinster och varför Sverigedemokraterna är partiets största antagonister.

Liberalernas interna eftervalsanalys 2014 sa att partiet hade varit för otydliga. »Vi måste bli bättre på att sätta in sakfrågorna i en sammanhängande berättelse« och på att »förklara hur vår politik på olika områden hänger ihop med vår ideologi« hette det i årets valstrategi.

Det är den berättelsen man berättar nu. Redan innan talet stod det tämligen klart att ämnesområdena som skulle komma att beröras var liberalismen, EU, skolan och Alliansen. Så blev det också. Det kan låta tråkigt, men Jan Björklund levererar ett ideologiskt tal som brinner och som får publiken att klappa med en intensitet som bara återfinns hos någon som berörts på djupet.

Alliansen har haft ett par turbulenta dagar bakom sig och kanske är det därför Björklund använder Alliansen endast som trampolin för att positionera sig mot SD. En positionering som drog ner starkast applåder och hejarop.

– Vi liberaler kan kompromissa med någon som har en annan syn än oss på pappamånader eller en annan syn på höghastighetståg, men vi liberaler kan faktiskt inte kompromissa med någon som anser att judar och samer inte är svenskar.

Om början av talet är passionerat och ideologiskt, medryckande och inspirerande så är slutet lite mer krystat.

Jan Björklund avslutar med att prata kort om skolan, om försvaret, LSS och varför Liberalerna behövs i riksdagen.

»Liberalerna behövs i regeringen för att försvara försvaret, för att vårda vården, för att regeringen ska jobba för jobben«

Men de sista avslutande meningarna ger honom dock stående ovationer.

– Aldrig under mitt politiska liv har grundläggande liberala värderingar varit så hotade. Det handlar om vilka värderingar som ska hålla ihop världen, hålla ihop Europa och hålla ihop det Sverige som våra barn ska växa upp i. Aldrig har mitt politiska engagemang känts så viktigt som idag.

Lagom till talets slut har solen börjat skina och en förnöjsamhet råder i publiken – om det beror på en känsla av glad stolthet över segern mot Schweiz, eller för att Jan Björklund fått än att känna att Sverige tillhör de goda krafterna, är svårt att veta.

TALET I KORTHET

VÄDRET | Mulet och 16 grader

PUBLIKKONTAKT | Omöjligt att misslyckas efter Sveriges vinst mot Schweiz, men det är också många trogna Liberaler på plats

TEMA | Hotet mot den liberala ideologin

BLOCKGEMENSKAP | Alliansen nämns egentligen bara med en mening: »De senaste dagarna har inte varit Alliansen bästa«, resten av passagen handlar om att L inte tänker sammarbeta med SD.

LÖNTAGARPERSPEKTIV | Inget.

UTSPEL | Liberalerna vill se ett bidragstak, och kommer kräva det i förhandlingarna med Alliansen. Konkret betyder utspelet att kommuner ska ge de med försörjningsstöd en lägre ersättning för boende än vad man gör i dag. Nämns ingenting om i talet.

ROLIG | Lite småskoj i början med kommentarer kring fotbollsvinsten.

»Ingenting känns omöjligt för Jannes gäng, vi kan vinna det här, rödklädda och grönklädda motståndare besegras utan problem, genom att vara starka på mittfältet växer vi oss större. Ett starkt försvar är alltid grunden, och det krävs att alla ha frihet att våga göra det lilla extra«

PERSONLIGT | Talet var tänkt att börja med en personlig anekdot, som nu istället fick komma efter putslustigheterna om fotbollen. Björklund pratar om sin fru, dåvarande flickvän, som han körde med i genom Europa 1986.

»Vi hade just träffats, det dröjde sex år till innan vi gifte oss, men vi kallar det ändå vår smekmånad – för det var det vi ägnade oss åt.«

 

Inlägget Jan Björklund: »Inget känns omöjligt för Jannes gäng« dök först upp på Dagens Arena.

Vad lovade och höll partierna i klimatpolitiken?

Dagens Arena -

Granskning från Naturskyddsföreningen visar vilka partier som lovade mest och höll miljölöftena bäst under den förra mandatperioden. 

Tempot har ökat i miljöpolitiken och så gott som alla partier har förbättrat sig jämfört med förra mandatperioden.

Samtidigt är det långt ifrån tillräckligt för vad som krävs för att nå dagens akuta miljöutmaningar, skriver Naturskyddsföreningen som presenterar en granskning av hur väl partierna håller vad de lovar i klimatpolitiken.

– Vi utgår från vad planeten och framtiden kräver, men också de svenska miljömålen och det krävs väldigt mycket av politiken för att vi ska klara dem, men samtidigt tycker vi oss se en viss tempoväxling där flera partier är på frågorna och vill mer inför den kommande mandatperioden jämfört med inför den förra, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen.

Sverige har sexton ambitiösa miljömål. Men bara två kommer att uppfyllas inom tidsramen enligt Naturvårdsverket, 14 av 16 miljömål kommer inte att nås med rådande politik och styrmedel.

Forskarna bedömer att radikala åtgärder behöver vidtas omedelbart för att vi ska ha någon chans att nå Parisavtalets mål om en global uppvärmning under 2 grader. Överenskommelsen säger också att ambitionerna efter hand ska öka. Läget för planeten är akut.

I förra valrörelsen sammanställde Naturskyddsföreningen 18 klimat- och miljöförslag som partierna fick ta ställning till. Då, för fyra år sedan, var det bara Miljöpartiet som ställde sig bakom alla 18. I år är det dubbelt så många.

– Det finns mängder av olika förslag vi skulle kunna lista, men vi har valt ut 18 stycken som täcker in många områden och som vi tycker är särskilt relevanta att de sker inom nästa mandatperiod, säger Johanna Sandahl.

Av de 18 förslag som Naturskyddsföreningen lämnade till partierna 2014 har fem genomförts helt under mandatperioden:

• Blocköverskridande överenskommelser i centrala miljöfrågor har slutits.

• Registreringsavgift för bränsletörstiga bilar, bonus-malus, införs sommaren 2018.

• Ersättning för egenlevererad el har införts.

• Skatt på kemikalier har införts.

• Sverige har varit pådrivande inom EU för samreglering av kemikalier med liknande egenskaper.

Ytterligare åtta av förslagen har delvis genomförts.

Tabellen visar partiernas svar i enkäten 2014 och deras omdömen i denna utvärdering. Svaren från 2014 redovisas under
sagt med gröna (ja), röda (nej) och gråa (vet ej) ljus. Omdömen i utvärderingen redovisas under gjort med gröna, gula och röda ljus.

 

I Sverige står alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna (SD) bakom ett klimatpolitisktramverk med 85 procents utsläppsminskningar till 2045.Det innebär en sexprocentig minskning av utsläppen per år för att få ett fossilfritt samhälle.

– Det är Sveriges styrka att vi har det här klimatpolitiska ramverket, och med Parisavtalets 1,5 grad som grund så kan man ju räkna bakåt och se var Sverige måste vara vid en viss tidpunkt, säger Liberalernas Lars Tysklind från Miljöutskottet på ett seminarium under Almedalsveckan.

Sverigedemokraternas Martin Kinnunen förklarar SD:s hållning med att det är oansvarigt att sätta sex procent som ett årligt mål utan att veta vilka förutsättningar som finns.

– Vi måste jobba mycket mer globalt med den här frågan, att sätta upp ett årligt mål på sex procent kan leda till ökade utsläpp på global nivå när vi gör produktionen dyrare i Sverige. Sverige är ett föregångsland men det vore ju väldigt dumt att försvaga vår konkurrenskraft och genom det bli ett jättedåligt exempel för världens andra länder.

Fem riksdagspartier har enats, genom Energiöverenskommelsen, om att Sverige ska ha 100 procent förnybar elproduktion till 2040. Men trots målsättningen av S, MP, M, C och KD, så är det parti som har bäst miljöpolitik, enligt Naturskyddsföreningen, Vänsterpartiet.

I rapporten skriver de att V är »det parti som sammantaget fört den mest ambitiösa miljöpolitiken i riksdagen.« De har stött regeringens miljöpolitik och samtidigt lagt fram förslag i riksdagen som går längre än regeringen.

Miljöpartiet ställde sig 2014 bakom alla av Naturskyddsföreningens förslag men har trots det bara föreslagit fem av dem. Glappet mellan ambition och genomförande kan delvis förklaras av att regeringspartnern Socialdemokraterna haft lägre miljöambitioner, skriver Naturskyddsföreningen.

Samtidigt visar en ny granskning av Naturskyddsföreningen att miljöpolitiken har »förstärkts väsentligt« med den rödgröna regeringen, jämfört med den tidigare alliansregeringen.

Under mandatperiod har miljöbudgeten höjts med mer än 100 procent och enligt Naturskyddsföreningen har viktiga lagar, mål och styrmedel införts.

Johanna Sandahl nämner bland andra förbud mot microplast i kosmetiska produkter, satsningen på nyckelbiotopsinventeringar med ökade anslag,  flygskatten och reduktionsplikten för drivmedel.

I årets mätning kommer Liberalerna på tredje plats i antal av Naturskyddsföreningens förslag de är positiva till och säger sig vilja driva. Dock har så väl Centern som Kristdemokraterna fört en mer aktiv klimatpolitik än L, som hamnar på en sjätte plats. Samtidigt är Liberalerna det borgerliga parti som tagit steg i rätt riktning i flest frågor, skriver Naturskyddsföreningen.

På sjunde och åttonde plats hittar man Moderaterna och Sverigedemokraterna. M är det borgerliga parti som uppvisat lägst miljöambitioner under mandatperioden.

Sverigedemokraterna ställde sig 2014 inte bakom något av  Naturskyddsföreningens 18 förslag. I år ställer de sig bakom två. Martin Kinunnen, SD, påpekar att klimatförstörelsen framförallt sker genom olje- och kolkonsumtion utomlands och att det är på en global nivå som arbetet måste föras.

Johanna Sandahl håller med om att klimatpolitiken måste bedrivas på en global nivå, men tillägger att den måste koka ner till nationell politik för att någonting ska hända.

– Vi kan inte välja mellan att göra saker utomlands eller hemma, den argumentationen trodde jag vi var förbi. Vi måste göra både och.

Läs mer:

Regeringens subventioner skadar miljön

Så här miljövänlig är vårbudgeten

Sant och falskt om flygets utsläpp

Inlägget Vad lovade och höll partierna i klimatpolitiken? dök först upp på Dagens Arena.

2300 kronor sämre lön för anställda i privat äldreomsorg

Dagens Arena -

Så väl anställningsvillkor som lön är sämre inom den privata äldreomsorgen jämfört med kommunal, visar ny rapport från fackförbundet Kommunal. 

Fackförbundet Kommunal presenterar sin rapport »Så mycket bättre? 2018 – En jämförelse av anställningsvillkor och löner i privat och kommunalt driven äldreomsorg« under Almedalsveckan.

En heltidsanställda i kommunalt driven äldreomsorg tjänar i genomsnitt 2 300 kronor mer per månad jämfört med heltidsanställda hos privata äldreomsorgsföretag.

Ur Kommunals rapport »Så mycket bättre? 2018 – En jämförelse av anställningsvillkor och löner i privat och kommunalt driven äldreomsorg«

 

Jämförelsen visar att vinsten i privat driven äldreomsorg i stor utsträckning kan kopplas till besparingar på löner, bemanning och arbetsmiljö.

Vinstdriven äldreomsorg erbjuder, enligt rapporten, i genomsnitt sämre villkor på alla jämförbara områden.

Fler personer jobbade heltid inom den kommunala verksamheten, än i den privata. Även andelen tidsbegränsade anställda i kommunalt driven äldreomsorg var färre än hos de privata aktörerna.

I rapporten vittnar anställda om att mängden timmar som arbetas obetalt utöver schemalagd tid är klart större i den vinstdrivande äldreomsorgen, även om andelen anställda som hjälper till och jobbar obetalt efter att skiftet är slut är lika många oavsett ägare.

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) säger att förhållandet är oacceptabelt.

– Personalen får inte bara lägre lön, utan också sämre villor. Andelen deltidsanställda är 11 procentenheter högre i privat äldreomsorg. Andelen tidsbegränsat anställda är 10 procentenheter högre i privat äldreomsorg. Detta är helt oacceptabelt.

Inlägget 2300 kronor sämre lön för anställda i privat äldreomsorg dök först upp på Dagens Arena.

Penna och papper är valets styrka

Dagens Arena -

Valet i höst kan komma att försöka påverkas på många olika sätt, men ett är då säkert: valresultatet kommer stämma. Orsaken? Det svenska valsystemet är analogt, inte digitaliserat.  

64 procent av svenskarna vill kunna rösta digitalt och inför valet 2014 pratades det om att det 2018 skulle genomföras tester med elektronisk valprocess i olika delar av landet.

När nu valet väl är på tapeten har regeringen sagt nej till försöket. Tekniken sägs vara för osäker.

Och inför höstens val har varningarna duggat tätt. Så väl statsministern, som Säpo har sagt att det bör finnas en vaksamhet kring möjlig otillbörlig påverkan av valet.

Moderatledaren Ulf Kristersson började sitt tal i Almedalen med orden:

– Själva valet i september kan komma att utsättas för olaglig påverkan från ryska bottar och förfalskade nyheter, som sen sprids vidare av svenska internettroll som låtsas vara upprörda. Det som hände i USA, Frankrike, Tyskland och i Brexitomröstningen precis det kan hända även här. Ta det på allvar, jag gör det.

I samband med det amerikanska presidentvalet försökte IT-angrepp mot valsystemet genomföras, rykten spreds om valsystemets trovärdighet och politiska partier angreps och där man stal information och läckte den. Men det förekom också försök att påverka väljare att rösta på ett felaktigt sätt, till exempel via sms eller webbsidor som inte fanns.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, är nöjda med att det svenska valsystemet fortsatt är analogt och decentraliserat.

– Vi har ett robust valsystem i Sverige och vår bedömning är att valresultatet kommer stämma. Siffrorna kommer bli rätt, för att det svenska valsystemet är transparent, decentraliserat och analogt, säger Mikael Tofvesson, biträdande avdelningschef för MSB:s operativa avdelning och operativ chef för MSB:s särskilda organisation för valet.

Flera länder i så väl Europa som i resten av världen har redan gått över till digitala system för möjlighet till internetröstning och även om rösterna blir allt färre så finns det de som gärna hade sett att även Sverige anslöt sig till ett digitalt valsystem.

Sverigedemokraternas Björn Söder skriver i en debattartikel att »valsystemet kommer att bli digitalt, det är bara en tidsfråga. Men kompetensen att övervaka dem saknas. Det riskerar att allvarligt skada tilltron till valresultatet.«

Även partiet Direktdemokraterna vill se en digitalisering av valsystemet.

Patrik Oksanen, ledarskribent och nyhetschef för Hudiksvalls Tidning, har länge varit engagerad i säkerhetspolitiska frågor. Han menar att diskussionen om att digitalisera det svenska valsystemet borde vara så gott som död efter valet i USA 2017. Däremot tror han inte att Sverige är fredat från påverkningsförsök på valdagen.

– Ska vi vara oroliga för att det finns personer som vill ge oss bilden av att valet är manipulerat och att det har förekommit valfusk och liknande? Det kan vi räkna med kommer att inträffa runt valdagen.

Han tar kyrkovalet som ett exempel. Där en bild togs och spreds efter att valsedlar för ett parti hade plockats bort från vallokalerna. Den virtuella attacken tar ett par sekunder att genomföra och har som målsättning att undergräva demokratin långsiktigt menar Oksanen. Han tror att ett val att vara extra vaksam kring är valet till Europaparlamentet 2019.

– Det kan få stora effekter på Europa. Olika länder har olika valsystem och dessutom är det lägre valdeltagande som gör att man kan få större marginaleffekter.

MSB säger att myndigheten sett tydliga tecken på informationskampanjer och Mikael Tofvesson manar till vaksamhet.

– Man ska vara medveten om att det här har skett vid ett flertal tillfällen. Det här existerar och det kan hända.

MSB varnar för fyra olika sätt som valet kan komma att påverkas på.

  • Genom att undergräva förtroende för demokratin och samhällets funktionalitet
  • Att underminera sammanhållningen inom ett land
  • Att påverka valresultatet till främmande makts fördel
  • Att påverka politiker och tjänstemän

Det första kan vara att en liten negativ händelse i Sverige förstoras, för att den överdrivna bilden av händelsen sprids med avsikt att påverka Sverigebilden och för att i förlängningen påverka Sveriges förmåga att agera internationellt.

Sammanhållningen inom Sverige skulle kunna påverkas genom att en grupp påstår sig vara upprörda över en sak och piskar upp en hatisk stämning kring frågan. Som exempel tar Tofvesson migrationsfrågan.

– Man försöker förstärka kopplingen mellan kriminalitet, terror och social utsatthet. Där man tar händelser bortom de korrekta proportionerna. Det här kan i sin tur skapa konflikter internt, eller till och med leda till att man vill skada varandra inom landet.

Risken att det faktiska valresultatet påverkas bedömer MSB som liten. Men Mikael Tofvesson nämner att ryktesspridning på valdagen kan komma att påverka valdeltagandet. Det kan röra sig om rykten att vallokalen är flyttad, att det går att sms-rösta, eller att det inte skulle spela någon roll för en viss grupp eller för boende i ett visst område att rösta.

Påverkan av politiker och tjänstemän kan exempelvis handla om att en person försöker »smutsa ner« personen, genom att exempelvis manipulera bilder och sätta personen i sammanhang den inte egentligen befinner sig i.

Myndigheten har i cirka ett och ett halvt år arbetat med att skydda det svenska valet från informationspåverkan.

– 2015 började vi se ett intresse från ett visst främmande land. Det är relativt låga nivåer jämfört med vissa länder i Baltikum och nere på Balkan, men det är mätbart och vi ses aktiviteterna pågå.

– Valet ska avgöras av personer med rösträtt i det svenska valet, inte av en främmande makt, säger Mikael Tofvesson.

Inlägget Penna och papper är valets styrka dök först upp på Dagens Arena.

Högerns »68» kan bli skördetid för borgerliga radikaler

Dagens Arena -

Hur tänker Moderaterna när gamla idéer återupplivas från högerns egen elefantkyrkogård och skelettgarderob? För första gången utmanas partiet nu på högerkanten av ett parti som ligger jämsides med dem i opinionsmätningarna.

 Häromveckan bjöd Svensk Tidskrift in till sommarmingel om ”liberalkonservatismen” på Moderaternas partikansli på Blasieholmen.

Tidskriften har allt sedan starten 1911 varit knuten till den svenska högern. På den tiden var Sverige inte en demokrati. Pressad av storfinansen och kungahuset accepterade högern hösten 1918 till sist en kompromiss (allmän och lika rösträtt för män och kvinnor men kungahuset och första kammaren blev kvar).

Det var då. För första gången utmanas moderaterna nu på högerkanten. Sverigedemokraterna (SD) återknyter noga besett till högerns politik och ståndpunkter för ett hundra år sedan. Partiet försöker ge intrycket av att bära vidare arvet från Per Albins socialdemokratiska folkhem. Men i själva verket är det högerns folkhemsbegrepp från början av seklet Jimmie Åkesson återupplivar.

Högerns folkhemstänkande omgärdades av myter och dimmiga föreställningar.

Högerns folkhemstänkande och syn på nationen och historien omgärdades av myter och minst sagt dimmiga föreställningar. Inte minst handlade det om en fixering vid svenskhet och nationell kultur. Björn Söders uttalande om svenskar och minoriteter har sina rötter i dessa tankemiljöer. Efter demokratins genombrott var de länge tillbakahållna.

Men de har under ett sekel levt vidare i underjordiska miljöer och nätverk. Högern har på sin kant omfamnat ”liberalkonservatismen” som samlande ideologiskt nav och förstås accepterat demokrati.

Men hur tänker moderaterna nu? Nu när gamla idéer återupplivas från högerns egen elefantkyrkogård och skelettgarderob? Och när Sverigedemokraterna ligger jämsides med moderaterna i opinionsmätningarna?

Det var för att få svar på dessa frågor jag tog vägen förbi Svensk Tidskrift.

Publiken samlade många ur de intellektuella högernätverken. Talarna lockade kanske också. Som Gunnar Strömmer, en gång för fri invandring nu partisekreterare för ett parti som lämnat beteckningen ”ny” bakom sig. Det var Timbros Karin Svanborg-Sjövall och Göteborgspostens Alice Teodorescu, båda ”liberalkonservativa”, den första kanske mer (ny)liberal och den senare möjligen mer konservativ. Sedan var det Thomas Gür som har blivit mer hårdför i sin retorik på senare tid. Medan en av moderaternas grå eminenser från Carl Bildts generation Olof Ehrenkronatalat om högerns 68. Den här kvällen efterlyste han ett internationellt perspektiv och uppmärksammade hoten mot demokratin i länder som Polen, Ungern och Turkiet.

Men det fanns ändå en elefant i rummet, som ingen riktigt ville adressera med namns nämnande. Sedan Gösta Bohmans dagar har Moderaterna varit överlägset största borgerliga parti. Vad händer om SD blir lika stora eller kanske till och med större än Kristersson i höst?

Socialdemokratin utmanades politiskt från vänster 1968. Men de olika vänsterpartiernas väljarstöd var försumbart om ens mätbart de där radikala åren. SD bärs däremot upp av breda väljargrupper.

Allt detta utgör förstås bakgrunden till moderaternas omläggning av politiken efter förra valet. Och partiledarbytet från Kinberg Batra till Kristersson. Samtidigt skakar det i Alliansbyggets fogar. Moderaterna pendlar mellan politisk existentiell ångest och förhoppningarna om att makten trots allt är inom räckhåll.

SD uppfattas mer som ett dåligt och problematiskt väderomslag än den stora politiska utmaningen.

Senast tydliggjordes detta i samband med utspelen om principerna för valet av talman och fördelningen av ordförandeposterna i riksdagens utskott. Anledningen till att detta kommer upp nu kan bara vara en. Moderaterna vill sända en signal till SD och bana väg för Kristersson som statsminister.

Jag har med mig en insikt från kvällen med Svensk Tidskrift.

Många moderater tycker illa vara om det politiska läget och Sverigedemokraterna. Men det är ändå vänstern och socialdemokratin som är huvudmotståndaren. SD uppfattas mer som ett dåligt och problematiskt väderomslag än den stora politiska utmaningen.

  • Gunnar Strömmer lovade att ta kamp mot ”vänsterns hegemoni” på universiteten.
  • Thomas Gür pratade om hotet från parallellsamhällen i förorterna ochom att det hög tid att ifrågasätta alla pengar som går till public service.
  • Olof Ehrenkrona talade engagerat och tydligt om de illiberala demokraterna och om Trump, men valde sedan snarare att lyfta upp vänsterns kollektivism och nygamla kläder: feminism, postmodernism och identitetspolitik.

Ulf Kristersson låter snarare som en politiker i Fredrik Reinfeldt nymoderata startelva. Men är politiskt mer gammalmoderat, han går till och med längre än Bohman och Bildt med sina krav på marknadshyror, sänkta skatter och inskränkt arbetsrätt. Detta har han kryddat med återkommande utspel om hårda tag. Välinformerade Dagens Industrirapporterar att det interna trycket att Moderaterna ska ta makten oavsett valutgång är stenhårt.

Och jag har intrycken med mig även när jag lyssnade på Moderaternas ekonomisk-politiska seminarium i Almedalen. Det modererades för övrigt av just Timbros Karin Svanborg-Sjövall. Det hände aldrig på Fredrik Reinfeldts tid som höll distansen till Svenskt Näringsliv och Timbro.

Samma dag presenterade Timbro påpassligt ett 50-punktsprogram, men bland annat en sänkning av i stort sett alla skatter och förstås sänkta löner och – särskilt värt att uppmärksamma – avskaffad semesterlagstiftning.

Vänsterns 68 gav socialdemokratin vind i seglen och ledde över i det radikala 70-talet.

Trots allt gruff bland borgerliga intellektuella inser högerns strateger kan kanske ”högerns 68” bereda väg för en borgerlig radikal skördetid.

1968. 2018. Det ligger något ödesmättat över dessa årtal. Mycket lite av valdebatten har handlat om allt detta. Istället alla dessa evinnerliga maktstrategiska och spelteoretiska spekulationer och kalkyler. Mycket fokus på integration och migration. Och om det auktoritära mot den frihetliga.

Det är hög tid attockså fokusera på vägvalen beträffande arbetslivet, ekonomin och välfärden. Och vad som ytterst står på spel i höstens val.

Inlägget Högerns »68» kan bli skördetid för borgerliga radikaler dök först upp på Dagens Arena.

Sidor

Subscribe to Klas Elowsson innehållssamlare - Sverige